Gammalmodig och smal -kritik mot byggskola
-Lärarna ser sig som leverantörer av arbetskraft till byggbranschen, säger forskaren Ingrid Berglund vid Stockholms universitet. Hon är själv elektriker och yrkeslärare i botten och har skrivit avhandlingen ”Byggarbetsplatsen som skola –eller skolan som byggarbetsplats”.
Hon tycker att byggbranschen och dess normer styr byggprogrammet helt och att det riskerar att begränsa eleverna.
-Undervisningen i byggyrkesämnena används till att fostra och forma eleverna mot byggnadsarbetets villkor. Lärarna formar eleverna efter hur de tror att byggbranschen vill ha dem. Det som premieras är lagarbete, lojalitet, hantverkskunnande och en manlighetsnorm. Det viktigaste blir förmågan att anpassa sig till byggbranschens villkor, säger Ingrid Berglund.
Hon har följt utbildningen inom husbyggnad och måleri på ett gymnasium och har varit med vid elevernas arbete i skolan och när de är ute på yrkespraktik på företag.
Ingrid Berglund konstaterar att produktionskraven i byggbranschen också fick återverkningar på byggutbildningen. Eleverna skulle bygga en villa. Men det blev viktigare att produktionen flöt än att varje elev fick lära sig alla moment ordentligt.
Hon förundrades över att inte mer vikt lades vid att lära sig arbete med ritningar och monteringsanvisningar.
-Det som väckte min största förvåning var att jag aldrig såg någon som arbetade med ritningar i relation till det de byggde. De byggde fantastiskt fina saker, men det var alltid läraren som hade modellen i sitt huvud och som gav eleverna instruktioner. De fick aldrig träna sig på att använda ritningsläsning.
Hon tror att eftersom byggbranschen bygger på hantverkskunnande finns en liten förståelse och ett litet intresse för att använda sig av ritningar och skriftspråk.
-Man satsar på manuellt arbete, utifrån muntliga instruktioner, säger hon.
Denna inställning påverkar också i viss mån inställningen till betyg. Eleverna måste vara godkända för att få lärlingsanställningar. Men det räcker med godkänt i yrkesämneskunskaper och i svenska, engelska och matematik för att få det.
– Eleverna blir inte motiverade att skaffa sig högre betyg, men vill de senare gå vidare kan de få svårt att konkurrera om studieplatser, säger Ingrid Berglund.
Detta är allvarligt, menar hon, då det senare gäller förmågan till kompetenshöjning. Det är också allvarligt eftersom majoriteten av eleverna på byggprogrammet senare inte arbetar vidare i byggyrken.