Blev deprimerad efter arbetsskadan: ”Jag slogs med mina inre tankar”

På skrivbordet står en tekopp och flera papper ligger utspridda. Andreas Tömte sitter på den lila kontorsstolen och tittar in i en av de tre skärmarna på skrivbordet framför honom.

– Jag är inte van att sitta still och jobba framför datorn. Tidigare gick jag i snitt 20 000 steg om dagen, säger Andreas Tömte, som sedan i januari arbetar som facklig-politisk verksamhetsutvecklare på ABF i Östersund.

Det är långt från hans tidigare yrkesliv som prefabmontör i Norge, Örebro, Värmland och Östersund.

Genom åren har Andreas Tömte arbetat många timmar med bilning och borrning.

– När jag exempelvis byggde Holmenkollen i Norge kunde jag borra med slagborrmaskin i elva timmar om dagen.

Men för ungefär två och ett halvt år sedan, en tisdagseftermiddag i slutet av november 2022, förändrades allt.

Under en gjutning på Jämtkrafts nya kontor i Östersund kände Andreas plötsligt en stark smärta i fingrarna.

– Jag var tvungen att släppa betongslangen eftersom det gjorde så ont. När jag tog av vantarna var fingrarna vita. Det gjorde så ont att jag grät.

Andreas hade tidigare haft domningar och smärta i kroppen, men de vita fingrarna var något nytt.

Han förstod direkt att han hade drabbats av vibrationsskador.

– Jag har arbetskamrater som är skadade, så jag tänkte ”nu är det min tur”. Vi hade pratat mycket om det i Byggnads, säger Andreas Tömte, som också är skyddsombud.

”Vad ska jag göra nu?”

I början av 2023 blev han sjukskriven.

Året som följde var en tung och påfrestande period, då han genomgick flera undersökningar och en karpaltunneloperation.

– Jag mådde skit. Jag visste inte vad som skulle hända och kände mig utsatt.

Andreas Tömte var 40 år när han blev arbetsskadad. Under 20 år har han arbetat i byggbranschen, men utan någon utbildning.

– Det är väl ingen ålder, men jag hade inget att luta mig tillbaka på. Vad ska jag göra nu? Jag har familj att försörja och måste jobba.

Som prefabmontör tjänade Andreas mellan 35 000 och 40 000 kronor i månaden efter skatt.

Under sjukskrivningen blev inkomsten ungefär hälften och lönen på ABF är ungefär densamma.

– Jag gick från att ha mycket pengar till att ha mycket mindre pengar. Jag hade tur som hade en del försäkringar och har också fått livränta.

Helt vardagliga saker blev nu problematiska. Andreas kände skam för att han inte kunde göra enkla saker hemma som att borra upp en skruv på väggen eller bära matkassar från garaget till bostaden.

Jag mådde dåligt av att må dåligt och så fick jag ångest av det.

När det var kallt på vintern kunde han inte leka med sin son, trots att han hade tjocka vantar på sig.

– Jag kände mig som en dålig förälder och kunde inte göra min del i hemmet. Jag kände mig värdelös.

Det var också en ständig kamp mot oförstående arbetsgivare och myndigheter, som Försäkringskassan, för att få ut rätt ersättning.

– De gör sitt jobb, men jag blev hela tiden ifrågasatt. Det kanske är en dum manlig stolthet, men jag kände mig inte som en hel människa.

Andreas blev allt deppigare och tog ut det på sin omgivning.

– Jag var sur och på dåligt humör konstant. Min femårige son behövde inte göra så mycket för att jag skulle gå i taket.

Kom du in i en depression?

– Ja, det tror jag definitivt. Jag slogs med mina inre tankar, mitt dåliga samvete gentemot min familj och för att få pengar. Jag mådde dåligt av att må dåligt och så fick jag ångest av det.

Andreas Tömtes tips till den som mår dåligt:

Ärenden med vibrationsskador ökar

Andreas Tömte är inte ensam om sina problem. Enligt en rapport som Byggnads gjorde 2024 har tre av fyra byggnadsarbetare symtom på vibrationsskador.

Enligt Håkan Löfqvist, ombudsman på Byggnads region Västerbotten, har antalet ärenden med vibrationsskador vuxit mycket de senaste åren.

I Byggnads region Västerbotten är det yngre män, mellan 28 och 42 år, som drabbas. Många av dem mår psykiskt dåligt av sin arbetsskada.

– De är unga. De har bildat familj och fått barn. De har dragit på sig stora kostnader och har höga räntor på lånen. Helt plötsligt står de utan den höga inkomsten. Det blir en oro, säger Håkan Löfqvist.

Även de långa väntetiderna är kämpiga.

– Det tar mellan fem och åtta månader för att få besked om livräntan från Försäkringskassan. Det är en otroligt lång väntan.

Andra orsaker är arbetsgivarnas okunskap och oförståelse.

– Arbetsgivarna tycker att de är duktiga när de arbetar, men när byggnadsarbetarna blir sjuka är de inte värda ett dugg. Jag har suttit i flera diskussioner med arbetsgivare som inte har möjlighet att göra omplaceringar.

Om inte ombudsmännen hade hjälpt mig så hade jag inte varit där jag är i dag. Då hade jag nog suttit med en flaska någonstans.

Fysisk aktivitet hjälper

Sakta men säkert tog Andreas sig ur depressionen. Vändningen kom när han fick sin första utbetalning godkänd av Afa under 2024.

– Det var en stor lättnad. Det var ett bevis på att du inte hittar på och är en lat jävel.

Men smärtan finns kvar i händerna och kontorsarbetet har sina utmaningar.

Men fysisk aktivitet hjälper och Andreas går på gym fem dagar i veckan.

– Jag går upp klockan sex för att träna innan jag går till jobbet. Det gör att jag får mindre ont.

Han saknar byggbranschen, men trivs ändå väldigt bra med sitt nya jobb.

– Jag är privilegierad som fick det här jobbet, eftersom jag brinner för arbetarrörelsen. Det är ett viktigt jobb.

Men utan stödet från familj och Byggnads hade Andreas inte kommit tillbaka.

– Under min sjukskrivning ringde Håkan Löfqvist mig ofta och undrade hur jag mådde. Ombudsmännen hjälpte mig hela vägen.

– Om de inte hade hjälpt mig så hade jag inte varit där jag är i dag. Då hade jag nog suttit med en flaska någonstans.

Psykologen: ”Arbetsskador ökar risken för depression”

Arbetsskador ökar risken för depression jämfört med skador på fritiden, visar flera internationella studier.

– Arbetsskador ger ett större psykiskt lidande, säger Kerstin Wentz, psykolog på arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.

Flera internationella studier har undersökt hur personer reagerar på kroppsliga skador som de får på jobbet, jämfört med skador på fritiden.

Resultaten visar på vissa skillnader.

– Arbetsskadorna ger ett större psykiskt lidande och ökar risken för depression över tid, förklarar, Kerstin Wentz.

När det gäller skador på fritiden däremot så blir man först olycklig och nedstämd, men sedan avtar depressionen med tiden.

Enligt studierna finns det flera orsaker till den psykiska ohälsan, bland annat långa behandlingstider och förlorad arbetsinkomst.

– Den arbetsskadade tvingas också att gå in i olika försäkringsprocesser, vilket ger ökad risk för nedstämdhet och oro.

Vad ska byggnadsarbetare göra för att få hjälp?

– Om det är svårt att prata med partnern om den nya situationen, så tveka inte att gå till familjerådgivningen som finns i kommunen. Stödgrupper kan vara effektiva, men också att söka hjälp hos psykolog.

Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.