info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetaren 980×240 v43

Här jobbar han i livsfara: "Så här jobbade man i stenbrott för 100 år sedan"

Det var det skitigaste av alla skitjobb. Anatoli stod och skakade med stenborren från tidigt till sent, dag efter dag, och riskerade livet på olika sätt.
– När man harklade sig kom det ut svart slem, berättar han.

"Så här jobbade man i stenbrott för 100 år sedan", säger Anatoli Stankevich. Foto: Anders Warne/Privat

Anatoli Stankevich är lättad. Han har fått ett nytt rivningsjobb, på ett företag som betalar avtalsenlig lön och följer lagar och regler. 44-åringen bjuder på ett bestämt handslag och ett stort leende när vi ses. Han har precis tagit en liten promenad från dagens objekt bort till torget i Liljeholmen utanför Stockholm där vi stämt möte. Anatoli får syn på några byggnadsarbetare på ställningar som gör fasadjobb bakom oss och utbrister:

– Titta, de som jobbar där har det rent runt sig och gör ett lätt jobb – i alla fall jämfört med vad vi gjorde.

Det Anatoli syftar på kan man se på videon här nedanför: ett mardrömsliknande arbete som han och hans kollega utförde i ett villaområde utanför Stockholm i somras.

I nära två månader jobbade duon för företaget Jarima Bygg med att riva ett hus bit för bit och sedan hacka bort husets betongplatta och stora bergmassor på tomten. Vid själva husrivningen stod de två arbetarna på balkar högt upp, utan fallskydd. När de sedan skulle borra bort betongplattorna i huset och ta bort bergmassorna blev arbetsmiljön om möjligt ännu farligare.

Som filmen visar står Anatoli med en kraftigt vibrerande bergborr ovanför en skarp brant – i keps. Farligt damm yr runt honom och han skakar i hela kroppen.

– Så här jobbade man i stenbrott för 100 år sedan. Och här står vi nu, säger han och skrattar till.

Anatolis armbågar har blivit skadade av vibrationerna. Foto: Anders Warne

Att Anatoli hanterar den över 50 kilo tunga borren med armarna ovanför huvudet gör arbetet ännu farligare. Dels kan han lätt ramla ner om han tappar greppet, dels utsätts hans armar och axlar för en väldig påfrestning. Och trots att Anatolij är mycket vältränad och tidigare har ägnat sig professionellt åt kampsport, har hans armbågar skadats svårt av borrjobbet.

– Det gör ont här, i armbågsleden, säger han och vänder mödosamt upp armbågen. Om jag till exempel lyfter en väska så känns det ordentligt. Redan ett par kilo känns. Jag vet inte hur det kommer att bli framåt eller vem som kommer att kompensera mig för det här.

Gör det ont när du jobbar idag?

– Ja, men jag får kämpa mig igenom smärtan. Som invandrare måste jag få in pengar.

Anatoli, som kommer från en ort utanför Gomel i östra Belarus, behöver inkomsten för att betala sitt boende i Södertälje och för att försörja sin mamma i hemlandet.

Det var på grund av pengarna han kände sig tvingad att fortsätta borrjobbet i somras. Han berättar att han jobbade tio timmar i sträck, ofta utan längre pauser.

– Vi hade ingen specialutrustning, inga hjälmar, ingen säkerhetsutrustning, inga masker. Nichevo! (ingenting!) säger Anatoli med eftertryck.

Han fortsätter:

– Efter att vi borrat loss stenblocken slog vi sönder dem med spett. Sedan tog vi stenarna och la dem på lastpallar som vi drog iväg med en pallyft. Det var ett väldigt tungt arbete.

Anatoli och hans kollega krossade stenblocken med spett och flyttade dem vidare för hand.

Hur har det här påverkat hälsan?

– Mycket. Lungorna påverkades när du andades in allt det där dammet. Näsan blev täppt, man snöt sig ofta och när man harklade sig kom det ut svart slem, även efter jobbet. Vi var helt vita av damm efter en arbetsdag och fick dammsuga oss själva, säger Anatoli och tillägger att han saknar lön för 207 arbetade timmar, motsvarande cirka 22 000 kronor.

När Byggnads arbetsmiljöombudsman Ulf Kvarnström får se videon där Anatoli borrar reagerar han starkt.

– Det ser väldigt illa ut. Den här personen är utsatt för extremt mycket. Skadebilden för honom i framtiden är enorm, säger Ulf Kvarnström och räknar upp flera olika risker.

Anatoli berättar att hans naglar skadades av sprättande stenar. Foto: Anders WarneVibrationer:
  • Vibrationer

– Bergborrarna är väldigt farliga. Man ser hur det hoppar i armar och händer på honom. Det levererar helkroppsvibrationer. Maskinen är arbetsmiljöfarlig och man blir över tid skadad av den.

  • Fallrisk:

– Tappar han maskinen ramlar han ju handlöst ner i hålet.

  • Högexponering för kvarts:

– Det ryker väldigt om den här maskinen. Bara det börjar ryka så passerar man gränsvärdet för kvarts. Han som borrar har ingen mask, så han är högexponerad för kvarts. Man får in kvartsen i blodomloppet när man andas in det. Det tränger ut i blodkärlen och kan göra så att kroppen slås ut.

  • Exponering för stendamm:

– Det kan ge stendammslunga, som kan orsaka cancer.

  • Risk för bullerskador:

– De här borrarna försöker man få bort, så att man istället kan stå på avstånd och slipper bullret.

Aziz Mohammadi, företrädare för Jarima Bygg, är fåordig när vi ringer upp honom.

Vi har pratat med Anatoli Stankevich som jobbat på Jarima Bygg. Anatoli och en kollega har jobbat långa pass under hemska förhållanden med en stor borr, i damm, med fallrisker och utan hjälm. Han har heller inte fått all sin lön. Hur kommenterar du det?

– Jag kommenterar ingenting, för han ska få sin slutlön när han har lämnat tillbaka sina grejer och skrivit på sitt avtal. Är det några andra grejer får han ringa mig.

Men vi skriver en artikel och har en film där man kan se…

– Inga fler kommentarer.

Annons
EHRAB 250×600 v43a
EHRAB 250×600 v43b
EHRAB 250×600 v43c

Du läser: Här jobbar han i livsfara: "Så här jobbade man i stenbrott för 100 år sedan"