info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

"Byggnads borde uppge grundlön"

En av kritikerna mot Byggnads löneuppgifter i ärenden om arbetstillstånd är Björn Björling på Sveriges Byggindustrier. Han hävdar att facket borde uppge grundlön till Migrationsverket.

Byggnadsarbetaren skrev under onsdagen om att Byggnads fått hård kritik efter att ett utvisningsärende uppmärksammats av Sveriges Radio. Byggnads ska, i sitt yttrande till Migrationsverket, ha uppgett att mannen borde ha tjänat 32 000 kronor i månaden. Han tjänade 19 500 och Migrationsverket nekade honom i slutänden arbetstillstånd. Byggnads löneuppgift har sedan ifrågasatts på sociala medier. I artikeln vi publicerade igår uppger Byggnads Stockholm-Gotlands ordförande Lars Holmström att 32 000 är en snittlöneuppgift.

”Lägstalönen finns reglerad”

Björn Björling, löne- och avtalskoordinator på Sveriges Byggindustrier, är en av de som har ifrågasatt Byggnads uppgifter.
Vad är det du har reagerat på?
– Att de uppger snittlön som kollektivavtalsenlig lön. I byggavtalet har vi ju en lägstalön reglerad, det är grundlönetabellerna i avtalet som utgör lägstalön på byggavtalets området.
Hur ofta används grundlönen i vanliga fall?
-Det finns ju reglerat i avtalet, att grundlönen är lägstalön enligt avtalet. På byggmarknaden i Sverige i dag, bland våra medlemmar och hängavtalsbundna företag, har olika företag olika lönenivå och lönen får inte understiga grundlönenivån i avtalet.
Så det golvet borde man ha uppgett till Migrationsverket menar du?
– Ja.

”Till för stopp i produktionen”

Björn Björling vill inte kommentera hur vanlig den lägsta grundlönenivån är bland arbetare i Sverige, men säger att lönebildningen rör sig därifrån och uppåt.
Men som så ofta läser arbetsgivarna och facket sitt avtal på lite olika sätt. Roger Johansson, chef för Byggnads centrala avtalsenhet, menar att grundlönen inte är en minimilön på det sätt som Björn Björling beskriver.
Roger Johansson säger att grundlönen är till för lägen då produktionen av någon anledning står still. Däremot menar han att den inte är relevant när man ska uppge lönenivå till Migrationsverket. Då anser han att genomsnittslönen är mer rättvisande.
– Det handlar om att stå upp för människors lika värde, säger han.

Skriver motyttranden

Grundlönen för en yrkesarbetare är i nuläget 149 kronor i timmen, det finns lägre nivåer beroende på yrkeskategorier och erfarenhet.
En timlön på 149 kronor innebär ungefär 25 600 kronor i månaden, alltså 6000 mer i månaden än vad mannen i det nu uppmärksammade fallet tjänade.
Björn Björling har ingen uppfattning om det enskilda fallet och vilken lön den mannen borde haft. Det han reagerar mot är Byggnads uppgift om att lönen ska vara 32 000. Han säger att han upprepade gånger tidigare har fått hjälpa arbetsgivare som vänt sig till Sveriges Byggindustrier efter att Byggnads yttrat sig på detta sätt om deras lönenivåer. Han har skrivit motyttranden i uppåt 30 fall, i vilken mån det påverkat Migrationsverket vet han inte. Däremot säger han att arbetstillstånd i slutänden beviljats i två fall han känner till som gått så långt som till Migrationsdomstolen.

Lagen: ”inte sämre än avtal”

– Byggnads uppgift är att yttra sig om lönen är kollektivavtalsenlig eller inte, ja eller nej, men vi upplever att det gör inte Byggnads utan de yttrar sig om snittlön, säger Björn Björling.
Det som står i lagen är att arbetstillstånd får ges om man erbjudits en anställning där lönen, försäkringsskyddet och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Det är också frågor formulerade på motsvarande sätt som facket besvarar till Migrationsverket.
Byggnadsarbetaren har sökt Migrationsverket för kommentar om vilken nivå i ett avtal man förväntas lägga sina uppgifter på enligt deras bedömning.

Jenny Berggren
arrow_forward Senaste nytt