Orättvisan är inbyggd i systemet – så här kan ett nytt märke se ut
Industrimärket har i över 25 år bestämt lönepåslagen. De flesta är överens om att modellen har fungerat bra och gett stabilitet och reallöneökningar.
Samtidigt har kritiken börjat komma.
Vissa menar att märket är orättvist och en kvinnofälla. En undersköterska som tjänar runt 180 kronor i timmen får 5 kronor och 40 öre när märket landar på tre procent. En målare med 260 kronor i timmen får 7 kronor och 80 öre. Samma märke, men olika utfall. Orättvisan är inbyggd i systemet.
Trots att missnöjet vuxit har ingen hittills lagt fram ett alternativ som bevarar stabiliteten och jämnar ut klyftorna. Så vi tar oss friheten att föreslå ett nytt riktmärke för 2030-talet – Sverigemärket.
Sverigemärket ska spegla hela ekonomins styrka, inte bara industrins. Löneutrymmet ska räknas fram utifrån produktivitet och tillväxt i hela ekonomin. Även industrins konkurrenskraft ska vägas in. Resultatet blir ett gemensamt svenskt riktmärke som speglar hela arbetsmarknadens bärkraft.
Sverigemärket ska fungera som ett golv. Branscher som vill gå över den nivån kan få göra det, men med max en procentenhet över märket. Denna reglering hindrar löneglidning som hotar stabiliteten.
För att lägga sig ännu mer över märket krävs dock särskilda skäl. Till exempel brist på arbetskraft eller högre produktivitet. På så sätt kan ”heta” sektorer förbättra sina villkor utan att systemet kollapsar.
Självklart kommer alla branscher slåss för att få mer än Sverigemärket. För att undvika kaos ska allt bevakas av till exempel Medlingsinstitutet. Besluten blir då baserade på fakta och inte av förhandlingsstyrka.
Innehåller en ”rättvisepott”
Men all lönebildning går inte att styra med siffror. Arbetsmarknaden är mer än statistik. Därför innehåller modellen också en solidarisk komponent – en ”rättvisepott”. Den utgörs av en fast procentsats av märket för att jämna ut löneskillnader.
Rättvisepotten förändrar inte totalkostnaden och gör att lönerna långsamt kan närma sig varandra, utan att inflationen tar fart.
Och hur skulle det fungera för bygg? Troligen mycket bra med uppgång i goda tider och en inbyggd broms när det vänder. Alltså precis som förr tiden – före industrins märke.
Så, när är det dags för Sverigemärket? Ska vi säga 2032?
Ryktet surrar – byggandet är på väg upp igen.
Kommer lönen hänga med den här gången?
