Krav på böter efter dödsolycka
Det var den 14 oktober 2001 som 56-årige snickaren Kent Blom dödades i en fallolycka på kraftvärmeverket i Västerås. Han och en kollega höll på med att forma ett valv över ett källarutrymme till en silo. Under arbetet skulle Kent Blom fästa en kätting runt en bunt plyfaskivor. Han balanserade då troligen mot en ströbalk om stack ut cirka en meter från bockryggarna som den placerats på. Men den var inte fast utan tippade och han föll 6,95 meter i marken. Snickaren avled av de svåra skadorna.
Statsåklagare Bengt Kulin har åtalat platschefen för arbetsmiljöbrott, vilket också innefattar vållande till annans död. Han anser att platschefen har åsidosatt den skyldighet han har enligt arbetsmiljölagen, att förebygga olycksfall, undersöka risker och hindra fallet genom säkerhetsåtgärder. Det fanns inget skydd som hindrade fallet och inte heller i arbetsmiljöplanen fanns beskrivet några särskilda åtgärder för att hindra fall i detta speciella arbetsmoment.
Bengt Kulin yrkar också på att Peab Sverige ska betala en företagsbot eftersom han anser att företaget har åsidosatt sitt arbetsgivaransvar, då man inte vidtagit tillräckliga åtgärder som hindrat olyckan. Han anser att företaget har underlåtit att systematiskt arbeta mot riskerna i arbetsmiljön.
Rättegången kom mycket att handla om arbetsmetoden, ansvaret för arbetsmiljöplan, samt riskanalys. Både platschefen och Peab nekar till brott. Platschefen ser händelsen som ett rent olycksfall, han och byggnadsarbetare som vittnade hävdade att arbetsmetoden som användes var den gängse både då och nu.
– Det fanns skydd inåt genom plyfan som man la framför sig, sa platschefen.
– Detta var det normala förfaringssättet. För mig fanns inte tanken att det kunde hända något.
Peabs försvarare hävdade att företaget arbetar omfattande med systematiskt arbetsmiljöarbete.
Vid arbetsplatsen fanns fallskydd utåt men inte inåt, trots att reglerna säger att fallskydd ska finnas vid en fallhöjd över två meter. Arbetet försiggick i en grop, i markhöjd och under. Arbetsmetoden för valvningen var att man hyrt in stämptorn som sattes i gropen. Vid valvning la man ut bockryggar och ströbalkar för att ovanifrån lägga över och fästa plyfaskivorna, som var 1,2 gånger 1,2 meter. Arbetet med att lägga ut plyfaskivorna är speciellt riskfyllt i början. Byggnadsarbetarna var inte säkrade under arbetet, på annat sätt än genom plyfaskivorna de lade framför sig. De hade inga linor.
Arbetsmiljöinspektionen var kritisk till att inget fallskydd användes och anser också att man kunde använt metoder för att skydda mot fall och ras, exempelvis inplankning eller nät. Efter olyckan säkrades byggnadsarbetarna genom fallskyddsselar. En kran användes som fästpunkt för linorna. Idag arbetar man dock som före olyckan, eftersom alternativen inte anses fungera.
Åklagaren yrkade på villkorlig dom och bötesbelopp för platschefen och på företagsbot om en halv miljon kronor för Peab.