Byggarbetare ska rycka ut vid kris – men kollektivavtal nämns inte i utredning

I krigstider är infrastruktur ett viktigt mål. För att det civila samhället inte ska lamslås måste det finnas en beredskap om vägar, hamnar och viktig infrastruktur bombas.

– Behovet är stort. Vi ser från Ukraina hur oerhört viktigt det är att snabbt kunna reparera och återuppbygga, säger Per Malmberg, regeringens utredare.

Läs också Om kriget kommer – vad innebär det för mig som byggjobbare?

I sitt slutbetänkande ”Näringslivets försörjningsberedskap” föreslår han bland annat att privata byggföretag ska kunna delta i ett återinfört beredskapssystem. Det ska gälla både vid krig, naturkatastrofer och andra allvarliga samhällsstörningar. Byggsektorn är en viktig del av detta.

Vinster att hämta för företagen

Utredningen föreslår så kallade F-avtal (försörjningsberedskapsavtal). Det ska bli långsiktiga överenskommelser mellan staten och näringslivet som gör att företag kan höja sin beredskap. Det här välkomnas av branschorganisationer som Maskinentreprenörerna.

– Maskinentreprenörerna har haft en god dialog med flera av företrädarna för utredningen under hösten och våren, och jag upplever att man har lyssnat och tagit till sig våra synpunkter, säger Veronica Sandström, ansvarig för beredskapsfrågor inom organisationen.

För de privata företagen finns vinster att hämta.

LÄS ÄVEN: Om kriget kommer – vad innebär det för mig som byggjobbare?

Läs också Fort, fängelser och försvar för miljarder – men hur mycket mer jobb blir det för byggnadsarbetarna?

Fackets roll lyser med sin frånvaro

Företagens stora betydelse för beredskapen beskrivs noggrant. Samtidigt lyser Byggnads och kollektivavtal med sin frånvaro. Varken Byggnads eller andra fackförbund har varit delaktiga i utredningens arbete, och de nämns inte heller i betänkandet.

– Det är anmärkningsvärt att man kan lägga fram ett så omfattande förslag utan att nämna ordet kollektivavtal en enda gång. Om samhället ska kunna lita på byggbranschen i kris eller krig, då måste det vara seriösa företag med kollektivavtal som får uppdragen, säger Byggnads ordförande Kim Söderström.

Han är ändå positiv till att staten nu ser över byggnads- och reparationsberedskapen.

– Här måste branschen vakna till och se sig själva i spegeln. Förr var tiotusentals byggnadsarbetare en del av beredskapen. I dag har vi en byggbransch som är splittrad av underentreprenörer och oseriösa aktörer. Ska vi klara kriser måste staten och branschen ta sitt ansvar och säkerställa att de företag som kontrakteras följer schysta villkor, säger han.

Vill återinföra byggberedskap

Mellan 1944 och 2007 fanns en särskild bygg- och reparationsberedskap (BRP) i Sverige. På 1970-talet – då detta var som störst – ingick 2 000 företag och 50 000 anställda i beredskapsplaneringen.

Utredaren föreslår nu att något liknande återinförs. I dag har dock förutsättningarna ändrats. EU-medlemskapet och regler som innebär att enskilda storbolag inte får gynnas gör att förslaget måste anpassas till dagens samhälle.

Förslag om kompetensutveckling

Det finns även förslag om att staten bör bidra till kompetensutveckling och utbildningsinsatser kopplade till beredskapsbehoven. Det handlar bland annat om att säkerställa att det finns utbildad personal inom exempelvis anläggning, bygg och installation – yrken där det redan i dag råder brist. Men exakt hur rekrytering och utbildning ska ske – och vilka aktörer som ska involveras – är oklart. Några krav på att de som utbildas ska anställas under kollektivavtalade villkor finns inte med i förslaget.