Målaren Stefan frontfigur i hennes debutroman: ”Drömmer om att komma upp sig”
En medelålders målare är huvudperson i Karin Magnussons debutroman ”Stockholmsvitt”. I researchen av byggbranschen har hon fått hjälp av både en snickare och Byggnads. ”Jag ville komma så nära som jag kunde när det gäller termer och språk.”
Journalisten Karin Magnusson är ett välkänt ansikte som programledare i SVT:s morgonstudio. Nu debuterar hon med romanen ”Stockholmsvitt”.
– Jag älskar mitt jobb på SVT men jag saknade skrivandet och hade ett behov av att jobba ensam och formulera en egen historia.
Frontfigur på fall
Huvudpersonen är målaren Stefan som är i medelåldern och bor i Stockholm. Efter en rad olyckliga händelser har han bestämt sig för att ta sitt liv.
Handlingen växlar mellan nu och då. Från barndomen, familjelivet och drivandet av byggfirman i en svensk liten ort till nutid då Stefan hankar sig fram mellan olika byggjobb i Stockholm.
Varför valde du att skriva om en byggnadsarbetare?
– Jag ville skriva en historia om klass, pengar och vänskap. En hantverkare konfronteras hela tiden med olika klasser och miljöer när de kommer hem till människor.
En viktig del av boken, enligt Karin Magnusson, är när Stefan har startat ett eget företag och ska göra ett jobb hos den rika familjen Engberg.
– Han ser allt vad de har, vilket skapar en dröm om att han vill äga mer. Det är mycket en historia om längtan att få byta plats, att komma upp sig och bli en person som betyder något.
Romanen utspelar sig till viss del under 1990-talets ekonomiska kris, vilket drabbar personerna i boken hårt.
– Sedan önskar man väl att huvudpersonen Stefan hade fattat andra beslut, men det är också en berättelse om en människa som inte har någon familj som stöttar och vägleder honom.
Jag ville skriva en historia om klass, pengar och vänskap. En hantverkare konfronteras hela tiden med olika klasser och miljöer.
Fick justera historien
Karin Magnusson har under skrivandets gång gjort en hel del research inom byggbranschen. Goda råd har hon fått av sin kompis Jeppe Thomsgård, som är snickare i grunden.
– Han kunde vägleda mig, så att det inte blev helt fel. Är det virke eller brädor? Heter det plattis eller plattsättare? Jag ville komma så nära som jag kunde när det gäller termer och språk.
Hon kontaktade också Byggnads för att hitta rätt bland avtal och ackord.
– Jag pratade med en expert på kollektivavtalet för målarna och fick jättestor hjälp. Efteråt justerade jag en del i historien. Det är ett av de där samtalen som man är glad att man ringer.
Varför blev det titeln ”Stockholmsvitt?”
– Den är väldigt synonym med den tiden, i början av 1990-talet. Det var väldigt mycket en inredningsstil när vi upptäckte ”ljust och fräscht”.
Mer BYGGKULTUR hittar du här: Byggnadsarbetaren.se/byggkultur
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.