Ännu ingen förklaring till broraset

Bygget av den 770 meter långa järnvägsbron över Älandsfjärden, som är en del av Ådalsbanan, slutade med katastrof. Två byggnadsarbetare omkom och tre skadades. De flesta parter som uttalat sig om olyckan är förvånade.
– Vi var där dagen innan och gick på den norra sidan av bron där det pågick ett likadant gjutningsarbete. Vi kunde inte förutse olyckan, säger Agneta Axelsson, arbetsmiljöinpektör på Arbetsmiljöverket.                           
Vissa grundorsaker om vad som fallerade när formen rasade går att slå fast; antingen fick trycket från betongen förankringarna i stålkonstruktionen att släppa eller så knäcktes virket i formen av tyngden.
Ännu vet utredarna inget om hur olyckan kunde ske. De vill inte heller uttala sig om möjliga orsaker, utan avvaktar till dess att utredningen är klar.
– Vi har ingen uppfattning vad det gäller olycksorsaken ännu, utan tittar på hela processen. Bland annat projektering, stålkonstruktionen, materialval och gjutmomentet, säger Agneta Axelsson.
Hon kan inte säga när utredningen kommer att bli färdig, men hon räknar med att det kommer att ta tid.
– Min absoluta förhoppning är att vi kan hitta olycksorsaken så vi kan åtgärda felet i framtiden.
Brotypen är en vanlig och arbetsmetoden beprövad. Det är en samverkanskonstruktion mellan stål och betong. Konstruktörer som tidningen pratat med säger att det inte finns några svårigheter när det gäller att räkna ut vilka dimensioner och byggmetoder som krävs för att undvika den här typen av olyckor.
Det finns i princip två grundmetoder att bygga den här sortens bro på. Dels en där stålkonstruktionen lanseras ut på pelare för att sedan formsättas och gjutas, dels en där man gör gjutningen av brobanan först och sedan lanserar ut hela paketet på plats. Fördelen med en metod där man enbart lanserar ut stålkonstruktionen är att den oftast är billigare och att själva lanseringen är enklare då vikten är förhållandevis låg. Nackdelen är att det i samband med formsättning, armering och gjutning krävs mer arbete på hög höjd vilket ökar risken för fallolyckor. Fördelen med den andra typen där en färdiggjuten konstruktion lanseras ut är att risken för fallolyckor minskar, men metoden är dyrare och det är svårare att lansera ut brodelarna då vikten ökar. Vid brobygget över Älandsfjärden användes ett mellanting av de två metoderna; knektar och formbräder monterades på stålkonstruktionen före lanseringen, medan armering och gjutning utfördes när konstruktionen låg på plats på pelarna. Tanken med arbetsmetoden var att undvika en stor del av de farliga arbetsmomenten på hög höjd.