info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Byggnadsarbetaren 980×260 v47,48

Forskare: Svenska arbetarlöner på 1800-talet bland de bästa i Europa

Historieböckerna målar upp 1800-talets Sverige som ett fattigt land med dåliga löner. Men var det verkligen så? En studie av två forskare vid Uppsala universitet visar oss att det inte är som vi trott.

Bygget av stambanan 1878. Foto: Länsmuseet Gävleborg

Under åren mellan 1831–1900 ökade byggarbetarnas löner i hela landet samtidigt som löneskillnaderna mellan de olika arbetarna minskade. Lönerna ökade allra mest för de lägst betalda och särskilt för de okvalificerade hantlangarna. Deras reallöner gjorde en 176 procents ökning under de 69 åren.

Det var inte bara i Sverige som en förändring skedde. Lönerna gick upp i hela Europa men bara med hälften så mycket som för hantlangarna i Sverige. De svenska lönerna var 30 procent högre än i Paris och Amsterdam. De enda som slog de svenska byggnadsarbetarna var de i London som hade 12 procents högre lön än alla andra.

– Vi måste nyansera synen om att Sverige var ett fattigt land under 1800-talets slut. Det fanns såklart fattigdom men samtidigt skedde det stora förändringar som den okvalificerade arbetskraften verkar ha tjänat mest på, säger Johan Ericsson, historieforskare.

Forskarna har tittat på vad vissa byggarbetare tjänade, så som hantlangare, timmermän, murare och öken, alltså de som skötte transporter med dragdjur, och sedan har de räknat på hur mycket av vissa varor som har kunnat köpas för en lön. Exempelvis hur mycket kött de hade råd med. Vid 1830 kan man se att hantlangarna hade råd med ett köttstycke medan de i slutet av 1800-talet hade råd med två och ett halvt.

Byggarbetslag framför Skara domkyrka runt 1890. Foto: Västergötlands museum

Det visar sig att en arbetsmarknad med hög rörlighet och den stora utvandringen till Amerika gjorde att konkurrensen om arbetskraften lättade. Det i sin tur gjorde att lönerna i Sverige växte snabbt och gynnade de lågutbildade. Vid 1800-talets slut var de svenska byggarbetarnas levnadsstandard högre än tidigare. Det var inte längre någon skillnad i vad de tjänade på landsbygden och i storstäderna, ett tecken på en välfungerande arbetsmarknad enligt ekonomi- och historieforskaren Jakob Molinder.

– I dag sker en stark teknikomvandling och globalisering och det ser man som ett hot för de lägst betalda. Men om vi ser på 1800-talet, är det samma grej. Det var en kraftig globaliseringsprocess och kraftig teknikomvandling men det blev motsatsen till vad många är rädda för i dag. Det är inte ödesbestämt vad som kommer hända, säger Jakob Molinder.

Annons
Bluebeam 250×600 v46-49

Du läser: Forskare: Svenska arbetarlöner på 1800-talet bland de bästa i Europa