info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Fallrisker och lösa kablar – så funkar en skyddsrond

En rond i veckan är vanligast, men på stora projekt kan det krävas två för att hinna med att upptäcka brister i arbetsmiljön. Här är guiden till hur det går till i praktiken med Gabor Szanto, snickare och huvudskyddsombud på Einar Mattsson.

Så funkar en skyddsrond
Så funkar en skyddsrond Foto: Byggnads StockholmGotland, Mostphotos, Margite Fransson

1 / Gänget som går skyddsronden

Det är arbetsgivaren som ansvarar för att skyddsronder genomförs. När det är dags att gå rond deltar en representant från arbetsledningen, ofta en platschef eller arbetsledare. Även skyddsombudet från huvudentreprenören ska vara med.

Beroende på byggets storlek och pågående arbeten kan även underentreprenörer eller deras skyddsombud kallas in. Målet är att få en så heltäckande bild som möjligt av arbetsmiljön på plats.

– Vi jobbar med ett rullande schema där vi försöker få med de stora underentreprenörerna. Vi vill gärna att de är med minst en gång i månaden, säger Gabor Szanto.

2 / En gång i veckan – men oftare vid behov

På de flesta byggen går man skyddsrond en gång i veckan. På stora projekt kan det krävas två rundor för att hinna med allt. Men det handlar inte bara om storlek – även tempot och situationen på bygget spelar in.

– Ibland händer det mycket på kort tid, med fler moment och ökade risker. Då kan det behövas tätare ronder för att hålla koll på säkerheten, säger Gabor.

Så funkar en skyddsrond
På de flesta byggen går man skyddsrond en gång i veckan. Foto: Genrebild/Adobe Stock

3 /Allt från fallrisker till damm

Ronden handlar om att identifiera arbetsmiljörisker. Det kan vara bristande fallskydd, lösa kablar, damm, trasiga ställningar eller maskiner utan skydd. För att inget ska missas används ofta checklistor som stöd, men det är också viktigt att lita på ögat och erfarenheten.

– Hittar man inga brister har man inte gått någon riktig skyddsrond. Så ser verkligheten ut. Det finns alltid något.

4 /Dokumenteras direkt i mobilen

En skyddsrond kan ta upp till två timmar och mycket av tiden går åt till att dokumentera. På Einar Mattsson läggs bristerna in direkt i en app, där man anger ansvarig person och hur snabbt det ska åtgärdas.

– Så fort vi registrerar något får alla ett pling i mobilen, berättar Gabor Szanto.

Kritiska fel, som ett saknat skyddsräcke, ska åtgärdas direkt. Mindre brister får längre tidsfrist. Appen håller koll och påminner om punkter som inte blivit lösta.

5 /Alla har ett ansvar – varje dag

Skyddsronden är viktig, men det krävs mer för att hålla ordning på bygget. Arbetsmiljöarbetet måste pågå hela tiden och alla på bygget måste bidra.

– Alla ska vara sina egna skyddsombud. Det är lätt att bli hemmablind och börja acceptera mer och mer. Därför är det avgörande att skyddsombud och arbetsledning har samsyn om vad som gäller – och håller fast vid det tillsammans med alla andra under hela byggtiden, avslutar Gabor Szanto.


Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Fallrisker och lösa kablar – så funkar en skyddsrond

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig