info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Varför börjar vi så tidigt på bygget?

Gäääsp ... varför måste byggjobbare börja jobbet när många andra fortfarande slumrar sött? Vi tittade bakåt i tiden i jakten på svar.

Tidig frukost hos rörmokaren Amilia Hök Felleson. Foto: Anna Bredberg

Varför börjar vi så tidigt? På bygget råder en lite annan rytm än i det övriga samhället. Länge gällde arbetstiden kvart i sju till fyra.

– Kvart i sju skulle bodtomten ha kaffet klart när folk kom till jobbet. Det var en som skötte förråd och hjälpte till, ofta en gammal byggnadsarbetare som inte hade orken kvar, ett slags hustomte, berättar Håkan Olander, tidigare chefredaktör på tidningen Byggnadsarbetaren.

De tidiga morgnarna går att spåra till arbetarrörelsens barndom.

– Min minnesbild av gamla avtal är att det varit så i minst 80 år, säger Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin. En orsak är att vi vill jobba under dygnets ljusa timmar. Det kanske inte har så stor betydelse på sommaren, men på hösten och vintern har det ju det.

Lars-Göran Holmström i Stockholm kliver up 04.27. Foto: Anna Bredberg

Jag är inte pigg – men jag gör min plikt.

Läs mer: Lars-Görans morgonrutin tar sju minuter

Regleringen stadgas troligen i något gammalt avtal med byggmästarna.

– Det fanns en gemensam arbetsmoral för ackordsarbetet. Man ska hålla i gång och jobba och ackorden ska ge överskott, grundat i avtal mellan byggmästarna och fackliga förtroendemän, säger Håkan Olander.

Journalisten Mikael Nyberg, som har skrivit flera böcker om striden mellan arbete och kapital, spårar morgonarbetet till arbetarrörelsens barndom. Det var inte bara byggnadsarbetare som började tidigt när arbetsdagen var 10–12 timmar lång.

– De tidiga dagarna hänger kanske kvar från tiden före åttatimmarsdagen. Facken valde att kapa i andra änden när de fick igenom arbetstidsförkortningarna.

Torbjörn Hagelin är själv gammal träarbetare. Han gick ut i produktion år 1978 och har jobbat på Peab, BPA och Skanska i Stockholm och på Gotland. Då var det 06.30 som gällde överallt.

– Jag tyckte att det var jävligt skönt att börja tidigt. Jag åkte hemifrån tio i fem på morgnarna. Vi hade bara två kvartsraster så man åkte ju hem strax efter tre, säger han.

Amilia Hök Felleson i Gävle kliver up 05.00. Foto: Anna Bredberg

Jag började med 05.30, sedan har det bara blivit tidigare. Nu har jag accepterat att 05.00 är helt okej.

Läs mer: Amilia klämmer in träning varje morgon.

Under många år har alltså omkring sju till fyra varit standard på bygget. Med Byggavtalet 2010, som Torbjörn Hagelin var med och förhandlade fram, öppnade parterna för förändring. Sedan dess har tiderna luckrats upp ytterligare. Enligt senaste avtalet från 2020 kan den ordinarie arbetstiden tidigast förläggas från klockan 05.00 och sluta senast 24.00.

– Arbetsgivaren har velat ha det så och det har flyttats lite varje avtalsrörelse. Numera kan man ju även jobba lördag–söndag, men det kräver en överenskommelse med laget, säger Torbjörn Hagelin.

Om arbetsgivaren och de anställda inte kommer överens inträder den så kallade stupstocken. Då blir det traditionella arbetstider, vilket innebär att arbetet ska utföras måndag till fredag mellan 06.30 och 17.30. I avtalet 2010 var spannet 06.45–16.00, så även där har det gått mot ökad flexibilitet – och något tidigare morgnar.

Torbjörn Hagelin upplever att det fortfarande i regel är sju till fyra som gäller. Bilden bekräftas av Skanska:

– Det är mycket vanligt att arbeta 07–16, säger kommunikatör Olof Rundgren. En del arbetsplatser arbetar lite längre dagar måndag–torsdag för att sedan arbeta en kortare fredag. Ligger man ute på traktamentsjobb brukar måndag–torsdag tio timmar per dag vara vanligt.

Oliver Wittfjord i Helsingborg kliver upp 06.40. Foto: Anna Bredberg

Det är jobbigt första halvtimmen men när man väl sitter i firmabilen är det mycket lättare.

Läs mer: Oliver börjar dagen med en dubbelsnus

Samma gäller på NCC där det vanligaste är att man arbetar mellan 07.00–16.15 inklusive raster. Men det finns möjlighet att förlägga tiden inom kollektivavtalets ramar.

– Det tycker vi är bra, då någon kanske behöver hinna lämna på dagis som inte öppnar förrän 07.30, säger Anna Rasin på företagets presstjänst.

Det är upp till varje enskild arbetsplats inom NCC att förlägga arbetstiden så att det passar personal och projekt, och det är något som görs tillsammans.

Tiderna fyller flera praktiska funktioner.

– Generellt skulle jag säga att vi som kategori människor är morgonpigga, vi som jobbar i den här branschen. Och det är betydligt bättre att börja tidigt, det är lättare att jobba i dagsljus än med strålkastare, säger Torbjörn Hagelin.

– I storstaden är det bra för man hamnar inte i bilkö på morgonen, säger Håkan Olander.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Varför börjar vi så tidigt på bygget?

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig