info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Hård kritik mot byggymnasiet

Lärare utan yrkeserfarenhet. Bristfälliga övningslokaler. För lite byggmaterial. För få praktikplatser. Koncernen Praktiska Sverige finns på 33 orter och får förödande kritik av elever och lärare, visar Byggnadsarbetarens granskning.

Koncernen Praktiska har flest gymnasieutbildningar inom bygg i Sverige, med lärlingsprogram på 33 orter. Skolföretaget gick med 19,1 miljoner i vinst förra året och är specialiserat på olika gymnasiala lärlingsutbildningar. Byggnadsarbetaren har intervjuat ett stort antal lärare och elever på skolans byggutbildningar runt om i landet i det senaste numret av Byggnadsarbetaren som utkommer idag.

”Ointresserade av rejäla investeringar”

Ingemar Boström har varit lärare på byggprogrammet i Täby. Han berättar i tidningen att han upplever att koncernen är ointresserat av att göra rejäla investeringar i verksamheten.
-När jag skulle få min anställning förlängd efter sex månader, krävde jag att en ny bygglärare skulle anställas. Helt enkelt för att jag skulle hinna ge eleverna alla bitar i enlighet med ämnesplanerna och skolverkets riktlinjer. Men jag fick nej. Då slutade jag eftersom jag förstod att ledningen inte ville satsa på en bra byggutbildning, säger Ingemar Boström.

Osäkert sätta betyg

Han berättar om en pressad arbetssituation: hur han hoppade in och fick ta inriktning måleri, trots att han inte är målare. Att han inte hann sätta sig in i vad enskilda elever kunde, innan betygen sattes.
-På de kommunala gymnasier jag varit på, brukar en lärare undervisa i skolan, och en åker runt och följer upp elever som är ute på praktik, för att man ska få koll. Det är ju oerhört viktigt, annars kan man ju inte sätta rätt betyg, säger Ingemar.

”Vi känner en stark oro”

Lars Tullstedt, ansvarig för utbildningsfrågor på Sveriges Byggindustrier, berättar att branschorganisationen träffat Praktiskas ledning och påtalat att det saknas utrustade övningslokaler på flera av skolorna.
-Vi känner en stark oro för att många av de här eleverna inte har fått en fullvärdig yrkesutbildning som uppfyller ämnesmål och kursplaner, när de kommer ut, säger Lars Tullstedt.
För att underlätta för elever och deras föräldrar när de ska välja gymnasieskola, har branschen infört en”Branschrekommendation” en slags kvalitetsstämpel på de skolor som uppfyller näringslivets krav. Endast två av Praktiska Sveriges 33 skolor, har sökt och fått en branschrekommendation. Samtidigt har över 65 procent av övriga gymnasieskolor, kommunala samt enskilda, sökt branschrekommendation och fått det.

”Vi pantade burkar och köpte skolmaterial”

David Dahlborg 19 år, har gått byggprogrammet på på Praktiska i Täby. Han har precis tagit studenten och hans dom över skolan är hård:
– Det har varit för jävligt. Vi fick inte material att träna på i skolan så vi var helt okunniga när vi kom ut på praktik. Man kände sig dum. Det var ständigt ”köpstopp” på skolan. Vi fick inte ens arbetskläder. Elever pantade burkar för att köpa pingisgrejer, och elmaterial till undervisningen, sånt material som skolan ska stå för. Det kändes som om de bara ville tjäna pengar.
Han berättar om klasskamrater som inte fick någon praktikplats som borde ha fått träna på olika moment i skolan i stället, under praktikdagarna då de övriga var ute på byggen.
Vad gjorde de eleverna då, i skolan?
De satt och spelade på sina mobiler och väntade. De fick inga arbetsuppgifter. Sen fick de inget betyg. De förlorade ett helt år. Några bytte skola och fick gå om en hel årskurs för att få riktiga lektioner och betyg, säger David Dahlborg.

”Fick ingen teori om betong”

Före detta eleven Alexander Wallin, har i sommar fått lärlingsanställning på NCC, där hans pappa jobbar. Alexander berättar:
– Jag fick ingen teoretisk undervisning om betong, trots att det är min inriktning. Vi hade ingen anläggningskurs, trots att det ska ingå. Ingen lärare kom ut till mig på praktiken under mitt sista skolår. Läraren sköt fram sitt arbetsplatsbesök hela tiden, till nästa vecka och nästa vecka, men han kom aldrig ut och pratade med mig för att höra vad jag hade lärt mig.
Bygg- och anläggning är en av Praktiska Sveriges paradgrenar, sett till antalet elever. Tusentals ungdomar har lämnat bygg- och anläggningsprogrammets lärlingsinriktning på Praktiska sedan lärlingsutbildningarna drog igång.

DETTA HAR HÄNT:

Läs också Praktiska krävs på 28 miljoner för skolfusk: ”Tråkigt för eleverna”

  • Hösten 2013: Skolinspektionen riktade kritik mot samtliga yrkesutbildningar och skolor i koncernen Praktiska och krävde en rad förbättringar på skolorna.
  • Hösten 2013 drog Skolinspektionen tillbaka tillståndet för Praktiska Tumba och skolan stängdes.
  • Våren 2014: Skolinspektionen beslutade om förelägganden med viten på sammanlagt 3,6 miljoner kronor, för att tvinga sex av skolorna att skyndsamt rätta till brister: Praktiska Stockholm, Praktiska Gnesta, Praktiska Nacka, Praktiska Uddevalla, Praktiska Västerås och Praktiska Märsta.
  • Skolinspektionen granskar just nu svar från 23 av koncernens övriga skolor, svar ska visa om de rättat till bristerna.
  • Våren 2014. Endast två av Praktiska Sveriges skolor har ansökt och fått en branschrekommendation av Sveriges Byggindustrier – kvalitetsstämpeln från byggbranschen.
  • I slutet av förra veckan drog Skolinspektionen tillbaka hotet om vite från två av koncernens skolor: Praktiska Stockholm, och Praktiska Nacka, sedan de båda skolorna rättat till bristerna Skolinspektionen pekat på. I Byggnadsarbetarens tryckta upplaga står det att sex skolor fått ett föreläggande om vite, men antalet förelägganden efter Skolinspektionens senaste beslut, (och sedan tidningen gått i tryck), är fyra.

Skolinspektionens stora granskning 2013 visade:

  • Inte i någon skola når samtliga elever lägst godkänt i betyg i samtliga kurser.
  • Det saknades speciallärare på många skolor.
  • Stort antal visstidsanställda lärare, få fasta tjänster.
  • Stor personalomsättning
  • Vissa skolor saknar övningslokaler och ändamålsenlig utrustning.
  • Få lärare med pedagogisk examen.
  • Lärare undervisar i ämnen som de inte har yrkeserfarenhet av.
  • Alla elever får inte branschspecifika praktikplatser.
  • Elever med särskilda behov får inget stöd.

KÄLLOR:

  • Rapport: Arbetsgivarnas användning av statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning och deras erfarenheter av att ta emot gymnasiala lärlingselever. Stockholms Universitet/Skolverket (2013)
  • Rapport: Åtta tillsynsrapporter från Skolinspektionen (www.skolinspektionen.se) (2013-2014)
  • Rapport: En yrkesutbildning i kris? (LO, 2014)
  • Rapport: En utbildningspolitik för ungas etablering på arbetsmarknaden (LO, 2013)
  • Bok: Den stora omvandlingen. Kent Werne, mfl
  • SOU 2010:75 Delbetänkande från nationella lärlingskommittén.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Hård kritik mot byggymnasiet

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig