Miljonrullningen: Politikernas byggbolag gör affärer med den egna kommunen

Under 2022-2024 har över 1 000 bolag – företrädda av lokalpolitiker – gjort affärer med sin egen hemkommun eller hemregion. Totalt har dessa bolag fakturerat för 3,7 miljarder kronor. Det visar rapporten ”Förtroendevalda företagare”, en granskning av researchföretaget Acta Publica samt Partnerskapet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB).

Av de kollade företagen är ungefär var tionde verksam inom bygg. Totalt har politikernas byggbolag fakturerat sina egna kommuner och regioner 662 miljoner kronor under perioden. Och det tycks inte alltid ha gjorts med helt öppna kort.

Några exempel:

• I Västerbotten är ordföranden i en kommuns miljö-och byggnadsnämnd partner med en delägare i en stor byggkoncern.  Ett dotterbolag till byggkoncernen fakturerar drygt 83 miljoner kronor till kommunen mellan åren 2022-24. Dotterbolaget vinner även en upphandling gällande en stor renovering. Kontraktet är värt cirka 1,2 miljarder kronor.
• I Västra Götaland äger en socialdemokratisk politiker en byggfirma. Under 2022 fakturerar byggfirman kommunen 4,4 miljoner kronor, bland annat för hantverkstjänster till det kommunala hamnbolaget – där politikern själv sitter som vice ordförande.
• I Skåne sitter en sverigedemokratisk politiker i miljö- och byggnadsnämnden. Samtidigt är han extern firmatecknare i sin sons vvs-företag, ett bolag som har fakturerat kommunen 1,8 miljoner kronor 2022–2024.
• Och i en annan kommun sitter en centerpartistisk politiker, som äger en el- och installationsfirma. Bolaget har fakturerat sin egen kommun drygt 900 000 kronor. Detta trots att firman årligen fått revisionsanmärkningar för obetalda skatter och avgifter, och att borgenärer under 2025 ansökte om betalningsföreläggande hos Kronofogden.

Ett problem som tas upp i rapporten är att det i dag mycket svårt att granska offentliga inköp i kommuner och regioner på grund av bristfällig datatillgång. Enligt Acta Publica är siffrorna som redovisas i rapporten sannolikt bara toppen av ett isberg.

– Eftersom det är en ganska kort tidsperiod som studerats tror jag problemen är betydligt mer omfattande, säger Amir Rostami, professor i kriminologi och en av rapportförfattarna.

Har kommuner idag inte tillräckliga kontrollsystem för att komma åt problemen?

– Framförallt sker kontrollerna först i efterhand. Här behöver kontrollerna ske innan problemen uppstår.

– Oavsett bransch borde det finnas mekanismer som gör att den här typen av situationer inte inträffar. Det kanske inte ska kunna gå att vara med i nämnder där det finns risk för intressekonflikter. Men samtidigt vill vi inte komma till en punkt att politiker inte kan vara engagerade i bolag.

Vad är det mest anmärkningsvärda av resultatet i granskningen?

– Det första jag reagerade på var hur många miljarder som faktureras – att det förekommer i den där omfattningen.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.