Flest avhopp på yrkesprogrammen

Fler och fler gymnasieelever på yrkesinriktade program hoppar av sin utbildning. Andelen som inte slutfört sina studier efter fyra år från gymnasiestarten ökat på alla linjer (mellan 1999 och 2002). Den allra högsta andelen avhopp finns på de yrkesinriktade programmen. På fordon, industri, omvårdnad och barn och fritid hade mer än dubbelt så många, ungefär en tredjedel av dem som påbörjat studierna hoppat av.

Men både el- och byggprogrammet skiljer ut sig från de övriga yrkesprogrammen genom att ha lägre andel avhopp.
– På bygg och el ställs det krav att man ska gå klart lärlingsutbildningen. Arbetsmarknadens parter har också inflytande över utbildningen, vilket gör den mer relevant, säger Irene Wennemo på LO, som har gjort studien.
LO:s studie visar också att den grupp som i störst utsträckning hoppar av är pojkar med utländsk bakgrund. På byggprogrammet är andelen avhopp i denna grupp, över 50 procent. På de andra yrkesprogrammen är det närmare 50 procent.
– En förklaring kan vara att det fungerar mycket bättre med byggprogrammen på småorter än i storstäderna, där andelen med utländsk bakgrund är hög, säger Irene Wennemo.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora. På byggprogrammen i Stockholm är det exempelvis närmare 60 procent som hoppar av sin utbildning. I Göteborg är avhoppen betydligt lägre.
– I Göteborg har man sett yrkesutbildningar som något viktigt. I Stockholm har man gjort elitsatsningar på de teoretiska utbildningarna, säger Irene Wennemo.
Orsaken till de många avhoppen är flera. En förklaring kan vara att när alla linjer blev treåriga och elever fick högskolekompetens fick man ge avkall på praktiska färdigheter. Nu klarar man inte något av målen.