Arkitekten om byggjobbarnas arbetsbostäder: "En blind fläck för oss"
Baracker, paviljonger, modulhus. Namnen är många, men syftet detsamma: att ge ditresta byggnadsarbetare en tillfällig – men inte alltid så rolig – plats att bo.
– Det blir ett slags permanent undantagstillstånd, säger arkitekten Hugo Lindberg, redaktör för den nyutkomna boken Barackboendet.
Allt började när Hugo Lindberg läste till arkitekt på KTH för några år sedan. När det var dags för examensarbetet ville han titta närmare på något arkitekter sällan ser: byggnadsarbetare och var de bor.
– Det här är ju något som vi arkitekter lätt glömmer bort. Att när vi sitter och ritar stora projekt, som Karolinska och Slussen så ritar vi indirekt en massa bostadsarkitektur för alla dem som ska bygga de här projekten. Och det här är en blind fläck för oss. På utbildningarna är det mycket form och design – men sånt som är mer politiskt, som vilka det faktiskt är som bygger allt vi ritar på våra kontor, det duckar man gärna för, säger han.
LÄS ÄVEN: Miljardprojekt, visst – men var ska byggjobbarna bo?
I sitt examensarbete – och senare tillsammans med andra i den nyutkomna boken ”Barackboendet – liv och bostäder i undantagstillstånd” – fokuserade han på ett av modulhusområdena som uppfördes inför byggandet av Northvolts fabrik: Camp Albatros i Ursviken utanför Skellefteå.
Påverkar de boende
Här har först byggnadsarbetare och senare de fabriksanställda bott. I rad efter rad av modullägenheter på 8,5 kvadratmeter, byggda med tillfälliga bygglov på gammal förorenad industrimark.
– Bara det gör ju det här till ett slags undantagstillstånd. Sen är det är liksom inte en skräckupplevelse att gå in där, det är helt okej för att bo en vecka eller två. Men om det börjar handla om flera år – eller att man när jobbet är slut flyttar vidare till nästa barack och sen nästa – det är då det börjar bli ett permanent undantagstillstånd, säger han.
Camp Albatross i Ursviken utanför Skellefteå tömdes och avvecklades tidigare i år efter Northvolts konkurs – och de runt 900 lägenheterna har nu körts vidare till andra projekt i Sverige och Norge uppger modulföretaget till SVT.
På Google Maps har lägret fått 3,8 av 5 i betyg av boende som genom åren recenserat det. Flera var positiva och uppskattade närheten till älven och naturen. Andra drar liknelser till koncentrationsläger och vittnar om smuts, nattligt stök, matstölder och att hyran på 6000 kronor för de små rummen känns som ett rån.
När vi kommer hem kan vi pusta ut. Här får man liksom aldrig göra det, man är alltid på jobbet – även på sin lediga tid.
De små sterilt inredda lägenheterna, fejklädersofforna, olika hierarkier som uppstår bland de boende och bestämmelser om att man inte får ta med sällskap till rummen och andra förhållningsregler – allt sånt påverkar dem som bor där, tror Hugo Lindberg.
– Folk säger att man till slut låtsas vara någon man inte är. Det blir ett slags säkerhetsbeteende där man formar sin personlighet för att passa in. Det här gör vi ju alla till en viss del på våra arbetsplatser, men när vi kommer hem kan vi pusta ut. Här får man liksom aldrig göra det, man är alltid på jobbet – även på sin lediga tid.
Behövs bättre regelverk
Men vad skulle kunna göra de här boendena – som tycks bli vanligare – bättre för dem som måste bo där? Hugo Lindberg svarar försiktigt att han inte är politiker, men att det kan behövas bättre regelverk och standarder även för den här typen av bostäder.
LÄS ÄVEN: Välkommen till drömboden (men ingen vill betala för det lilla extra)
– Just nu ändras reglerna så att det ska bli lättare snarare än svårare att inhysa människor så här. Ser man till de här stora industrisatsningarna i norra Sverige – det är ju ofta i kommuner där man räknar med en befolkningsökning och där det på sikt kommer behövas nya bostäder. Om man fick drömma lite så kan jag tycka att man kunde uppföra de nya lägenheterna först. Då skulle gästarbetarna och de inlånade svenska arbetarna kunna bo i riktiga lägenheter som sen fasas över till permanent inflyttade invånare när fabrikerna står klara.
Boken är en vidareutveckling av Hugo Lindbergs examensarbete Livet i byggbarackerna, som utnämndes till bästa examensarbete i arkitektur 2023.
Den gavs nyligen ut av förlaget Secretary och förutom Hugo Lindberg medverkar Maria Wallstam, Andreas Inghammar, Secretary, Gabriel von Essen, Martin Berg, Joar Nordvall och Anna Zander.
Förutom att från olika perspektiv undersöka det numera nedlagda barackbostadslägret Camp Albatross vid Ursviken utanför Skellefteå innehåller boken också 36 undersökningar för hur baracker skulle kunna bli bättre, utifrån teman såsom sömnvanor, matlagning, uppvärmning och solljusexponering.
LÄS ÄVEN: Norge krossar oss i ekonomi, fotboll – och nu även byggbodar: ”Betydligt bättre”
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din mail! Prenumerera på ”Byggnadsarbetarens nyhetsbrev”.
Gå med i Facebookgruppen Arbetsmiljö på bygget och få de senaste nyheterna i ditt flöde.