Arbetsmiljöverket granskar byggdammet

Byggdamm av olika slag kan ge svåra sjukdomar. Men kunskapen är dålig om hur mycket damm byggnadsarbetarna utsätts för på jobbet.
– Det saknas i stort sett mätningar från början av 1990-talet, då Bygghälsan upplöstes och fram till idag, konstaterar Jan Olof Norén, ledare för arbetsmiljöverkets mätprojekt.
Damm är en riskfaktor bakom bland annat den allvarliga kroniska lungsjukdomen Kol. För att kartlägga dammet har arbetsmiljöverket därför beslutat att mäta damm på byggen under detta år.

Det är en del i ett större mätprojekt runtom i landet där man också mäter andra föroreningar som kvartsdamm vid krossar, formaldehyd vid tillverkning av laminatgolv, samt lösningsmedel vid sprutlackering av inredningssnickerier. Man ska också mäta halterna vid rivning och krossning av gammalt byggmaterial, samt mäta metallrök som avges vid heta arbeten.

Ännu är inte mätprogrammet helt fästställt och verket vill därför få tips om lämpliga arbetsplatser. Hittills är en mätning gjort i Stockholms distrikt. Den gjordes på ett bygge med rivning av kakel och rensning av lim och fogrester. Gränsvärdet för totaldamm överskreds kraftigt.

Totalt räknar verket med att besöka 27 olika byggarbetsplatser för att göra mätningar av damm. Det kommer att ske i distrikten: Malmö, Växjö, Göteborg, Linköping, Örebro, Stockholm och Härnösand.
Dessa mätningarna kommer att gälla ROT-jobb där det är mycket dammigt. Men arbetsmiljöverket ska också särskilt mäta förekomsten av kvarts. Förutom att kvarts ingår i riskgruppen för Kol kan det bland annat ge lungcancer och lungsjukdomen silikos, stendammslunga.
– Vi är rädda att få tillbaka stendammslunga bland byggnadsarbetarna, eftersom kunskapen om vad byggnadsarbetarna utsätts för är så dålig, säger Jan Olof Norén.
Arbetsgivare är skyldiga att göra egna mätningar om man misstänker höga dammhalter på arbetsplatsen.