Monotont jobb skadar byggnadsarbetare
100 arbetsmoment utförda av 51 byggnadsarbetare i hela landet har analyserats, liksom 63 verktyg.
Målet var att få veta mer om hur mycket belastning byggnadsarbetare utsätts för vid olika arbetsmoment, för att kunna minska risken för skador.
-Arbetet var mindre tungt än förväntat, speciellt om man använder rätt verktyg och hjälpmedel, men det är däremot ofta mycket monotont och ensidig, säger Henri Leray, ergonom på Centralgalaxen. Där arbetar han med förebyggande hälsoarbete för byggnadsarbetare.
Han ser en stor risk i att byggnadsarbete blir allt mer specialiserat, att arbetsmomenten blir färre för varje person. Ofta går jobbet snabbare då, men priset kan bli högt i form av skador.
– En byggnadsarbetare som sätter gips, till exempel, kan sätta tusentals skruv under en arbetsdag. Det är inte speciellt tungt, men upprepas det tillräckligt många gånger skadas kroppen.
Förutom att studera de 100 arbetsmomenten granskade Henri Leray också verktyg, utifrån enkäter med byggnadsarbetarna om hur de använder dem.
– Det visade sig att flertalet av verktygen och hjälpmedlen inte är anpassade efter byggnadsarbetarnas handmått. Detta leder till att de måste ta i mer och det ökar risken för belastnings- och olycksfall hos byggjobbarna, säger Henri Leray.
22 av de 63 verktygen ansågs av byggnadsarbetarna ge statisk belastning i underarmen. Statisk belastning hindrar blodet att cirkulera och kan på sikt ge skador, speciellt om det är mycket arbete av samma slag.
Henri Lerays förslag för att minska risken för skador är bland annat att:
*införa arbetsrotation
*ta mikropauser på två till tio sekunder, ofta och innan man börjar känna sig trött.
*ställa krav på att verktyg ska vara anpassade i vikt och storlek till byggnadsarbetarnas händer.
*riskanalyser ska göras för att minska risken för skador
Dessutom behöver organisatoriska förändringar göras, menar han. Ergonomiutbildningar behöver införas i alla led, från byggnadsarbetare till konstruktörer. Han vill också att byggnadsarbetarna ska få individuella ergonomiplaner, så det klarläggs hur varje individ ska kunna arbeta för att skona sin kropp.
Studien är en av tre delar i projektet ”Säkerhet, miljö och produktivitet?” finansierat av Afa Trygghetsförsäkring.