info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Storbolag bygger broar i Sverige – struntar i kollektivavtal

Byggbolaget är ett av Baltikums största och har uttalade ambitioner att ta mer jobb i Sverige. Men det möter också stark facklig kritik. I tre år har Kauno Tiltai byggt en prestigebro med egen personal på plats, utan att teckna svenskt kollektivavtal. Och nu kommer nästa storbygge.

Litauiska Kauno Tiltai har byggt Veddestabron. Foto: Margite Fransson, Trafikverket, Järfälla kommun

I mars 2019 tog Järfälla kommun och Trafikverket första spadtaget till Veddestabron, med baltiska storbolaget Kauno Tiltai som huvudentreprenör. Kostnad: cirka 200 miljoner kronor. Bolaget är ett av Baltikums största, ingår i spanska företagsgruppen Comsa och har över 1 000 personer anställda. Ett av företagets mål är att få fler jobb i Sverige.

Några månader efter första spadtaget, i maj 2019, var representanter för Byggnads på plats och konstaterade att företaget hade egna utstationerade byggnadsarbetare och därför borde ha kollektivavtal. Ett avtal skulle vara på gång men än idag, tre år senare, finns ingenting påskrivet. Och nu är bygget är nästan klart. Det blev aldrig någon uppgörelse, inget kollektivavtal om de anställdas löner, förmåner eller rätt till en facklig skyddsorganisation på bygget.

Veddestabron under uppförande i Järfälla kommun. (Bild från 2020). Foto: Tomasz Pozar

Byggnads avtalssekreterare Torbjörn Hagelin blir upprörd då han hör om fallet.
– Det är jätteallvarligt att de inte har kollektivavtal. Det är bara ett sätt att komma undan. Och det är än jävligare när vi bygger med svenska skattemedel. Det är skrämmande att kommunen och Trafikverket stöder den här typen av verksamhet, säger han.

Det är än jävligare när vi bygger med svenska skattemedel

Är det vanligt att så här stora byggbolag inte tecknar kollektivavtal?
– Nej, det är det inte.  De flesta tecknar avtal när vi ställer frågan. Sedan är det många som inte lever upp till avtalet, men de tecknar.

Kauno Tiltais regionchef i Sverige, Rolandas Rekasius, bekräftar att koncernen har haft egna yrkesarbetare utstationerade på bygget i Veddesta.

Rolandas Rekasius, Kauno Tiltais Sverige

Hur kommer det sig att ni inte tecknat kollektivavtal under tre år?
– Jag kan inte svara på den frågan. Det var ingen speciell plan att det skulle bli så, säger Rolandas Rekasius.

Han säger att företaget haft kontakter med Seko men utan att slutföra några förhandlingar. Nu är de samtalen pausade eftersom man inte har några jobb i Stockholmsområdet.

På Seko i Stockholm konstaterar man emellertid att avtal inom broarbeten tillhör Byggnads och ställer sig frågande till företagets uppgifter. Seko har inte haft något avtal med Kauno Tiltai och känner inte till några diskussioner om avtal på senare tid. Däremot hölls en förhandling 2018 som resulterade i att en Sekomedlem och före detta anställd vid företaget fick skadestånd. Förhandlingarna gällde bland annat brott mot semesterlagen och mot mbl-lagen för att inte ha förhandlat med fackförbundet vid en uppsägning. Medlemmen hade inte fått korrekta utbetalningar för övertid, rapporterad tid eller sjuklön.

– Jag hade en dialog med dem om att de borde ha avtal i samband med tvisten 2018 men det var ointressant för dem och vi hade då inga medlemmar på företaget, säger ombudsmannen Alexander Ojanne.

”Bra samarbete!” skriver det baltiska byggföretaget stolt på sin Facebook-sida och ”pingar in” Trafikverket och Järfälla kommun. Med facket har man inte lika varm relation, enligt Byggnads Stockholmsavdelning. Foto: Kauno Tiltai

Kauno Tiltai har byggt över 100 broar runt om i världen, en av dem alltså Veddestabron. Idag finns 15 personer från Kauno Tiltai i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister, med adress Veddestavägen.

Denna gren av bolaget har haft 49 aktiva ID06-kort under året och 29 är aktiva idag. Koncernens svenska bolag har för tillfället 12 aktiva kort.

Det är Byggnads regioner som är ansvariga för att teckna avtal i det här fallet och om ett bolag inte vill teckna, kan man bland annat ta till blockad.

Men vad hände på vägen, varför blev det inget avtal med Byggnads? 

Tomas Kullberg är ordförande för Byggnads region Stockholm-Gotland.

Har ni försökt teckna kollektivavtal?
– Ja det har vi gjort men de har inte varit intresserade. Kauno Tiltai har varit extremt negativa till oss, inte velat prata och vi har delvis inte kommit in på arbetsplatsen, säger han.

Hur länge har ni sökt kontakt?
– Vi har jobbat med dem i tre år. De har bytt skepnad hela tiden. Först skulle de inte ha egna anställda. Sedan skulle de bemanna via en filial i samma koncern och då var ett avtal på gång. Men så ändrade de sig och skulle bemanna bygget på ett annat sätt. Vi har också försökt få kommunen och Trafikverket att ställa krav på dem, utan att få gehör, säger Tomas Kullberg.

