För(S)laget: Svartlista fuskande byggföretag
För att stoppa fuskande och kriminella företag vill Socialdemokraterna att bolag ska kunna svartlistas från uppdrag av myndigheter och kommuner.
Förslaget är en del av ett större paket mot arbetslivskriminalitet som S dunkade ut förra veckan. Partiet riktar sig mot vad man kallar ”kriminella maffiaföretag” i bland annat bygg- och städbranschen och välfärden.
– Byggbranschen är ju en riskbransch, med många oseriösa företag konkurrerar mot företag som tar sitt ansvar. Där måste samhället kliva in och återupprätta en sund konkurrens som inte leder till dumpade villkor för de som arbetar, säger Ardalan Shekarabi (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson.
Förutom förslag om begränsningar av ue-led, fler arbetsmiljöinspektioner och hårdare straff för ekobrottslingar vill Socialdemokraterna införa en svartlistning av kriminella och fuskande företag, som myndigheter och kommuner kan använda när de till exempel ska upphandla ett byggbolag.
Socialdemokraterna har presenterat ett sexpunktspaket för att stoppa fuskande och kriminella företag:
- 10 000 fler inspektioner per år, med särskilt fokus på riskbranscher.
- Stegrande böter för fuskande företag. Sanktionsavgifterna ska öka för företag som upprepade gånger bryter mot reglerna.
- Skärpta straff för ekobrott. S vill införa en ny brottsrubricering ”synnerligen grovt ekobrott” som kan ge max tio års fängelse.
- En svensk maffialag. Alla som tecknar avtal med kriminella organisationer ska kunna hållas ansvariga.
- Svartlistning av fuskare. En så kallad ”one-stop-shop” ska byggas upp så att myndigheter och kommuner enkelt kan svartlista och välja bort företag vid upphandlingar.
- Max två ue-led. Socialdemokraterna vill lagstifta om en begränsning på max två underentreprenörsled i riskbranscher, liknande modellen i Norge.
Källa: Socialdemokraterna.
– Rent praktiskt ska det finnas ett register som gör att upphandlande myndigheter kan få relevant information för att så tidigt som möjligt kunna svartlista och välja bort företag som har kopplingar till kriminalitet eller är oseriösa. Det skulle få stora konsekvenser för flera branscher – och få till en rejäl förändring i offentliga upphandlingar, säger Shekarabi.
Varför finns inte det här redan idag?
– Jag tror att det har funnits en rädsla för att göra fel, en rädsla för att göra saker som strider mot EU-rätten. Men vi vill ha en djärvare syn, att Sverige ska använda det handlingsutrymme vi har för att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden.
Även om det strider mot EU-rätten?
– Det finns definitivt möjligheter att göra saker inom EU-rätten som går mycket längre än vad vi har gjort hittills.
Men redan idag är det ju lätt för företag som vill fuska att dölja sig bakom målvakter och skalbolag och liknande. Vad hindrar att de gör det även för att komma undan en eventuell svartlistning?
– Vi vet att det finns möjlighet att samköra olika register för att skapa en heltäckande registrering av oseriösa företag.
Regeringen: redan på G
Civilminister Erik Slottner (KD), på vars bord upphandlingar ligger, menar dock att ett liknande förslag redan är på gång.
– För drygt två veckor sedan beslutade vi att lämna ett lagförslag om ett samlat register för upphandlingar, så kallad leverantörskontroll. Det är glädjande att Socialdemokraterna nu ställer sig bakom regeringens politik, säger han i en skriftlig kommentar.
Enligt regeringens förslag ska Bolagsverket ansvara för ett system där till exempel tidigare domar, saldo på skattekontot och skulder hos Kronofogden och annan information ska vara sökbara för att myndigheter enklare ska upptäcka brott eller ekonomiska svårigheter hos företagen de upphandlar.
Regeringen förslår att det ska träda i kraft från den 1 juli 2026.
Den kriminella ekonomin i Sverige beräknas omsätta runt 352 miljarder kronor årligen, med brottsvinster på runt 185 miljarder.
Förra året ökade antalet gemensamma kontroller som Arbetsmiljöverket, Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och de andra myndigheterna som tillsammans har i uppdrag i att motverka arbetslivskriminalitet. Totalt genomfördes 4000 gemensamma kontroller, vilket ledde till att 187 miljoner kronor antingen krävts tillbaka från fuskande företag eller inte har betalats ut. Det är dubbelt så mycket som året innan.
Källor: Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), Arbetsmiljöverket
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.