info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Brandskyddsföreningen 980×240 v48

Larmet från bygg-inspektörerna: Känner allt större press från kriminella

Arbetsmiljöverkets personal blir trängda, filmade, förföljda och får höra att man håller ögonen på dem. Och situationen blir allt allvarligare, varnar huvudskyddsombudet Lotta Dalenius.
– Så här ser ett hårdnande samhällsklimat ut i praktiken.

Lotta Dalenius, inspektör på avdelningen för myndighetsgemensamma kontroller och huvudskyddsombud på Arbetsmiljöverket. Foto: Privat/Mostphotos

För att få bukt med den organiserade brottsligheten gav regeringen 2018 åtta myndigheter i uppdrag att inleda ett samarbete. Man inriktade sig på transport-, städ- och restaurangbranschen. Och så förstås byggbranschen. Samarbetet heter Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet och det är Arbetsmiljöverket som samordnar insatserna.

Men de anställda på myndigheten, som fram tills nu mest haft att göra med okunniga eller småfuskande affärsidkare, har därmed i högre grad fått känna på hur det är att handskas med organiserad brottslighet. De utsätts nu regelmässigt för obehaglig eller direkt hotfull behandling under sitt myndighetsutövande.

Byggnadsarbetaren har pratat med flera tjänstepersoner på Arbetsmiljöverket. Deras historier är i stora drag samstämmiga: problemet började på allvar i och med de myndighetsgemensamma kontrollerna. Det är klart störst i Stockholm med omnejd – situationen är inte alls lika allvarlig i resten av landet.

Att komma ut på inspektion till ett bygge som drivs av kriminella är något helt annat än att åka ut till en vanlig arbetsplats där lite slarv och småfusk förekommer. Det är två olika världar. På de kriminella byggena råder inte sällan en hotfull stämning; Klungor med sammanbitna män som ställer sig nära och stirrar tyst. Filmar inspektörer med mobil. Registreringsskyltar som fotograferas. Att någon följer efter dem, varje steg de tar på platsen.

Under ett av många myndighetsgemensamma tillslag mot byggen. Arbetsmiljöverket inspekterar tillsammans med bland annat polisen. Foto: AV

Vi får också höra om betydligt allvarligare händelser än så. Men där har samtliga tjänstepersoner vi pratar med en annan sak gemensamt – de vill inte vara med i tidningen. Den enda inspektör på avdelningen för myndighetsgemensamma kontroller som ställer upp på en formell intervju är Lotta Dalenius, huvudskyddsombud på Arbetsmiljöverket.

– Det jag kan uttala mig om är vad jag fått in som huvudskyddsombud. Sedan kan det förekomma saker jag inte har kännedom om. Men trenden vi ser är att graden av otillåten påverkan ökar hela tiden.

”Otillåten påverkan” är en bred term som omfattar alla slags försök till att påverka en myndighets beslut. Det kan handla om övertalning, våld eller att ringa tjänstepersonen och säga att man överväger självmord. Allt från mutor till slagsmål, som Lotta Dalenius uttrycker det. Fast mest används förtäckta hot, sådant som är svårt att få någon fälld för.

Lotta Dalenius, inspektör på avdelningen för myndighetsgemensamma kontroller och huvudskyddsombud på Arbetsmiljöverket.

– Det är inte svart och vitt. En tjänsteperson kan uppfatta det som obehagligt att bli filmad, medan någon annan inte känner så. Men det görs i syfte att skapa otrygghet, signalera att ”vi har koll på dig, vi vet vem du är”. När man kommer ut så hör man ”jag har hört talas om dig”. Så vi förstår att det pratas.

Problemet – eller i alla fall omfattningen – är nytt för myndigheten. Tidigare åkte man ut till alla möjliga arbetsplatser och inspekterade saker som för trånga omklädningsrum eller bristande fallskydd eller sittplatser som inte var ergonomiskt utformade. Ett ganska konventionellt myndighetsutövande alltså.

