Experten om fusk med coronastödet: "Bygg en riskbransch"
Det har redan larmats om fusk med korttidspermitteringar inom bygg. Ekobrottsmyndighetens expert ser stora risker med alla de pengar staten fortsätter att betala ut till företag.
– Byggbranschen är en riskbransch, säger chefsåklagare Stefan Lundberg.
Coronapandemin har förändrat förutsättningarna radikalt på svensk arbetsmarknad och många företag har gått i konkurs eller hotas göra det. Regeringen har därför beslutat att på olika sätt ge ekonomiska lättnader till företagen, för att de ska kunna överleva.
Det handlar bland annat om ekonomiskt stöd vid korttidspermitteringar, tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter, statlig lånegaranti och anstånd med skatten.
Men det finns redan flera signaler om att stödpaketen missbrukas av kriminella.
Roger Johansson, enhetschef på Byggnads förhandlingsenhet, har berättat att man märkt hur vissa oseriösa byggföretag försökt fuska med korttidspermitteringen.
– De ser stödet som ett tillskott i kassan. De säger att de ska dra ner och få statligt stöd, men sedan vill de ändå att de anställda ska arbeta på som vanligt, har Roger Johansson tidigare sagt till Byggnadsarbetaren.
Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, bekräftar att olika myndigheter har fått liknande tips om fusk med korttidspermitteringarna.
– Det kan vara den här skenpermitteringen, eller att man permitterar och att andra jobbar, företrädelsevis svart. Det kan också finnas en situation där arbetsgivare och anställda är i maskopi och delar på stödet, säger han.
Är riskerna stora för fusk med stödpaketen i byggbranschen?
– Ja, byggbranschen är generellt en riskbransch. Historiskt sett har det förekommit mycket oegentligheter och brott, så jag har svårt att tänka mig att den branschen inte skulle dras till det här, säger Stefan Lundberg, som förklarar att de kriminella är ”duktiga omvärldsbevakare”.
– Historien visar att de dras till nya möjligheter. När rotavdraget infördes dröjde det inte länge förrän brottsligheten var igång där.
Vilka fuskar med stödpaketen?
– Det finns två kategorier. Dels de som är kriminella i grund och botten. Det finns också seriösa företagare som hamnar i en obeståndssituation. Då hamnar de i ett vägval. Ska de sätta sin livsdröm i konkurs? Då kan de frestas att utnyttja de här stödpaketen på ett lagvidrigt sätt.
Att så stora pengar ska fördelas på kort tid är ett problem, anser Stefan Lundberg. Myndigheterna har fått kort tid på sig att rigga kontrollsystemen och därför finns risken att kriminella kommer undan med statliga pengar.
– Jag tror att det är en uppenbar risk att mycket inte fastnar i de första maskinella kontrollerna, både på grund av tidspressen och anstormningen. Det är svårt att lägga in tillräckligt många riskindikatorer så att det blir ett finmaskigt nät. Det finns också en risk att de som är mer organiserade även kan klara de manuella efterföljande fördjupade kontrollerna.
Finns det andra risker med att det här införts så snabbt?
– Jag ser en risk att de berörda myndigheterna har fokus på efterkontroll, till exempel ska Tillväxtverket göra kontroller av företagen efter tre månader. Det är ett bra arbetssätt givet att det är laglydiga som betalar tillbaka, men ett sådant arbetssätt funkar inte när det gäller de kriminella. De betalar ju inte tillbaka pengar om det är återkrav, eller betalar in senare om det handlar om anstånd med till exempel skatt.
Är du orolig för att pengar går till brottslingar inom bygg på det här sättet?
– Jag är väldigt orolig för det, inte bara inom byggbranschen utan även generellt. Jag har stor respekt för att regeringen måste agera skyndsamt och att berörda myndigheter ska hantera stora mängder av ansökningar med skyndsamhet samt att vissa av dem saknar större erfarenhet av kontrollverksamhet. Men som brottsförebyggare tycker jag att det är viktigt att framhålla att man ändå måste ha rätt fokus. Kontrollerna måste vara korrekta redan från början för att om möjligt förhindra felaktiga utbetalningar eller anstånd.