Plåtföretaget fick återkrav efter Serneke-konkursen: "Ska strida in i det sista"

William Jansson driver plåtslagarfirman W Jansson plåtslagare AB i Hajom utanför Borås.

2024 utförde hans företag ett takarbete för Serneke, på ett LSS-boende.

– Det var hängrännor, fönsterbeslag och tak. Ja, allt som är på ett nybyggt hus, säger han.

LÄS MER: Serneke ansöker om konkurs

Skönt att vi fått våra pengar

Plåtfirman fick cirka 800 000 kronor för utfört arbete.

– Det drogs ut på betalningen, men efter besiktningen fick vi allt. När jag läste att Serneke hade gått i konkurs var det skönt att vi hade fått våra pengar. Många kollegor hade blivit blåsta på miljontals kronor.

Samtliga hade varit underentreprenörer åt Serneke.

Trodde först att det var ett missförstånd

Därför blev William Jansson väldigt förvånad när det damp ner ett tjockt brev från konkursförvaltaren i oktober 2025. Konkursboet krävde att företaget skulle betala tillbaka 556 000 kronor.

 – Jag trodde först att det var ett missförstånd. I brevet stod det att jag borde ha förstått att Serneke var på obestånd och borde ha avbrutit jobbet med företaget. Pengarna skulle betalas tillbaka inom en vecka, säger William Jansson.

”Olustig känsla”

Det stod också att William Jansson borde ha läst allt som står om Serneke i Göteborgs-Posten.

– Det är ju löjligt. Jag läser inte Göteborgs-Posten. Men när en faktura dröjde så ringde jag Kronofogden och där fanns inga skulder. Kronofogden sa att Serneke alltid har betalt innan det blir ett ärende hos dem.

William anlitade advokat och bestred återkravet, men till slut fick han en 200 sidor tjock stämning.

– Under jul och nyår hade jag en olustig känsla när jag gick till brevlådan. Den 7 januari låg det en stämning och då knep det till i magen.

LÄS MER: Ett år efter Serneke-konkursen

200 företag har fått återkrav

Det är cirka 200 företag som har fått återkrav från Sernekes konkursbo. Flera har uttalat sig i media, de är upprörda och förbannade.

Även organisationen Företagarna har rasat mot återkravet.

– De sätts ju i en fullständigt orimlig sits om konkursförvaltaren får igenom sina krav, säger Martin Demervall, vd på Företagarna till Göteborgs-Posten.

Enligt Johan Sölveland, medförvaltare i konkursboet, är förklaringen till att pengarna krävs tillbaka till konkursboet att alla fordringsägare ska få ut pengar utifrån en rättvisesynpunkt.

”Borde ha insett”

Enligt Johan Sölveland är tanken med återkravet att pengarna kommer att betalas ut till alla fordringsägare.

– Det är mängder av fordringsägare som inte har fått någonting och då klickar den så kallade likabehandlingsprincipen in. Regelverket är sådant att vi ska jämna ut skillnaderna.

Borde insett att Serneke inte kunde betala

Ni skriver i breven till leverantörerna att de borde ha insett att Serneke var på obestånd. Vad menar ni?

– Vi anser att förhållanden var sådana att de borde ha insett att Serneke inte kunde betala. Det var omskrivet i media framför allt från våren 2024 och framåt.

Leverantörerna är upprörda att de måste betala tillbaka. Vad anser du om det?

– Det är klart att det inte är kul och det skulle jag själv inte vilja göra. Men i det här fallet kan vi inte bara titta på den enskilde fordringsägaren. Vi måste titta på kollektivet och se om det var rimligt att vissa fick betalt och andra inte.

”Strida in i det sista”

200 företag har fått stämningar som ska avgöras i mellan 30 och 40 domstolar runt om i landet. För plåtslagarfirman W Jansson plåtslagare AB ska avgörandet ske i Varbergs tingsrätt. Det är oklart när det blir.

Redan nu har processen kostat en hel del för plåtföretaget.

– Min advokat kommer säkert kosta en halv miljon innan vi är klara. Om jag skulle förlora blir det kanske cirka två miljoner. Men jag kommer att strida in i det sista. Varken Serneke eller konkursförvaltaren ska ha en krona av mig, säger William Jansson.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde