info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 v49

Här byggs jätteledningarna i trä – 1800-talsteknik används fortfarande

Ända sedan 1800-talet har väldiga vattenledningar byggda helt i trä slingrat sig genom det svenska landskapet. Utanför Mjölby ligger ett företag som bygger dem än idag.

Ingvar Lantz monterar ett trärör som ska forsla vatten från Rogsjön till kraftstationen i Österå i Dalarna. Foto: Lars Dafgård/Dalarnas tidning

Tänker man ledningsrör så tänker man antagligen på andra material, som betong eller plast. Men faktum är att det flyter tusentals kubikmeter vatten genom miltals av trärör runtom i landet just nu.

– Det som fungerar bra behöver man inte ändra på. Alla svenska pappersbruk har ledningar i trä. Och de kan vara rätt långa. Den längsta vi har finns utanför Gävle. Den leder vatten från Dalälven ner till bruket, nästan en mil bort, säger Krister Malzoff, vd för Boxholm Produktion.

Trärören kan löpa ovan mark, vara helt eller delvis nergrävda och till och med ligga helt under vatten. Foto: Press.

Det är inte många som känner till att det alls går att använda trä till storskalig vattentransport. Men Krister Malzoff berättar att även vattenkraftverken använder sig av trärören, bland annat för att den hyvlade insidan är slätare än betong.

– Man är ju ute efter att få vattnet att forsa fram med så lite motstånd som möjligt. Vi har tillverkat träledningar till drygt 1 000 vattenkraftverk i Sverige. Vattenkraften är i huvudsak utbyggd nu, men viss nybyggnation förekommer fortfarande.

Träet är hyvlat med stor precision och torkas ner till 18 procents fuktighet

Krister har varit ägare och vd på Boxholm Produktion ända sedan man bröt sig loss från Boxholms bruk 1984. Företaget har 13 anställda och ägnar sig endast åt att bygga vattenledningar samt gjutformar för bropelare. Alltihop i trä.

– Vi har två fabriker, en där vi hyvlar och hanterar träet och en där vi tillverkar stålbanden som håller ihop rören. Träet är hyvlat med stor precision och torkas ner till 18 procents fuktighet. När man släpper på vattnet sväller virket. Efter ett par dygn är det tätt och förblir det under hela livslängden, så länge det är vattenfyllt.

Rören förblir täta så länge vattnet strömmar genom dem, precis som med träbåtar. Foto: Press.

Rören byggs ihop på plats. Det är vanligtvis sex man som bygger ledningarna, fyra som sätter i virke och två som går bakom och monterar banden. Precis som för 150 år sedan.

Den enda skillnaden är att materialet, tätvuxen fura från norra Norrland, numera är tryckimpregnerad. Men det är ingen fara, säger Krister.

– Det är en helt annan klass än tryckimpregnerad trall. Man har gjort mätningar och vi vet med bestämdhet att det inte lakas ut alls. Är det däremot en sjöledning så använder vi istället gran utan impregnering, den skyddas av vattnet från att brytas ner.

Storleken på rören varierar. Diametern kan skilja mellan en till tre meter. Det minsta de byggt var bara 30 cm.

– Det största vi byggt var nog på Island, det var fyra meter i diameter!

Krister Malzoff, vd på Boxholms Produktion. Foto: Privat.

Han räknar upp ett antal fördelar med trärör jämfört med andra material. De är flexibla, när tjälen sätter sig eller släpper så följer träet med. De har lång livstid, 80 år. Och så är de vackra att titta på.

Köper beställarna in dem för att de är fina? Som ett slags kulturvård?

– Va? Nej. Det är ingen nackdel, de skäms inte för sig. Men det är inget som påverkar försäljningen. Nej, det handlar om funktion, driftsäkerhet och underhållsfrihet.

Varje år har pappersbruken ett inplanerat driftstopp för underhåll. Då kommer teamet ut och byter ut en viss sträcka av rören.

– Då är vi kanske 50 man. Många ledningar är ju till åren nu. Det vi byter ut är från 50-60-talet. Vi är inne på den tredje generationen av rören nu.

Annons
EHRAB 250×600 v49c
EHRAB 250×600 v49a
EHRAB 250×600 v49b

Du läser: Här byggs jätteledningarna i trä – 1800-talsteknik används fortfarande