Men sedan 2018 har Arbetsmiljöverkets uppdrag alltså utökats. Därmed befinner sig nu tjänstepersonerna plötsligt i helt andra miljöer än tidigare och har dessutom ett övergripande ansvar över insatser som tidigare setts som rent polisiära.

– Innan när vi varit ute och inspekterat så var det mer att en inspektör tittade på en enskild byggställning. Nu kommer man ut med flera myndigheter och kollar precis allting. Vanligtvis går polisen in först och då riktas aggressionen mot dem medan vi snarare är ”good guy”. Men sedan, när vi börjar prata sanktionsavgifter, vitesutdömande, ja då ändras situationen.

För av de inblandade myndigheterna är det just Arbetsmiljöverket som dömer ut vite. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten ägnar sig mest åt kartläggning. Polisen kan omhänderta anställda som saknar papper, fast det drabbar knappast arbetsgivaren. Man skaffar helt enkelt ofta fram nya papperslösa byggare. Men vitet och avgifterna kan ligga på hundratusentals kronor och reaktionerna mot Arbetsmiljöverkets personal kan bli starka.

– Det är kännbart för ägarna. Och då börjar de göra motstånd. Det har hela tiden förekommit en grad av otillåten påverkan men den har tilltagit. Nu har vi fått uppdrag från regeringen att insatserna ska utökas, helt logiskt kan man då tänka att hotbilden också kommer att öka ytterligare. Vi behöver ta fram en lista på åtgärder. Vad är egentligen rimligt för oss att göra? Våra rutiner är anpassade till en slarvig ICA-handlare, inte organiserade kriminella.

Så här ser ett hårdnande samhällsklimat ut i praktiken

För Lotta Dalenius är det här en större fråga än medarbetarnas arbetsmiljö.

– Som myndighet kan vi inte tillåta ett sånt här beteende. Det hotar vårt demokratiska samhälle. Det är mycket pengar i de här verksamheterna och de konkurrerar inte på lika villkor. Man kan förstå att en kommun väljer den billigaste offerten. Men då får de kanske folk från Ukraina som står på ett tak utan skyddsutrustning. När de ramlar ner så kör man dem i privatbil till en privatläkare. Och sedan ut ur landet. Så här ser ett hårdnande samhällsklimat ut i praktiken.

Arne Alfredsson är avdelningschef på myndighetsgemensamma kontroller och tillika säkerhetschef på Arbetsmiljöverket. Han är försiktigare i sin analys, men håller i stora drag med om beskrivningen.

– Det har endast rapporterats in ett fåtal incidenter om våld eller direkta hot, fast det kan finnas en underrapportering. Min bild är att problemet funnits i Sverige – även i andra regioner än Stockholm – under lång tid, men det har inte varit lika uttalat. Det finns en allt hårdare attityd mot tjänstepersoner.

Arne Alfredsson, avdelningschef på myndighetsgemensamma kontroller och säkerhetschef på Arbetsmiljöverket.

Hur tror du att tjänstepersonerna påverkas av situationen?

– Det är klart det påverkar de anställda. Men samtidigt kan det ju inte hindra vårt myndighetsutövande. Därför har vi polisen med oss. Det är också viktigt att vi chefer får reda på det här, så vi kan verka mot det.

Känner du till någon som slutat på myndigheten på grund av hot?

– Ja. Personen upplevde att det fanns en situation som var hotfull för hen och hens familj. Hen gjorde en bedömning och kom fram till att det inte var värt det.

Vilka åtgärder vidtar ni från Arbetsmiljöverkets håll?

– Vi är oerhört måna om att våra medarbetare stannar hos oss. Vår personal får utbildning och vid sådana här situationer träder särskilda rutiner in. Av säkerhetsskäl vill jag inte gå in på vilka. Under 2022 kommer vi också utöka med en ny utbildning. Vi jobbar på att bygga ett så robust system som möjligt.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.

Annons
EHRAB 250×600 v48a
EHRAB 250×600 v48c
EHRAB 250×600 v48b

Du läser: Larmet från bygg-inspektörerna: Känner allt större press från kriminella