info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Julia fick fel information som lärling – vågade inte vabba

Under sin lärlingstid var snickaren Julia Rosell Olsson stressad över att bli sjuk eftersom frånvaron riskerade att förlänga utbildningen. Fyra år senare visar det sig att hon fått fel information om hur frånvaron räknas.
– Jag tycker BYN hade kunnat få betala en två veckors semester till mig, säger Julia.

Snickarlärlingen fick fel frånvaroinfo
Julia fick fel information om vad som gällde vid frånvaro. Foto: Privat, Mostphotos

Året är 2022 när Julia Rosell Olsson, 32 år och ensamstående, börjar som snickarlärling på Peab Karlskrona. Då vet hon inte att de kommande tre lärlingsåren kommer innebära en hel del stress helt i onödan.

Informationen som Julia får om frånvaron under lärlingstiden är att för var tionde frånvarodag så läggs en extra månad till på lärlingsperioden. Med frånvaro räknas bland annat vab och sjukdom.

– Man kan inte säga till sitt barn att rycka upp sig när de är sjuka, så när man väl själv var sjuk, ja då gick man till jobbet och härdade igenom.

LÄS MER: Lärlingar gör tummen ner till längre provanställningar 

Julia Rosell Olsson hittade olika lösningar för att inte riskera att tiden skulle förlängas. Bland annat hittade hon ett ”kryphål”, att ta ut semester i stället för frånvaro när hon var sjuk. En gång råkade hon klyva tummen på jobbet.

– ­Jag åkte till sjukhuset och var tillbaka direkt efter på jobbet bara för att inte halka efter. Man skadar ju sig själv genom att pusha sig till den nivån att ”jag måste vara på jobbet”.

”Finns inget försvar”

Men det ska visa sig att Julia fått fel information om hur frånvaron räknas.

Det korrekt sättet är att om en lärling är borta över 11 dagar så läggs en månad till på lärlingsperioden. Det sista året justeras dock frånvaron för hela lärlingsperioden. Då förkortas sista året som lärling med de extra dagar lärlingen fick när en hel månad läggs på utan att hen var sjuk.

Information som Julia inte fått.

Att det blivit fel blir tydligt först när Byggnadsarbetaren kontaktar Christer Carlsson, vice ordförande i BYN och ombudsman med ansvar för yrkesutbildningsfrågor i BYN:s styrelse. Fyra år senare.

– Det är ju helt oacceptabelt. Det finns inget försvar för det, säger han.

Hur kunde det bli såhär? 

– Ja, det finns nog inget enkelt svar på det. Vi har internt varit dåliga på att förklara det här, det är alldeles uppenbart. Det kan också vara så att informationen om det här gick ut för tre år sen när vi satte avtalet. Så kan det finnas folk som är nyanställda efter det här som inte fått en ordentlig inskolning.

När Byggnadsarbetaren vänder sig till Peab för att ställa frågor hänvisas tidningen till företagets pressjour.

I ett mejl skriver de att de inte känner till ärendet. De skriver även att de följer de ”riktlinjer som finns i branschen” när det kommer till närvaro.

Under kvalificeringstiden görs alltid en korrigering av eventuell frånvaro. Till exempel kan den totala kvalificeringstiden förlängas enligt en särskild beräkning om en person har varit frånvarande”, fortsätter de i ett mejl.

Men någon förklaring hur man räknar ges inte.

Oklart hur utbrett

Hur många lärlingar som kan ha fått samma information som Julia är svårt att veta menar Christer Carlsson. Han har sökt efter fler lärlingar som kan ha fått samma information, utan framgång.

BYN är en samverkan mellan Byggföretagen, Byggnads, Maskinentreprenörerna och Seko. I vilken utsträckning den felaktiga informationen kommit ut och exakt varifrån, är svårt att reda ut.

För Julia Rosell Olsson har det varit blandade känslor sen hon fått reda på att det blivit fel.

– Jag är irriterad men också glad. Glad att det visade sig vara ett mycket mer rättvist system. Men samtidigt är jag frustrerad. Jag har kämpat så in i helvete när jag egentligen hade kunnat vara sjuk när jag var sjuk och vabba när jag behövde vabba, säger Julia och fortsätter:

– Jag tycker BYN hade kunnat få betala en två veckors semester till mig.

Täpper igen hålen

Sedan det kommit fram att Julia fått fel information har Christer Carlsson försökt reda ut hur det kunde hänt, och gjort flera åtgärder. Bland annat informerat avtalsansvariga och Bynregionärer om hur frånvaron ska räknas.

– Sen finns det ett uppdrag inne på kansliet att se över den externa kommunikationen. Så jag har försökt att täppa igen alla hål jag kan i vår egen organisation och i BYN regionerna som jag har inflytande över.

Känner du igen dig i Julias situation, kontakta gärna reportern på: naimi.lundegard@byggnadsarbetaren.se


Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.

Krångligt att räkna rätt som lärling

Såhär räknar du frånvaro som lärling:

Exempel 1
År 1: 7 frånvarodagar
År 2: 3 frånvarodagar
År 3: 2 frånvarodagar
Totalt: 7 + 3 + 2= 12 (mer än 11) –> En månad läggs till på lärlingsperioden 

Exempel 2
År 1: 12 frånvarodagar –> 1 månad läggs till på första året
År 2: 15 frånvarodagar –> 1 månad läggs till på andra året
År 3: 2 frånvarodagar
Mellanskillnaden i antalet arbetsdagar mellan faktiskt frånvaro och full månad (22 dagar) justeras sista året.
Totalt: -17 + 2= −15 ( mindre än -11) –> En månad dras av på lärlingsperioden 

Källa: BYN

Krångligt, eller hur? Det går också att tänka så här:

Fler än 11 sjukdagar per kalenderår ger en hel månads tilläggstid som lärling fastän du kanske varit borta mindre än 22 dagar (= hel månad).

Därför räknas all din frånvaro ihop ditt sista lärlingsår.

Har du färre sjukdagar än tilläggstid, så dras de extra dagarna av. Det gör att du aldrig är lärling längre än du faktiskt varit sjuk eller vabbat.

Naimi Lundegård, reporter
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Julia fick fel information som lärling – vågade inte vabba

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig