"Regeringen öppnar för lönedumpning"

Byggnadsarbetaren berättade i går om regeringens förslag till ny lagstiftning gällande villkoren för utländsk arbetskraft. Kärnfrågan är vilka villkor facken ska ha rätt att ta strid för när konflikten gäller arbetare som har sina arbetsgivare i andra länder. Regeringen menar att facket, utifrån EG-rätten, måste begränsa sig till en miniminivå inom ett visst antal områden om de tar till stridsåtgärder för dessa arbetare.
Detta innebär bland annat att facken förväntas ha en minimilön att hänvisa till, men någon sådan finns inte i Byggnads avtal.
– Nej, det gör vi inte, svarar förbundets ordförande Hans Tilly på frågan om Byggnads funderar på att införa minimilöner för att anpassa sig till en eventuell ny lag.

Mats Åkerlind, förhandlingschef och vice vd på arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier, drar däremot slutsatsen att minimilöner kommer att behövas i avtalen. Han konstaterar att det enda som arbetsgivare skulle kunna hävda som minimilön i dagens avtal är grundlönen på 128 kronor (som används vid bland annat permissioner och stupstockskonflikter).
Men grundlönen är inte avsedd att fungera som minimilön och Hans Tilly är mycket tydlig med att facket inte skulle godta en sådan tolkning. Han säger att Byggnads kommer fortsätta att kräva genomsnittslönen i den aktuella regionen i förhandlingar. Men om den nya lagen går igenom kommer facket inte kunna driva de kraven med stridsåtgärder.
– Tyvärr öppnar regeringens förslag för lönedumpning, säger Hans Tilly.

Olycksfallsförsäkringar ryms heller inte inom de områden som facket ska ha rätt att strid för. Hans Tilly kallar det oacceptabelt, eftersom villkoren inte blir desamma för alla arbetare. Hans slutsats är att man kommer få försöka kräva ersättning till drabbade personer genom rättsliga processer efter att olyckor har inträffat.
Mats Åkerlind tror att många arbetare har försäkringar från sina hemländer och säger att den som inte har det men som får svenska villkor i övrigt bör kunna teckna en privat försäkring. Han konstaterar att det är en konsekvens av EG-rätten att man inte kan kräva försäkringar avtalsvägen. Hans Tilly vill häva den typen av hinder genom ändringar i EG-rätten, han menar att Sverige inte kan lösa den här situationen på egen hand utan att man bland annat bör kräva ändringar i EUs utstationeringsdirektiv.