Byggstopp efter rasrisk på Tranebergsbron

Förbudet gäller till dess att berget förstärkts så att det är säkert att arbeta där. Grunden till beslutet är riskanalyser som visar en risk för sättningar i berget.
Denna vecka skulle gjutningar ha återupptagits på Tranebergsbron. Den sista delen, högst uppe på bågen, skulle ha gjutits. Men i slutet av förra veckan stoppade huvudskyddsombudet arbetena. Bakom honom stod en enig skyddskommitté på Peab.

– Jag vill inte att det ska hända mina arbetskamrater någonting, säger huvudskyddsombudet Ove Carlsson.
– I samband med gjutningen skulle vi behöva föra stora laster upp på bron och eftersom ingen kan utesluta ett brott på berget, kan vi inte riskera att ta upp folk och laster.

Till grund har både han och arbetsmiljöinspektionen riskanalyser från experter på berg. Bland annat ingår en analys med experter som Peab har anlitat. Problemen finns i berggrunden på västra sidan, Brommasidan.
– Riskanalyserna visar att berget är eftergivligt och kan röra på sig. Samtidigt är brokonstruktionen gjord för ett oeftergivligt berg, säger P-O Lindström, biträdande tillsynsdirektör på arbetsmiljöinspektionen i Stockholm.

Det som krävs, enligt honom, är en grundförstärkning av berget eftersom grunden är för svag. Så svag att man riskerar rörelser i berget och i värsta fall att bron rasar. Men även mindre dramatiska rörelser i berget kan vara en allvarlig arbetsmiljörisk.
Arbetsmiljöinspektionen kopplades in efter skyddsombudsstoppet och sanktionerade detta genom att utfärda ett omedelbart förbud.

I bakgrunden finns en konflikt och flera turer mellan Peab och Vägverket. Peab anser att berget måste förstärkas för att där ska gå och jobba säkert och för att byggresultatet ska bli bra. Beställaren, vägverket, anser att berget är godtagbart som grund att bygga på. Vägverket vill bygga vidare, utan förstärkning, men med en riskanalys och utökade mätningar.
Arbetet på Tranebergsbron är kraftigt försenat. Ingen gjutning har skett sedan i november.