Hon flaggar för frustrerade förare: "Ibland spårar det ur"
De styr trafiken vid vägarbeten och stora byggen. Med en liten röd flagga ska de underlätta för alla – men möts av frustrerade trafikanter, glåpord och svordomar. Sara Martinsson berättar om ett utsatt yrke.
”Jag arbetar som flaggvakt men även som lots och skyltansvarig. Vi använder lotsbil för skydda asfaltsläggarna och hjälpa trafikanterna att undvika sträckor med nylagd asfalt eller stora hål i vägbanan. Jag brukar köra i ungefär 10 kilometer i timmen för att allt ska gå säkert till. När vi kör med lots och rödljus är det meningen att bilisterna ska vänta vid ljuset och sedan åka efter lotsbilen i en lång karavan.
För inte så länge sedan blev det kaos på ett vägbygge utanför Karlskoga. När jag körde lotsbilen fick jag möte från andra hållet. De som väntade på andra sidan arbetsområdet hade kört mot rött. Det är farligt för vi kan krocka och jag vet inte hur många gånger jag sprungit ut ur lotsbilen och sagt till folk att backa. Det blev lite kaos men det löste sig.
Många bilister är stressade och vill fram fort.
Vid sådana situationer eller när man står som flaggvakt kan det spåra ur. Många bilister är stressade och vill fram fort. Jag har mött några som varit riktigt otrevliga och en gång sa en till mig att jag var jättedum i huvudet. Det är väldigt skönt att vi kan prata över radion. Då kan jag ropa på en kollega som i sin tur kan kalla på hjälp om något bråk skulle eskalera.
Jag försöker hela tiden hålla mig lugn och förklara för bilisterna varför det dröjer ibland. Tala om att vi måste köra växelvis trafik så att alla kan komma fram.
Det händer mycket men jag har ändå haft tur. Har aldrig blivit påkörd och försöker hela tiden vara försiktig och ha uppsikt åt alla håll. Men en gång var det nära att det smällde. En förare kom så nära att flaggan slog i bilen.”