info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Festool 980×240 v15

Så ska framtidens höghastighetsjärnväg byggas

Nyligen presenterade Skanska en idé om hur höghastighetsjärnväg skulle kunna byggas både billigare och snabbare med betongbroar där tågen rusar fram på femton meters höjd. I andra länder presenteras flera uppseendeväckande förlag. Men hittills ligger byggmetoder nere på backen längst fram i kön i Sverige.

Foto: Skanska/CRIG, Hyperloop One, CGTN

1. Höghastighetståg

För 30 år sedan började planeringen av höghastighetståg i Sverige. Ett slags grundförslag som ligger på bordet just nu innebär en dubbelspårig järnväg med tåg som susar fram i 320 kilometer i timmen. Spåren ska gå mellan Stockholm-Göteborg (2 timmar) och Stockholm-Malmö (2,5 timmar) med en del stopp på vägen. Enligt Trafikverket skulle utbyggnaden kosta en bit över 200 miljarder kronor och om allt går som på räls med planering och byggande skulle tågen kunna börja rulla någon gång mellan 2035 och 2040.

Kortare restider

Så här lång tid ska det ta med höghastighetståg:

  • Stockholm–Göteborg: 2 h
  • Stockholm–Malmö: 2 h 30 min
  • Stockholm–Köpenhamn: 3 h
  • Stockholm–Norrköping: 45 min
  • Stockholm–Linköping: 1 h
  • Stockholm–Jönköping: 1 h 20 min
  • Göteborg–Linköping: 1 h
  • Göteborg–Jönköping: 40 min
  • Malmö–Jönköping: 1 h 10 min
  • Malmö–Linköping: 1 h 30 min

2. Makadam och betong

Planen just nu är att bygga en traditionell järnväg med ett modernt utförande. Och där finns det två olika byggmetoder som ska användas.

Den ena handlar om makadam och slipers. Alltså vanliga ballastspår.

Den andra metoden, slab track-tekniken, innebär att spåren ligger fastgjutna i betongplattor som läggs ut på marken. På Trafikverket räknar man med att använda båda beroende på hur markförhållandena ser ut. Sedan tillkommer naturligtvis broar och tunnlar.

3. Tåg över trädtopparna

Skanskas presschef Jacob Birkeland säger till DN säger att man vill utmana banvallstekniken. Bolaget har tagit fram ett förslag där spåren ligger på 40 meter långa betongbroar som är monterade på 15 meter höga pelare.

Skanska har bland annat studerat järnvägsbyggen i Kina. Där har ­kinesiska China Rail International Group lyckats bygga 120 mil mellan Shanghai och Peking på 3,5 år med just den metoden.

För att göra bygget möjligt och undvika för långa tunga transporter är tanken att betongbroarna ska byggas upp i tillfälliga fabriker med några mils mellanrum och sedan monteras från speciella fordon.

Skanskas förslag. Foto: Skanska/CRIG

4. Hög hastighet med annan teknik

De allra flesta anläggningar för höghastighetståg i dag bygger på traditionell teknik. Den har finslipats genom åren så nu kommer tågen upp i flera hundra kilometer i timmen. Men det finns andra lösningar som ger ännu högre hastigheter.

Maglevtåg finns i bland annat Kina och Japan. Här används magnetiska krafter som lyfter och driver tåget framåt.

Kinas nya maglevtåg som ska kunna gå i 620 km/h. Foto: CGTN

Hyperloop är en annan mer spejsad lösning. I korta drag handlar det om ett långt stålrör med vakuum eller extremt lågt luftmotstånd. I röret monteras sedan ”vagnar” på ett spår eller förses med hjul. Driften framåt och bromsen sköts av elektriska motorer. Här menar forskare att man kommer att kunna nå hastigheter på upp till 1 200 kilometer i timmen.

Här byggs en teststräcka för en hyperloopbana i Saudiarabien. Foto: Hyperloop One
Annons
Bluebeam 250×600 v13-18 desktop

Du läser: Så ska framtidens höghastighetsjärnväg byggas