En rullande dödsfälla: "Otroligt nära att spetsas av takjärnet"

Han hinner tänka ”Helvete!” och kasta sig åt sidan. Sedan smäller det. Budbilen bakom honom har axat för fullt och vräker i hög fart in i hantverkarbilens bakdel och sida. Takjärnet är fastspänt i packutrymmet bakom hans rygg. Det lossnar av smällen och far som en projektil genom plastväggen och in i kupén, rätt genom förarstolen och instrumentpanelen.

– Jag var så otroligt nära att bli spetsad av takjärnet. Det hade lika gärna kunnat gå rakt igenom min kropp, säger vvs-montören och licenssvetsaren Patrik Månsson Lund.

Han står utanför sin firmabil i Malmö, en likadan som den vid krocken. Det har gått två år men Patrik ryser vid tanken. I handen håller han ett tre millimeter tjockt u-format takjärn. Ett sådant som låg i bilen vid olyckan.

– Det värsta är tankarna på att jag kunde dött och lämnat min fru ensam med vår nu sexårige son. Familjen är mitt allt, säger han.

Jag var så otroligt nära att bli spetsad av takjärnet.

Olycksdagen för två år sedan var Patrik på väg hem från ett uppdrag och befann sig utanför Lund. Plötsligt ser han en kö framför sig och saktar ner tills han står nästan helt stilla.

I backspegeln skymtar han plötsligt en blå budbil på väg från en påfartsväg. Den accelererar för fullt, då den ska ut på 110-vägen där det just nu är stopp.

Patrik ser honom öka farten, väntar och tänker om och om igen att nu bromsar han eller väjer.

– Till slut inser jag att vi kommer att smälla.

I samma sekund greppar han om ratten och kastar sig mot passagerarsätet och sonens bilbarnstol.

– Att jag agerade räddade mitt liv. Jag tror att jag tänkte på alla rör jag hade i lastutrymmet.

Han slår huvudet i instrumentpanelen, är omtöcknad efter kraschen och takjärnet sitter i vägen. Tre män från räddningstjänsten krävs för att lossa det.

Efteråt är han chockad, rädd. Bilen är bara skrot.

Detta var den andra olyckan på bara ett år. Första gången var en dimmig morgon. Han var på väg till jobbet. Två filer gick ihop till en men plötsligt såg han ett hinder, en blå personbil på snedden mitt på vägen. Framför den, då skymd för Patrik, stod en vit hantverkarbil i diket. Han bromsade kraftigt och rattade för att undvika en kollision och lyckades stanna. Men föraren bakom dånade rakt in i hans bil som i sin tur krockade med den vita hantverkarbilen. Patrik slog huvudet i ratten och svimmade av. Räddningstjänsten fick bryta sig in.

– Det är en otrolig tur att jag klarade krocken men också att ingen gasflaska exploderade.

GÅ MED I FACEBOOKGRUPPEN Arbetsmiljö på bygget 

När han senare skulle hämta material och verktyg i bilen blev Patrik spyfärdig bara han såg den. Den var totalt hoptryckt från båda hållen.

– Jag bara plockar ihop allt och drar därifrån. Sedan ber jag att få psykologhjälp. Det blev värre sen efter andra olyckan. Minnena kan skölja över mig och jag lever med posttraumatiskt stressyndrom.

Men Patrik, som jobbar på Assemblin, är inte ensam om att vara olycksdrabbad. Han känner flera kollegor på olika företag som blivit påkörda. Många byggnadsarbetare är ständigt ute i trafiken. På väg till olika uppdrag eller till och från jobbet. De har ofta stressade tidsscheman och last i bilarna som kan bli livsfarlig vid en krock. Men trots allvarliga olyckor och dödsfall har dessa olyckor inte varit så uppmärksammade. Nu slår flera aktörer larm. En av dem är Trafikverket vars statistik visar att 78 personer dog i olyckor med skåpbilar under en femårsperiod. Det handlar om just de tvåsitsiga lätta lastbilar som används som hantverkar- och paketbilar. Av dem som dog i olyckorna 2015–2019 satt 42 inuti bilarna. Enligt verket kunde flera dödsfall hindrats om det funnits bättre säkerhetsutrustning i bilen.

Niklas Jensen är huvudskyddsombud och central facklig förtroendeman för Byggnads på Assemblin.

– Det är viktigt att all säkerhetsutrustning finns men den största säkerhetsrisken tycker jag är den tunna mellanväggen som lätt går sönder. Vid en krock måste också all inredning i bilarnas lastutrymme sitta kvar. Vi har haft en olycka där inredningen for igenom mellanväggen. Det är också viktigt att bilarna lastas rätt, säger han.

Han får medhåll av Anders Ydenius, trafikforskare på försäkringsbolaget Folksam. Krocktester visar att verktyg och maskiner lätt går igenom de tunna plastväggarna i bilarna.

– De skulle göras tjockare som standard och arbetsgivarna borde redan i dag välja att förstärka väggen genom en stålvägg eller stålgaller, säger han.

Men det brister också i annan säkerhetsutrustning, visar flera tester som Folksam och europeiska konsumentupplysningen Euro NCAP gjort. På nya personbilar finns det ofta krockkuddar på båda sittplatserna och på sidorna för att skydda vid påkörning. Där finns förarstödjande säkerhet som autobroms så att bilen automatiskt bromsar in vid hinder, samt att den håller sin fil. Dessutom finns ofta skydd mot whiplashskador.

– Hantverkarbilarna har generellt sett sämre säkerhet än personbilar. Säkerhetsåtgärderna finns ofta som tillval till just dessa bilar och då sparar man in på att inte köpa dem, säger Anders Ydenius.

Ulf Svensson är teknisk samordnare på Mobility Sweden, som organiserar biltillverkare och importörer. Han anser inte att det är tillverkarens ansvar att förstärka mellanväggarna.

– Det är upp till varje förare att fästa lasten så att den inte kommer in i förarhytten. Detta är inte tillverkarens sak.

Dock var mellanväggarna faktiskt starkare förr av säkerhetsskäl. Sverige hade egna regler så att bilarna försågs med ett galler mot lastutrymmet då de anlände till hamnarna. Efter EU-inträdet togs kravet bort, ansvaret lades på föraren.

Våra bilar är lätta. Mot de större är det svårt att klara sig.

Men hur kan tillverkarna ha mindre säkerhetsutrustning i hantverkarbilarna?

– Då det gäller mycket av säkerhetsutrustningen så är bilarna typgodkända utan den och många delar finns därför inte som standard, utan som tillval.

Han säger att från i juli i år införs hårdare och utökade regler om vad som ska ingå som standard.

Patrik Månsson Lund tycker dock att tjockare väggar ska införas i grundutförandet.

– Våra bilar riskerar ju annars att bli dödsfällor.

Han säger att hans arbetsgivare har höga krav vid upphandling. De har en bilgrupp där arbetstagare är med och påverkar inköpen. Själv har han utrustning som krockkuddar vid båda sätena och på sidorna.

– Men du är utelämnad på vägarna. Jag ser dagligen situationer som kunde bli farliga. Våra bilar är lätta. Mot de större är det svårt att klara sig, säger han.

Det finns skillnader i kraven på bilarna och förarna. De vanliga skåpbilarna räknas som mindre lastbilar. De kan du köra med ett vanligt körkort för personbil. Den som har C-körkort för tung lastbil måste även kunna lastsäkring.

Läs mer: 

Kollegan dog i krock: ”Kör aldrig in bakom en lastbil”

Kör mycket utan viloregler – nu ska säkerheten studeras