Omdebatterade lagar träder i kraft 2010
Lagändringen som träder i kraft första januari ger skyddsombuden större möjligheter att gripa in när brister i arbetsmiljön drabbar inhyrda arbetare. Med lagändringen vill man komma till rätta med situationer där skyddsombud endast kan stoppa arbetet för delar av personalen, medan de som är inhyrda får fortsätta jobba trots riskerna.
Årsskiftet innebär också flera lagändringar gällande arbetslöshetsförsäkringen. Till att börja med måste man söka a-kasseersättning inom nio månader från den period man söker pengar för, tidigare har det inte funnits någon tidsgräns.
A-kassorna ska också bli skyldiga att lämna ut information om sina medlemmar om SCB begär det för att kunna föra statistik. Slutligen införs en möjlighet att söka a-kassa baserad på jobb som man gjort tio år bakåt i tiden, om man varit sjukskriven sedan dess. Ändringen görs för att de som mister sin sjukpenning till följd av ändringar i sjukskrivningsreglerna ska ha större möjlighet att få a-kassa.
Byggnadsarbetaren har tidigare skrivit om att kompletterande ändringar i de omdebatterade sjukskrivningsreglerna träder i kraft vid årsskiftet. Tre månader senare, den första april, börjar ännu en lag som fått hård kritik för hur den slår mot sjukskrivna gälla. Denna gång gäller det semesterlagen.
Tidigare har två års sjukskrivning varit semestergrundande och alltså gett semesterlön, nu skärs det ner till ett år. Främst drabbar det arbetsskadade personer som har fått tillgodoräkna sig hela sjukskrivningsåret som semestergrundande, andra långtidssjukrivna mister 180 semestergrundande dagar i och med ändringen.
Den första april är det också meningen att lagändringarna som är en följd av Lavaldomen ska börja gälla. Den nya lagen innebär att fackförbund bara kan ta till stridsåtgärder för villkor inom vissa områden och på miniminivå när kraven gäller utstationerade arbetare, alltså arbetare som skickats hit av arbetsgivare i sina hemländer.
Lagen ska dock debatteras i riksdagen i februari och oppositionen kommer då försöka få beslutet uppskjutet i ett år, för att man anser att ändringarna begränsar regeringsformens fri- och rättigheter. Om minst tio riksdagsledamöter ställer ett sådant krav måste Konstitutionsutskottet pröva det. Om utskottet ställer sig bakom kritiken mot lagen krävs fem sjättedelars majoritet i riksdagen för att den ändå ska röstas igenom direkt.