info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

De ska riva ett kärnkraftverk – så här ska det gå till

Snart börjar rivningen av Sveriges första kommersiella kärnkraftverk. Det blir jobb för rivningsarbetare men områdena med mest strålning rivs av robotar.

Snart ska rivningsarbetarna börja arbetet vid kärnkraftverket i Ågesta, berättar Sven Ordéus. Bilden är från rivning av en liknande anläggning i Studsvik. Foto: Fredrik Ekenborg

Förberedelserna är igång och efter semestern drar arbetet igång på allvar. Då ska rivningen av kärnkraftverket i Ågesta, Stockholm, starta.
– Vi håller på med demontering av vissa delar i anläggningen för att få plats att lägga upp och hantera avfallet från rivningen. Vi måste ju mäta allt vårt avfall så att det inte är någon radioaktivitet kvar, säger Sven Ordéus, Vattenfalls avvecklingschef.

Det man för dagen tar ner är en stor laddmaskin på räls som använts för att ladda bränsle till reaktorn.

Ågesta är landets första kommersiella kärnkraftverk och togs ur bruk 1974, beläget i ett bergrum. Nu ska de radioaktiva delarna tas bort och berget förslutas. Strålningsnivån på använt kärnbränsle är mycket hög när det tas ur reaktorn och måste isoleras i minst 100 000 år.

Hur mycket radioaktivitet finns det i byggnaden?
– I ett vanligt kärnkraftverk är cirka 90 procent inte radioaktivt och sedan är det radioaktivt i varierande grad. I Ågesta är det högaktiva avfallet borttaget redan på sjuttiotalet, det mesta är lågaktivt men det finns en del medelaktiv radioaktivitet kvar, vilket främst är delar av reaktortanken och styrstavar.

Det medelaktiva avfallet ligger skärmat av betong. Då man plockar bort reaktortanken kapar man ofta under vatten med en industrirobot.

Laddningsmaskin och reaktorhall vid kärnkraftverket i Ågesta, där förberedelserna för rivning nu startat. Foto: Fredrik Ekenborg.

Hur skyddar sig arbetarna?
– Vi vet hur man ska skydda sig mot strålning och det påminner mycket om hur man skyddar sig mot asbest. Med heltäckande klädsel och andningsskydd. Det är faktiskt lättare att mäta radioaktivitet än asbest.

Hur gör ni där det är mest radioaktivitet?

– Där det finns högre radioaktivitet kan man skärma mot det och så använder vi då fjärrmanövrerade robotar som sågar itu och kapar delarna under vatten och packar materialet.

Sven Ordéus säger att man river kärnkraftverk baklänges jämfört med en vanlig byggnad.
– Då river man utifrån och in. Vi river inifrån och ut för de mest radioaktiva delarna finns mitt i byggnaden och vi måste börja med dem. På grund av det är det särskilt viktigt att vi hela tiden bedömer hållfastheten då vi gör ingrepp i bjälklag och konstruktioner.

Vilka entreprenörer har ni?
– Vi har vanliga rivningsföretag. Där det finns mer radioaktivitet och vi behöver använda robotar,  då vi in någon av de större kärntekniska företagen, som har ingenjörer som gör beräkningarna. Men de som gör jobbet är alltid vanliga konventionella rivningsföretag.

Jobbar folk utan skydd på områden med låg strålning?
– Nej även om det inte ska vara någon risk använder man skyddsutrustning och andningsskydd och man ska undvika skärsår så man inte får in något radioaktivt damm i kroppen. Vi delar in bygget i olika klasser, i de klassade områdena ska man ha olika typer av skyddsklädsel beroende på nivån på radioaktivitet medan i oklassade kan man ha vanliga byggkläder.

Vilka är de största problemen vid byggjobb i kärnkraftverk?
– Det är egentligen inte radioaktiviteten och strålningen som är de stora utmaningarna. Det är mer de konventionella riskerna med handverktyg och risker med fallolyckor, säger Sven Ordéus.

Cirka 40-50 personer ska jobba på plats. Avfallet ska senare mellanlagras i Studsvik före slutförvar.

Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.

Fakta: Strålning och faror

Man ska skydda sig mot strålning av flera skäl. I  mycket höga doser kan det  ge akuta strålskador på kroppen och i värsta fall vara dödligt eller ge illamående, hudrodnader, ögonskador, nedsatt immunförsvar och sterilitet. På sikt kan det orsaka cancer.

Margite Fransson, reporter

Du läser: De ska riva ett kärnkraftverk – så här ska det gå till