16 strandade förhandlingar
Oenigheten mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier om utformningen av ackordsunderlag är en segdragen historia. Tvisterna i samma fråga har avlöst varandra i två års tid. Nu är totalt 16 förhandlingar strandade och den siffran ökar hela tiden. Tvisterna påverkar de flesta ackordsförhandlingar på storföretagen i regionen.
Bakgrunden är ganska enkel: Skanska, Peab och NCC vill att det ekonomiska resultatet för ett helt objekt, ska styra ackordet. Men Byggnads vill ha ackordsunderlag där man tydligt kan se hur det egna arbetet påverkar lönen.
Frågan är principiellt viktig för Byggnads. Facket vill ha tydliga och mätbara mål för ackordslagen. Ackordslagen brukar normalt sett jobba mot timmar, där vissa moment är tidsatta. Så har underlagen sett ut traditionellt, och gör fortfarande i andra delar av landet.
– Vi har heller inga problem med de mindre företagen i vår region, där är det ett givande och tagande och man hittar alltid lösningar, säger Magnus Cato, ordförande i Byggnads Öst.
Men i storföretagen är det stopp. Magnus Cato har noterat att förhandlingstaktiken är likadan på Skanska, NCC och Peab. Alla tre presenterar i grunden samma modell med resultatlön där ekonomiskt resultat för hela objektet styr lönen.
– Problemet är att arbetsgivarna bara har ett förslag, och det är denna modell. Om vi inte accepterar den modellen så finns inga fler alternativ.
Enligt Byggnads vill storföretagen att ombudsmännen skriver på sekretessöverenskommelser innan de tar del av ackordsunderlagen. Om de inte skriver på, så får de inte se underlagen.
– Vi förstår inte varför det behövs sekretessöverenskommelser för att förhandla om ett vanligt ackord. Det har inte behövts tidigare.
Nu kommer förhandlingarna att lyftas till central nivå mellan de båda parterna, där man ska försöka komma överens. Om man inte kommer överens där, återstår att frågorna prövas i arbetsdomstolen. I arbetsdomstolen kommer juristerna bland annat att titta på vad som står i byggavtalet när det gäller prestationslön.
Torbjörn Hagelin är avtalssekreterare på Byggnads centralt och kommer troligen att få tvisterna på sitt bord så småningom.
– Problemet med arbetsgivarnas modell är att vi byggnadsarbetare tappar kontrollen över lönerna. Om man till exempel tar in en underentreprenör som inte sköter sig, ska det ingå i resultatet? Ska tjänstemännens löner ingå i resultatet?
Torbjörn Hagelin menar att företagen har en egen agenda, ett långsiktigt mål: att få bort ackordslag och införa individuella löner där arbetsgivaren får större makt över arbetarnas löner.
Byggnadsarbetarna mår psykiskt dåligt när löneförhandlingarna inte kommer framåt och parterna inte kommer överens.
– Arbetsgivarna säger: ”tar ni inte det här lönesystemet så får ni sluta”. De säger att vi blir uppsagda. De tar in en massa folk från bemanningsföretag nu. Vi har massor med folk här från bemanningsföretag. Men det är styrt uppifrån detta. Det är VD:arna på Skanska, Peab och NCC som vill ha den här lönemodellen, säger en av arbetarna till tidningen Byggnadsarbetaren.
Fotnot: Byggnadsarbetaren kommer att skriva mer om tvisterna i Östergötland och intervjua arbetsgivarsidan i papperstidningen, efter sommarupphållet.