Här ställs tuffare UE-krav för att vinna byggjobbet – arbetare hoppas på mer egen personal
Ett maxtak för antalet underentreprenörer i ett led. På så sätt hoppas Region Uppsala förbättra arbetsmiljön och villkoren för byggjobbare. På ett bygge i Knivsta applåderas beslutet. Men den politiska oppositionen är kritisk och varnar att taket kan strida mot EU-rätten.
En kort promenad från Knivsta centrum pågår flera bostadsbyggen. Ett av dem rattas av Veidekke som tagit över projektet efter Sernekes konkurs. Just nu är det fullt fokus på att färdigställa lägenheter inför nästa inflyttning.
Snickaren Tobias Berlin tror att Region Uppsalas beslut kan leda till något bra; att fler byggbolag i området ska börja köra med egen personal. På just Veidekke har de sedan tidigare infört en begränsning på två led av underentreprenörer.
63-årige kollegan Kenneth Eriksson har följt byggbranschens förändring under lång tid.
– Det var inte alls lika utbrett förr det här med ue-kedjor. Jag minns inte när det började, kanske i början av 1990-talet. Tyvärr har arbetsmiljön påverkats negativt.
”Få koll på läget”
Längre ner i trapphuset jobbar Kenneth Hardevid, ventilationsmontör på Bravida Bostad.
– Jag tycker att det är bra. Det handlar om att få koll på läget, få bort slarv, stress och språkförbistringar.
Han berättar hur det var på bygget innan Veidekke tog över.
– Det var totalt kaos. Alla körde över alla. Under mina år i branschen har det bara blivit sämre, säger Kenneth Hardevid och skakar på huvudet.
Ska ställas tydliga krav
Byggnadsarbetarnas erfarenheter är inte unika, snarare vardag på många byggen. Och det är just sådana problem som ligger bakom Region Uppsalas beslut att införa ett tak på två underentreprenörsled i byggupphandlingar. Kravet gäller redan för nya projekt och omfattar även ramavtalen från den 1 januari 2026.
– Vi ser att det inte är en sund konkurrens i byggbranschen. Ju fler underentreprenörsled som läggs på varandra, desto större är risken för att arbetskraft utnyttjas och att oseriösa företag tar sig in i projekten. Som en stor offentlig aktör har vi ett ansvar för att det ska vara en bra arbetsmiljö på alla våra arbetsplatser, oavsett om man jobbar åt oss eller för oss, säger regionstyrelsens ordförande Helena Proos (S).
Hon framhåller att beslutet är en del i ett större arbete för att komma åt problemen i byggsektorn. Regionen har sedan tidigare infört lärlingskrav i sina projekt och även anslutit sig till Rättvist Byggande.
– På upphandlingssidan ska vi ställa tydliga krav och följa upp. De som lämnar anbud måste visa hur de klarar uppdraget med två led och eventuella undantag måste förankras med oss. Och ute på arbetsplatserna kommer vi tillsammans med Rättvist Byggande genomföra kontroller över vilka som är där, säger Helena Proos.
Så tycker byggnadsarbetarna:
Region Uppsala först ut
Wilhelm Bertilsson, ordförande för Byggnads region Mälardalen, välkomnar beslutet. Han berättar att facket under det senaste dryga året haft många samtal med politiker.
– De har lyssnat och nu börjar vi se resultatet. Region Uppsala är först ut men vi hoppas komma vidare även med regionerna Västmanland och Sörmland.
Förutom kravet på två led pekar Wilhelm Bertilsson på lärlingskravet. Region Uppsala kräver att minst tio procent av dem som jobbar i deras byggprojekt ska vara lärlingar.
– Det ger unga en chans in i branschen och minskar arbetslösheten, samtidigt som det gör det svårare att fuska. Lärlingssystemet kräver handledare och utbildning, vilket sätter press på arbetsgivarna att sköta sig.
Läs mer: 5 av 8 riksdagspartier säger nej till maxantal UE-led
”Är att gå för långt”
Alla regionpartier var inte eniga när beslutet om max två ue-led klubbades. Två partier, Moderaterna och Liberalerna, reserverade sig.
Ett tak för antalet underentreprenörer kan strida mot EU-direktiven, menar moderaten Bengt-Ivar Fransson. Det skulle i sin tur, vid kommande upphandlingar, kunna leda till rättsliga tvister och förseningar om en entreprenör anser sig missgynnad och väljer att överklaga, varnar han.
– En statlig utredning visar att en generell gräns när det gäller underentreprenörer kan strida mot proportionalitetsprincipen.
Proportionalitetsprincipen innebär att regler inte får vara strängare än nödvändigt. Åtgärden ska stå i proportion till problemet man vill lösa.
– Kravet på max två led är att gå för långt för vad som är rimligt för att skydda arbetstagare, säger Bengt-Ivar Fransson.
Han menar att en del av problemen i stället kan lösas genom bättre kontroller i varje led.
– Branschen är ganska bra på att sköta det här. Med ID06 och personalliggare finns redan möjligheter att ha kontroll, säger han.
Helena Proos medger att maxtaket framöver kan leda till tvister och överprövningar från entreprenörer.
– Jag är inte rädd för det. Någon måste stå upp och driva på för en sundare arbetsmarknad.
Wilhelm Bertilsson på facket delar den uppfattningen. Han pekar bland annat på den guide som Byggnads tagit fram för att hjälpa regioner och kommuner att ställa rättvisa villkor vid offentliga upphandlingar inom byggbranschen.
– Vi har granskat det här juridiskt, både med egna och externa experter. Vår bedömning är att det är fullt förenligt med lagen om offentlig upphandling. Skulle någon överklaga så får vi se, men vi kan inte låta byggbranschen fortsätta se ut som den gör.
Välkomnar maxtaket
På bygget i Knivsta är stämningen försiktigt optimistisk. De välkomnar maxtaket, men Kenneth Hardevid, med två decennier i branschen, konstaterar att problemen inte kommer försvinna över en natt.
– Jag har flera gånger sett folk smita in på byggen och jag är rädd att det kommer fortsätta hända. När det sker kanske vi själva måste agera och fråga om folk verkligen har ID06. Jag vet inte om jag ens har rätt att göra det, men vi kanske hamnar där ändå.