Deppiga slutsatsen: Bara 1 av 3 upphandlingar har tydliga krav på arbetsrätt
Trots ett lagkrav som infördes 2017 saknar två av tre statliga upphandlingar tydliga arbetsrättsvillkor. Riksrevisionen varnar nu för lönedumpning och ger myndigheterna bakläxa.
I en ny rapport slår Riksrevisionen fast att många myndigheter misslyckas med att säkra skäliga villkor i upphandlingar. Bara en tredjedel av avtalen innehåller tydliga krav på lön, arbetstid och semester. Revisionen har i sin granskning tittat närmare på tio olika myndigheter.
”I strid med lagar”
I rapporten varnar Riksrevisionen för att bristerna kan leda till lönedumpning, dåliga arbetsvillkor och snedvriden konkurrens. I endast hälften av de 70 granskade upphandlingarna prövade myndigheterna om arbetsrättsliga krav behövdes. Och när krav väl ställdes följdes de nästan aldrig upp. Det skedde i bara omkring 20 procent av fallen. Ofta användes dessutom otydliga formuleringar i avtalen, vilket försvårade kontrollen.
– Resultaten står i strid med lagar som styr offentlig upphandling. I värsta fall bidrar därmed myndigheterna till lönedumpning och dåliga arbetsvillkor hos sina leverantörer, skriver riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
Lång åtgärdslista
Riksrevisionen pekar på tre huvudorsaker till problemen. Lagstiftningen är svår att tillämpa, stödet till myndigheterna är otillräckligt och tillsynen svag. Och för att vända utvecklingen riktar revisionen därför konkreta krav till flera olika myndigheter:
- Upphandlingsmyndigheten: Ta fram fler riskanalyser och färdiga kontraktsvillkor, samt uppdatera stödet för uppföljning.
- Konkurrensverket: Utöka tillsynen och följ upp hur lagen används.
- Upphandlande myndigheter: Skärp rutinerna så att krav alltid ställs och kontrolleras.
- Regeringen: Ge myndigheterna bättre stöd och överväg en centraliserad uppföljning.