Ny stämning: Byggnads kräver 750 000 kronor från litauiskt bolag

– I grund och botten handlar det om att vi ska ha schyssta spelregler inom den svenska byggbranschen. Vi vet att det är lite vilda västern på sina ställen – och det här är vårt sätt att hjälpa till och städa upp, säger Peter Sjöstrand, chef för Svensk Byggkontroll, som gör kontroller och granskar företag för Byggnads räkning.

LÄS ÄVEN: Byggnads stämmer ställningsbolag på monstersumma

Det var i januari som den här historien tog sin början. Det litauiska bolaget har de senaste åren varit underentreprenör på olika byggen i bland annat Östergötland och sysslar bland annat med trä-,gips- och inredningsarbeten. Nu ville facket granska arbetarnas löner och villkor i en fördjupad kontroll, något de har rätt till enligt kollektivavtalet.

Överstrukna namn och saknade dokument

Sen ska det ha gått till så här, enligt Byggnads stämningsansökan:

• Det dröjer till mars innan bolaget till slut lämnar in ett gäng dokument. På dem saknas i flera fall personuppgifter som namn och adress till de anställda – och i andra fall är uppgifterna överstrukna. Av de uppemot 87 personer som företaget haft anställda saknas dokument för runt hälften.
• När fackförbundet i april kallar till förhandlingar dyker bolagets representanter inte upp. De varken lämnar förhinder eller föreslår ett alternativt datum.
• Månaden därpå gör Byggnads så kallade HEA-granskningar hos huvudentreprenören som anlitat Ordesta på två arbetsplatser i Linköping och Norrköping. Bolaget har inte med sig några dokument då heller, men skickar till slut över lönespecifikationer för några av de anställda.
• När en av lönespecifikationerna jämförs mot ID06 upptäcks ”en mängd felaktigheter” och att den anställda har jobbat fler timmar än vad han fått betalt för.

Vad syftet med det har varit från bolagets sida kan jag bara spekulera om.

– Allt det här sammantaget har gjort att vi inte har kunnat genomföra våra granskningar på det sätt som vi menar att vi har rätt att göra. Vad syftet med det har varit från bolagets sida kan jag bara spekulera om. Men när vi efter flera möten och förhandlingar inte lyckas komma framåt – ja, då får det hamna hos Arbetsdomstolen, säger Peter Sjöstrand.

I stämningen kräver Byggnads nu företaget på 750 000 kronor i skadestånd för förhandlingsvägran och brott mot bestämmelserna om fördjupad kontroll och HEA-granskning.

”Går med rak rygg till domstolen”

Danas Dambrauskas är vd för UAB Ordesta. När vi först når honom har han ännu inte tagit del av stämningen, men efter att han läst den svarar han via mail att han vänder sig kraftigt emot Byggnads påståenden, som han beskriver som ogrundade.

”Samtidigt består cirka 80 % av den information som nu framförs av påståenden som vi hör för allra första gången”, skriver han och pekar på att någon bevisning ännu inte har lämnats in till Arbetsdomstolen, det kommer ske först i mitten av december.

Danas Dambrauskas uppger att de aldrig fick någon återkoppling från Byggnads efter arbetsplatsgranskningarna och han menar också att all dokumentation de lämnat in har levt upp till avtalskraven.

Vi har fakta, bevis och ett heltäckande material. Men detta är inte bra vare sig för Ordesta eller för Byggnads som organisation.

Han skriver att de hela tiden har varit öppna för både möten och förhandlingar med Byggnads, men att fackförbundet nu i stället ägnar sig åt offentlig smutskastning och att pressa företagets kunder.

”Vi kommer gå till domstol med rak rygg – vi har fakta, bevis och ett heltäckande material. Men detta är inte bra vare sig för Ordesta eller för Byggnads som organisation”, avslutar han.

Ingen häxjakt

Men att det skulle handla om smutskastning håller Peter Sjöstrand inte med om.

– Jag delar inte alls den uppfattningen. Vi håller inte på med vare sig smutskastning eller driver häxprocesser mot enskilda bolag, säger han.

Enligt honom har de från fackets sida vid flera tillfällen under processen återkopplat till bolaget, bland annat över sittande bord vid arbetsplatsgranskningarna.

– Vi är alltid öppna för att ha dialog, men den måste komma från bägge håll om det ska fungera.

Kan ni på något sätt ha brustit i kommunikationen gentemot det här företaget?

– Det skulle jag inte säga. Vi har varit tydliga och har hållit oss till de flöden som är reglerade i avtalet – och har haft flera olika diskussioner och träffar med dem. Men det får ju bli en av sakerna som Arbetsdomstolen tittar på.