Han tycker det har varit svårt att tackla situationen och anser att beställare ska låta bli att använda dem.

Kommer ni att driva detta med kollektivavtal framöver mot företaget?
– Nej, vi ser inte att de har anställda kvar här i Stockholmsregionan så vi kan inte driva frågan nu. Sedan är frågan hur det blir däruppe, om de kan driva kraven på avtal där, säger han.

Tomas Kullberg, ordförande Byggnads Stockholm-Gotland. Pressbild: Byggnads

Med ”däruppe”  syftar Tomas Kullberg på Kauno Tiltais nästa stora brojobb som redan startat i Skellefteå. Med sina 202 miljoner i anbud fick Kauno Tiltai Sverige AB uppdraget att bygga Karlgårdsbron, Sveriges längsta träbro. I samma anbudsomgång begärde exempelvis Peab Anläggning drygt 386 miljoner, enligt uppgifter i tidningen Norran.

Regionchefen Rolandas Rekasius säger att det i dagsläget inte finns planer på att ta dit egna yrkesarbetare, utan att man bara ska bemanna med underentreprenörer. Hur det blir beror bland annat på entreprenörernas prissättning.

Om ni tar dit era egna arbetare, tänker ni då diskutera kollektivavtal?
– Ja, det tänker jag. Vi har generellt planer att på att teckna kollektivavtal för våra arbetare i det svenska bolaget.

Cirka 20 personer beräknas ha jobb vid bron och nu pågår arbete med brofäste och pålning. För dagen finns bland andra Zublin på plats, liksom företaget Bohemia Kraft som även varit i Veddesta. Bohemia har i likhet med  huvudentreprenören saknat avtal med Byggnads men har sedan september 2020 hängavtal inom Sekos Väg och banavtal. 

Tar de dit egen personal är det inget snack

Byggnads Västerbotten har besökt arbetsplatsen flera gånger och är medvetna om att Kauno Tiltai saknat kollektivavtal.
– Tar de dit egen personal är det inget snack. Då kommer vi att hävda att de ska ha ett svenskt kollektivavtal, säger ombudsman Daniel Envall.

I det fall företaget utstationerar kan man ha ett vanligt avtal eller ett särskilt utstatoneringsavtal inom bygg.

Han ser också en annan möjlig lösning.
– Jag ska kontakta Byggföretagen och lägga över på dem att skriva byggavtal med Kauno Tiltai eftersom vi inte har medlemmar där. De titulerar sig som ett byggledningsföretag och då kan de ha ett avtal med Byggföretagen. Får vi ett sådant avtal betyder det automatiskt att de förbinder sig att ha kollektivavtal för alla underentreprenörer.

”Det är glädjande att vi har omvärldens ögon på oss och även får in anbud från företag utanför Sverige” sa Skellefteå kommuns projektchef Karin Degerfeldt när det stod klart att Kauno Tiltai vunnit anbudet för bygget av Karlgårdsbron. Foto: Skellefteå kommun

Claes Thunblad är nationell samordnare för sund konkurrens på Byggföretagen. Han var tidigare kommunalråd (S) i Järfälla där Veddestabron byggts men säger att han inte känner till Kauno Tiltai.

Han konstaterar att kommuner och offentliga beställare enligt lagstiftningen bara kan kräva kollektivavtalsliknande villkor, inte kollektivavtal. Vidare att det generellt sett inte behöver vara oschyssta villkor även om ett företag inte har kollektivavtal.

Så fort du står utanför avtal, så är det svårare att kontrollera

– Men vi som medlemsorganisation vill att alla bolag ska ha kollektivavtal och vara medlemmar i en arbetsgivarorganisation. Då har du en kontroll och uppföljning. Men så fort du står utanför avtal, så är det svårare att kontrollera. Om man inte har kollektivavtal är det extremt viktigt att följa upp att företagen verkligen följer reglerna säger han.

Men hur kontrollerar kommunerna och Trafikverket att ”avtalsliknande villkor” efterföljs? I fallet Veddestabron hänvisar Järfälla kommun till Trafikverket som handlat upp Kauno Tiltai. Trafikverkets projektledare Miguel Benitez skriver till oss att:

”Under entreprenadtiden har vi genomfört revision och stickprov av intyg” samt att ”inga avvikelser” har hittats under kontrolltillfället.

Också funktionschef Karin Degerfeldt som medverkat vid upphandlingen i Skellefteå kommun säger att man har möjlighet att göra stickprov på företagen, under projekttiden då det gäller arbetsrättsliga krav.

Kollektivavtal reglerar lönen

Ett kollektivavtal reglerar lön, ger avtalsförsäkringar och olika villkor men ger också parterna tillträde till arbetsplatsen och möjlighet till kontroll av både löner och arbetsmiljö. Där det inte finns skyddsombud på företaget, träder regionala skyddsombud in. En huvudentreprenör med kollektivavtal måste också anlita underentreprenörer med avtal.

Margite Fransson
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Storbolag bygger broar i Sverige – struntar i kollektivavtal