Från plattsättare till bygglärare – Linda är en av få som utbildat sig
Linda Nygren tog lärarlegitimationen. Nu känner hon sig mycket mer säker i sitt yrke. Ändå är det relativt få bygglärare som går hennes väg.
Inne i byggsalen tar eleven Lucas Cabrera på sig skyddsglasögon och hörselkåpor.
Byggläraren Linda Nygren står redo bredvid för en säkerhetsgenomgång av kap- och gersågen. Tålmodigt men bestämt ger hon instruktionerna till Lucas.
Linda Nygren har arbetat som yrkeslärare på bygg- och anläggningsprogrammet på Ellen Fries gymnasium i Uppsala sedan augusti 2023.
Tidigare var hon plattsättare innan en whiplash-olycka satte stopp för hennes fortsatta arbete i branschen för åtta år sedan.
– Jag var tvungen att byta inriktning.
Yrkesvalet föll på bygglärare eftersom hon ville jobba med ungdomar. Linda började som obehörig, men efter tre år valde hon att utbilda sig till yrkeslärare.
Vad är det för skillnad?
– Som obehörig blir du inkastad i yrket. Du har kunskaperna, men vet inte hur du ska lära ut yrket. Det är många som blir avskräckta när de kommer till skolorna.
– Att vara hantverkare är en sak, att vara yrkeslärare och pedagog är en annan.
Linda tycker att utbildningen har gett henne fler verktyg för att göra ett bättre jobb.
– Under utbildningen fick jag fler infallsvinklar hur jag ska jobba pedagogiskt. Jag vet hur jag ska jobba som lärare.
Anläggningseleven Lucas Cabrera och läraren Linda Nygren om varför det är viktigt med behöriga lärare:
Låg behörighet bland bygglärare
I statistiken tillhör Linda Nygren en minoritet. Knappt 44 procent av yrkeslärarna på bygg- och anläggningsprogrammet har en lärarlegitimation. På vvs-programmet är det ännu färre, bara 31 procent. Det kan jämföras med att nio av tio lärare i svenska eller historia har legitimationen.
Så varför är det så låg behörighet bland bygglärarna? 2011 infördes krav på lärarlegitimation för lärare och förskollärare i den nya skollagen. Men samtidigt gjordes undantag för vissa grupper, bland annat för just yrkeslärare.
Undantaget har fått kritik bland annat från fackförbundet Sveriges Lärare.
Fackförbundet lämnade i december 2024 in en skrivelse till utbildningsdepartementet för att få regeringen att göra en översyn och skärpa lagen om lärarlegitimationen. En av punkterna handlar om att avskaffa undantaget för yrkeslärare.
– Det är ett stort misslyckande att så många yrkeslärare är obehöriga. Så länge det inte krävs legitimation så försvårar det incitamenten att skaffa sig en utbildning, säger Robin Smith, vice ordförande på Sveriges Lärare.
Det är ett stort misslyckande att så många yrkeslärare är obehöriga.
”En stor utmaning”
Men det finns också flera andra orsaker till den låga behörigheten.
För att bli yrkeslärare krävs det att man går en yrkeslärarutbildning på sammanlagt 90 högskolepoäng. De flesta bygglärare har många års erfarenhet av byggarbete, men inte av studier.
– Det är en ganska stor utmaning. Många byggnadsarbetare har aldrig gått på högskolan och kan sakna grundläggande behörighet för att komma in. En del riktar också kritik mot utbildningen och tycker att den är väldigt teoretiskt. De vill ha mer handfasta tips, säger Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen.
Hon har träffat flera byggnadsarbetare som hoppat av yrkeslärarutbildningen eftersom de tycker att den är för svår. Många har också kommit upp i åldern när de börjar utbildningen.
– Att plugga mitt i livet kan vara tufft, särskilt när det gäller högskolestudier.
Samtidigt är behörigheten på vissa andra yrkesutbildningar mycket högre. På vård- och omsorgsprogrammet har nästan 70 procent av yrkeslärarna en lärarlegitimation.
– Förklaringen kan vara att många lärare på vårdprogrammet redan har en utbildning som exempelvis sjuksköterskor. De klarar därför studierna väldigt bra när de sedan pluggar in yrkeslärarutbildningen, säger Elin Kebert.
Läsåret 2023/24:
- Barn & fritid: 72,7 procent
- Vård & omsorg: 69 procent
- Bygg & anläggning: 43,6 procent
- El & energi: 39,8 procent
- Vvs & fastighet: 31,2 procent
Källa: Skolverket
Yrkeslärarlönen ofta lägre
En annan orsak till den låga behörigheten är lönen. Byggnadsarbetare kommer från en bransch där löneläget är högt.
– Yrkeslärarlönen är ofta lägre än den lön som du skulle fått som byggnadsarbetare. När det inte lönar sig att studera kan man lika gärna gå tillbaka och jobba som rörmokare, säger Robin Smith på Sveriges Lärare.
Lönerna skiljer sig inte heller så mycket åt om du har en utbildning eller inte.
En legitimerad yrkeslärare, som arbetar inom kommunen, har en medellön på 44 141 kronor, jämfört med en icke-legitimerad lärare som tjänar 40 457 kronor, enligt statistik från Skolverket.
– Utbildningspremien är inte tillräckligt stor, säger Robin Smith.
LÄS MER: Låga krav på bygglärarna: ”Det blir som att en blind leder en blind”
- Lärarlegitimation är ett lagkrav för lärare och förskollärare, men det är undantag för yrkeslärare.
- Lönen som yrkeslärare är ofta lägre än lönen som byggnadsarbetare.
- Löneskillnaden är inte så stor mellan en legitimerad och en icke-legitimerad yrkeslärare.
- Det är krångligt att få yrkeskunskaperna validerade för att skaffa behörighet att söka till yrkeslärarutbildningen.
- Byggnadsarbetare tycker att yrkeslärarutbildningen är för teoretisk och flera som går utbildningen hoppar av.
Ställer tydliga krav
Anläggningseleven Lucas Cabrera har under sin utbildning haft erfarenhet av både obehöriga och behöriga lärare. Han ser tydliga skillnader.
– Linda vet hur man lär ut och hur man ska göra lektionerna roliga.
Han går ett lärlingsprogram där 50 procent av utbildningen sker ute på arbetsplatserna. Just nu är han ute på praktik (APL) fyra dagar i veckan.
Lucas tycker att praktiken blir bättre eftersom Linda ställer tydliga krav på såväl handledare som elever.
– Jag var inte van vid det från början, men nu har praktiken blivit roligare. Handledarna vet vad de ska lära ut och jag vet vad jag ska lära mig, säger han.
Få de senaste byggnyheterna – direkt i din inbox! Prenumerera på Byggnadsarbetarens nyhetsbrev.