info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Byggnads kritiserar gymnasieskolorna:

Högkonjunkturen är här. Arbetslösheten har minskat med 30 procent på ett år. Men antalet arbetslösa lärlingar ligger envist kvar på samma nivå som tidigare. Nu talas det om att avgångseleverna från 2009 kan bli en förlorad byggeneration.

Just nu finns det cirka 7 000 personer som söker lärlingsanställning inskrivna vid Arbetsförmedlingen och den siffran har legat stilla under hela konjunkturuppgången.
Lärlingarna kommer inte in på arbetsmarknaden.
De som får arbete just nu är byggnadsarbetare med yrkesbevis.
I december 2009 var 14 830 yrkesarbetare arbetslösa, och i december 2010, ett år senare, hade arbetslösheten sjunkit med 30 procent. Under samma period av konjunkturuppgång sjönk arbetslösheten bland lärlingar med bara 3 procent.

”Förödande start på arbetslivet”

Christer Carlsson har ett övergripande ansvar för yrkesutbildningsfrågor inom Byggnads. Han tycker att situationen är allvarlig.
– Konsekvensen för den enskilde: det är krossade drömmar, man är inte gångbar på arbetsmarknaden. Det är stor skillnad mellan att ha yrkesbevis och inte i vår bransch. Det är en förödande start på arbetslivet att kliva ut på arbetsmarknaden och vara överflödig.
Han menar också att situationen är allvarlig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom byggutbildningar kostar skattepengar.
– Att ungdomarna går till andra branscher är en brakförlust för samhället. Praktiska utbildningar kostar.

Företagen tar in färre lärlingar

De flesta bedömare anser att orsaken till lärlingarnas problem beror på två saker. Dels att företagen tenderar att ta in färre lärlingar än tidigare, dels att antalet utbildningsplatser på gymnasiet har svällt under hela 2000-talet. På tio år har antalet utbildningsplatser på byggprogrammen fördubblats, från cirka 3 000 år 2000 till 6 000 år 2009. Gruppen med arbetslösa lärlingar fylls alltså hela tiden på, vilket ökar möjligheten för arbetsgivarna att välja och vraka.
– Byggarbetsgivarna vill helst ha starka, friska och erfarna yrkesarbetare, helst med släpkärra, säger ombudsmannen Thomas Nilsson, lakoniskt.
Thomas Nilsson, yrkesutbildningsansvarig i Byggnads Väst, menar att det räcker med att titta på platsannonserna för att få reda på vilken arbetskraft byggarbetsgivarna vill ha.

Ingen tid för handledning

Enligt Per Samuelsson, som är ansvarig för byggbranschfrågor på Arbetsförmedlingen, är det alltför många företag som varken kan eller vill ta emot lärlingar under högkonjunktur. Förklaringen är enkel: de anser sig inte ha tid med handledning.
– Och i lågkonjunktur har företagen för lite jobb att sätta i händerna på lärlingarna. Det blir en ond cirkel, säger Samuelsson.
Enligt Byggnads Syd i Skåne går det ut cirka 800 byggelever från gymnasierna i länet varje år, men branschens företrädare beräknar att man bara kan ge lärlingsanställning till 400–450.

”Rektorerna sitter bara och räknar pengar”

– Rektorerna sitter bara och räknar pengar. De får skolpengar för varje elev, men tar inte ansvar för den fortsatta utbildningen i företagen. De borde varna för hur svårt det är att få ett riktigt yrkesbevis, säger yrkesutbildningsansvarig Roy Wernberg, Byggnads Syd.
Lars Tullstedt från arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier tycker att det är bra att bygg­yrkena blivit så populära. Det som oroar arbetsgivarna mest är inte det stora antalet arbetslösa lärlingar, utan ett annat scenario. Att antalet utbildningsplatser sjunker, så att branschens behov av arbetskraft inte tillfredsställs, och att elever med låga betyg, ungdomar som egentligen inte vill bli byggare, börjar på byggprogrammet.
– Det är det vi fasar mest för, säger han.

Men vad anser ni om att 7 000 lärlingar går arbetslösa?

– Vi tycker också att antalet utbildningsplatser blivit för många och vi påpekar detta för skolorna. Problemet är att kommunerna inte lyssnar till branschens synpunkter. Samhällets hållning är egentligen väldigt cynisk. Man vill att eleverna ska få sina förstahandsval tillgodosedda. Men då överlåter vi faktiskt beslutet om utbildning till dem som kan minst om arbetsmarknaden – ungdomarna, säger Tullstedt.
Många menar att årskullen elever som gick ut 2009 kan vara en förlorad generation.
Eleverna i den kullen hade extremt svårt att få lärlingsjobb efter gymnasiet och de flesta är fortfarande arbetslösa. I Skåne samarbetar Arbetsförmedlingen och Hermods, för att få ut cirka 200 arbetslösa lärlingar från 2009 i praktik.
– Lyckas vi inte få dem i hamn, före juni, är de förlorade. Då kommer ju de som slutar skolan 2011 ut, säger Sven Lindkvist, yrkesutbildningsansvarig på Byggnads avdelning i södra Skåne.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Byggnads kritiserar gymnasieskolorna:

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig