Ny taktik för att minska lossningsolyckorna

Varje arbetsdag anländer tusentals godstransporter till landets byggarbetsplatser. Betong till bostadsbyggen, reglar till villabyggen, fackverk till industribyggen och matbodar till nyetableringar. Det är ett ständigt flöde av betongbilar, långtradare och kranbilar.

Alla de här transporterna har en sak gemensamt – de är riskmoment. Det handlar dels om lastning, lossning och lyft, dels om att stora fordon rör sig inne på byggarbetsplatsen. Och då det ofta är tunga lyft finns det en förhöjd risk för allvarliga skador. Av de 14 dödsolyckor som inträffade i byggbranschen förra året skedde fem i samband med lastning eller lossning av byggtransporter.

Hösten 2018. Skanskas projekt Cementen i Limhamns Sjöstad i Malmö rullar igång. På plats är betongarbetaren Daniel Lindkvist. Han sliter med armeringsjärn till ännu en betongplatta. Denna gång grunden till ett parkeringshus. Han trodde nog då att garaget bara var ytterligare ett bygge bland många andra i det 32-åriga betongarbetarlivet. Men så blev det inte – när den sista gjutningen närmade sig fick Daniel ett erbjudande om att hjälpa till att införa ett nytt arbetssätt för mottagandet av leveranser till arbetsplatsen. Till en början i en månad. Nu, snart två år senare, är han fortfarande kvar.

– Det har varit jättekul. Verkligen inspirerande. Vissa var tveksamma till upplägget. En plåtslagare var vansinnig, men nu älskar han det här systemet, säger Daniel.

Skanska driver hela projektet som är uppdelat på flera olika byggen; totalt åtta kvarter med över tusen bostäder, ett vårdboende, parkeringsplatser och som sagt – ett parkeringshus. Allt ligger tätt samlat precis intill vattnet i Öresund. När byggandet var som intensivast var 300 yrkesarbetare och tjänstemän på plats. Under den tiden var det en strid ström av transporter till bygget. 60 leveranser varje dag eller om ni så vill, över 1 200 varje månad.

Katarina Aarnio, arbetsledare på Skanska, är logistiksamordnare för Cementen. Hon berättar att de redan innan bygget drog i gång skrev ner en logistikplan för att mer systematiskt kunna jobba för säkrare transporter. De tog även fram en digital leveranskalender. En annan sak som infördes var dagliga logistikmöten med arbetsledare från varje delprojekt.

– På de här mötena går vi igenom hur det ser ut inför morgondagen. Vilka leveranser som är på ingång, vilka utmaningar och risker det finns och vilka lyft som ska göras, säger Katarina Aarnio.

Om det behövs fattas det beslut om någon extra åtgärd. Det kan vara fler avspärrningar eller liknande. Sedan för arbetsledarna vidare informationen från mötet till sina respektive bygglag vid deras morgonmöte dagen därpå.

Förutom det dagliga logistikmötet har man preppat själva bygget för att öka säkerheten. I ett tidigt skede asfalterades alla vägar i området för att få till bättre framkomlighet. Man fixade tydligt markerade avlastningszoner, skyltning så att chaufförerna inte kör vilse, speglar för bättre sikt och målade övergångsställen för byggnadsarbetarna.

Men den största och tydligaste skillnaden jämfört med många andra byggen är ändå hur godset hanteras när det anländer till bygget. Alla leveranser stoppas vid en och samma grind av en Securitasvakt. Ingen får köra in på området utan att det finns en kontaktperson som är beredd att ta emot materialet.

– Vi har använt prefab till både väggar och valv så det har varit många stora transporter. När de kommer fram till grinden tar vakten kontakt med någon person på aktuellt bygge. Först när de är beredda och ser att allt är okej i den lastzon där transporten ska parkera får fordonet rulla in, säger Daniel Lindkvist.

När det gäller mindre materialleveranser, upp till ungefär sex pallar, blir det avlastning redan vid grinden. Det kan vara lådor med arbetsmaterial, handhållna maskiner, något restnoterat köksskåp.

– Vi har en avlastningszon utanför grinden. Jag och min kollega Christian Göthe lyfter av allt med en truck så chauffören slipper att hålla på med kranarmen. Det gör att jobbet blir säkrare och går smidigare, säger Daniel.

När lastbilen sedan lämnar kör Daniel och Christian ut materialet till rätt plats på bygget.

– Med det här systemet slipper vi massor av chaufförer som irrar omkring inne på bygget. Jag vet ju exakt vart jag ska åka och lämna, berättar Daniel.

Det har även funnits en paketservice som möjligen skulle få PostNord att bli gröna av avund. Nämligen expressutdelning av paket.

– De som kört fast och saknar något material för att komma vidare har bara behövt säga till. När paketet sedan kommit till grinden har vi fixat en blixtleverans. Och om vi inte haft tid har de själva kunnat gå till vakten och hämta det.

Robert Björklund jobbar som chaufför på GP Kranarbilar. Han har levererat mycket till bygget det senaste året.

– Jag kör en ganska liten kranbil nu så jag har fått stanna utanför grinden.

Han känner till att det inträffat flera dödsolyckor där kranbilar varit inblandade det senaste året. Själv är han ändå inte rädd på jobbet, men han är noga med att tänka efter två gånger vid vissa lyft.

– Det är inte helt enkelt alla gånger. Risken är såklart större om man använder kranen och lyfter med stroppar än när man använder en truck som här på Skanskabygget. Det är säkert, samtidigt som jag vinner tid, berättar Robert Björklund.

I början av Limhamnsbygget fanns det ett visst motstånd mot det nya sättet att hantera alla godstransporter. En del arbetsledare var inte så sugna på att gå på logistikmöte varje eftermiddag.

– De insåg ganska snart att det var en fördel att vara med. De fick kontroll över att leveranserna till just deras projekt kom fram i tid och att de kunde lossas på ett säkert sätt, säger Katarina Aarnio.

Samma sak gäller för byggnadsarbetarna. Många var skeptiska i början. En del underentreprenörer tyckte inte om att även firmabilar stoppades vid grinden.

– De är vana vid att köra sina firmabilar så att de står så nära deras aktuella arbetsplats som möjligt. Det fick de inte göra nu. Men det ändrades ganska snabbt och nu tycker det flesta att det fungerar jättebra, säger Daniel Lindkvist.

Skanska har gjort en egen undersökning där man kommit fram till att 60 procent av bolagets potentiella dödsolyckor de senaste åren kan härledas till lastning och lossning av gods. Därför har man bestämt att systemet i Limhamn nu ska införas på samtliga arbetsplatser i landet. Och om man ser på resultatet är det lätt att förstå. Under byggtiden har det inte inträffat någon olycka trots den stora mängden transporter.

– Det är det viktigaste. Att arbetsmiljön blivit bättre och att vi inte haft några olyckor, men vi har även sett andra fördelar, säger Katarina Aarnio och fortsätter:

– Leverantörer och underentreprenörer berättar om att svinnet minskat. Ingen kan köra in och bara dumpa saker som sedan försvinner eller blir förstörda om de står oskyddade. Det känns som att vi sparar pengar och har blivit effektivare.

Bygget är nu inne på slutspurten. Antalet leveranser har minskat kraftigt. Dagarna har blivit lugnare för Daniel. Det blir inte lika många turer med trucken. Möjligen kommer han börja snurra på najtången igen. Men en sak är han säker på efter den här erfarenheten.

– Alla byggen borde göra samma sak.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.