Hela världen bygger i Sverige
Byggnadsarbetaren har kartlagt de stora utländska byggföretagen, de som har minst tio anställda på byggen i Sverige. Granskningen visar att 51 företag är i Sverige just nu, eller har varit det under det senaste året.
De flesta bolag finns i södra Sverige. Bara i Malmö har det funnits minst 14 utländska firmor med fler än tio byggnadsarbetare på plats under det gångna året. Fem av dessa bolag är stora och har mellan 20-40 anställda byggnadsarbetare verksamma i Malmö-området.
Praktiskt taget alla bolag i granskningen tar med sig arbetskraft från hemlandet eller anlitar underentreprenörer från ett tredje land, ofta låglöneländer, som exempelvis Polen.
Cirka hälften av företagen, 24 stycken, kommer från det forna östeuropa. Det land som dominerar bland östländerna är Polen med 19 bolag.
13 kommer från Tyskland. Bakom flera av de polska företagsnamnen döljer sig i själva verket stora tyska transnationella företag som till exempel Rheinhold & Mahla, Bilfinger Berger och Siemens.
Isoleringskoncernen Rheinhold & Mahla äger exempevis R&M Industrial Service Polska, R&M Izomar, samt R&M Plettac.
Rheinhold & Mahla äger för övrigt också det välkända isoleringsföretaget Isenta.
Rheinhold & Mahla köptes upp av tyska Bilfinger Berger 2002. Bilfinger Berger har åtagit sig flera infrastrukturprojekt i Sydsverige: Svinesundsbron, Götatunneln och Citytunneln i Malmö.
Polska rörföretaget Wibrem, som har gjort jobb i Gästrikland, ägs i själva verket av tyska koncernen Siemens.
Sammanfattningsvis är två av tre företag i kartläggningen medelstora eller mycket stora i sina hemländer.
Byggföretag i Tyskland har sedan flera år tillbaka mer och mer polsk arbetskraft, eller polska underentreprenörer, vilket lett till ökad arbetslöshet bland tyska byggnadsarbetare. Detta mönster, att tyska byggbolag väljer polska underentreprenörer, kan skönjas när det gäller vissa företag i Sverige. Bilfinger Berger använder polska byggnadsarbetare, bland annat från bemanningsföretaget Eurotec i flera av sina stora projekt. Tyska Althammer, som åtagit sig rörjobb på Stora Enso i Dalarna använde ungersk och polsk arbetskraft. Aug. Prien med säte i Hamburg, använder polska byggnadsarbetare när de bygger lägenheter i Malmö.
Men svenska koncerner använder också arbetskraft från Östeuropa på svenska byggen. NCC har till exempel sålt ut anläggningsarbetet till NCC Polska, på byggen i Jönköping och Malmö.
De utländska företagen finns i de flesta sektorer av byggbranschen, men vissa sektorer dominerar: hälften av bolagen finns antingen inom rör, eller husbyggnad.
Alla företag har kollektivavtal eller sitter i förhandlingar. Två av tre bolag betalar timlöner till sina anställda, övriga ackordslön. Finska rörföretag betalar mest i lön till sina finska arbetare, 160 kronor i timmen. Polska företag betalar lägst lön, cirka 109 kronor i timmen. 109 kronor är den så kallade stupstockslönen som enligt avtalet bara ska användas vid vissa speciella tillfällen, exempelvis när förhandlingarna strandat, eller vid permission, dvs när byggnadsarbetarna ”sitter på lådan”.
Byggnads har i flera fall upptäckt att det finns skuggavtal. Men att regelmässigt kontrollera att utländska byggnadsarbetare verkligen får avtalsenlig lön, är svårt. Då krävs det att Byggnads får tillgång till information om löneutbetalningar i hemländerna.