info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

De tar matten ut på golvet

Elever som tidigare fick underkänt i matte blommar ut på byggymnasiet i Malmö. Bakom succén ligger en ny lärometod som flyttar siffror och geometri från klassrummet till bygget.

Det är en solig vårdag och marken är fuktig. Tjälen har gått ur jorden och eleverna ska anlägga en parkanläggning utanför skolan med en snirklande stengång, odlingslådor, fontän, altan och grillplats. Ibrahim Ghazlan sitter i grävmaskinen och skrapar bort gräsmattan som ska ersättas med plattor. Två klasskamrater står bredvid och dirigerar, för att skopan inte ska hamna för nära skolbyggnaden. Yrkesläraren Michael Blaesild övervakar arbetet.
– Gör en vid och mjuk sväng ut från väggen, då går det lättare, säger han.Med på lektionen finns matteläraren Elisabet Bellander, i hjälm och varselkläder. Hon har tagit fram mobilen och står och fotograferar elevernas arbete med grävmaskinen.
– Jag kommer att diskutera begreppen area, yta, djup och höjd med eleverna, säger hon.På marken, vid ena änden av den tänkta parkanläggningen, ligger en meterstor modell av frigolit. Spikar är nedstuckna i frigoliten, utsatta på olika punkter för att markera de olika delarna av trädgårdsanläggningen.
– När de jobbar med utsättning och arbetar med modeller, jobbar vi samtidigt med skalor och bråk-räkning, säger Elisabet.

Undervisar tillsammans

Elisabets närvaro kommer sig av att hon använder sig av en ny metod att undervisa i matte, som hon och Michael utvecklat och döpt till ”KaMa”, (karaktärsämnesmatte). Metoden går ut på att matteläraren flikar in matematik där det passar, samtidigt som eleverna gör byggövningar i verkstaden. Matteläraren undervisar alltså tillsammans med byggläraren i stället för att jobba traditionellt med böcker i ett klassrum.
– Det är fantastiskt roligt att jobba så här. Man går glad härifrån. I ett matteklassrum är det ofta tyst. Så är det inte här, vi diskuterar oss fram och alla bidrar. När jag diskuterar matten i deras byggprojekt blir de inte trötta, tvärtom. De vill veta, de vill kunna, säger Elisabet.

Eleven Pontus Broman väntar på sin tur att få sätta sig i grävmaskinen. Han säger att han ibland inte tänker på att det är matte han sysslar med i skolan.
– Man bara kör på. Sen tänker man: ”shit, det här är ju matte!” När man arbetar praktiskt med saker och samtidigt räknar matte lär man sig snabbare, när man ser det framför sig. Man får en bild i huvudet, säger Pontus, och kliver iväg över gräsmattan fram till grävmaskinen.

Hittade bra samarbeten

Men lär sig eleverna allt som ingår i ämnesplanen för matte inom ramen för yrkesämnena? Ja, enligt Elisabet går alla moment i matteboken att lyfta över till olika yrkesmoment i verkstaden. Men hon och byggläraren Michael Blaesild, sticker inte under stol med att de lagt ner väldigt mycket tid på att sätta sig in i varandras ämnen. De gick systematiskt igenom varandras ämnesplaner och hittade skärningspunkter där de kunde samverka.
– När Michael till exempel diskuterar risker med eleverna, så tar jag upp procenträkning och statistik i samband med det, säger Elisabet.
Elisabeth och Michael har fått bidrag från Malmö kommun för att testa sina idéer om hur en samverkan mellan ämnena kan gå till. När projektet var klart gjorde de en enkät, eleverna fick svara på frågor om hur de upplevde undervisningen. Reaktionerna var överväldigande positiva.

Christer Månsson är rektor på Byggymnasiet i Malmö. När han fick se resultatet av enkäten beslutade han inför hösten 2015, att införa metoden i alla årskurser på bygg- och anläggningsprogrammet.
– Jag fick höra solskenshistorier från föräldrar, som spontant berättade att deras tonåringar börjat diskutera matte vid middagsbordet hemma vilket föräldrarna sade ”aldrig hade hänt tidigare”.

Väckt intresse

Christer Månsson var mattelärare innan han blev rektor. Han minns att byggeleverna var svåra att motivera. Eleverna gillade inte ämnet och han fick ofta frågan: ”varför ska vi lära oss det här?”
– Så det var ett lätt beslut att införa den nya metoden i hela skolan.
Projektet har väckt intresse i forskarvärlden. Forskaren och lektorn Lisa Björklund Boistrup vid Stockholms universitet, som studerar hur matteundervisning kan bedrivas, följer Elisabets och Michaels arbete.
– Lisa har bett oss filma hur vi jobbar. Sen skypar vi med Lisa en gång i veckan och delar med oss av våra reflektioner, säger byggläraren Michael.

Nu står Michael framför sina elever i klassrummet, klockan är strax tre på eftermiddagen, det är dags att avsluta lektionen och han tackar eleverna.
– Ni har jobbat jättebra i dag. Ni är världens team, ni kan bygga vad som helst.

MICHAELS OCH ELISABETS BÄSTA TIPS

  • Gå noga igenom ämnesplanerna, samordna dem.
  • Hitta kopplingar mellan mattemoment och byggmoment.
  • Ta god tid på er, en hel termin behövs för planering.
  • Träffas regelbundet, gärna en gång per vecka.
  • Yrkesprogrammets övningar är den röda tråden.
  • Matten flikas in där det passar.
  • Matten undervisas parallellt med yrkesämnet, på plats i verkstaden.
  • Inget ämne är viktigare än det andra, båda är lyhörda för varann på lektionerna.

3 FRÅGOR TILL LISA BJÖRKLUND BOISTRUP…

forskare och lektor vid Stockholms universitet. Just nu skriver hon på en rapport om Michael Blaesilds och Elisabet Bellanders lärometoder.

Vad känner du som forskare inför projektet i Malmö?
– Det som fascinerar mig är lärarnas engagemang i eleverna, hur de tar eleverna på allvar, hur eleverna relaterar till ämnena, hur ämnena tas på allvar, det är alldeles fantastiskt. Lärarnas samarbete gör att eleverna får en ny chans att förstå matte.

Vilka är fördelarna för eleverna med att få lära sig matte kopplat till yrkeskunskaper?
– Matte är ju dels att lära sig matte, men det handlar också om att kunna använda matten i verkligheten. Och det lär sig eleverna här. Elisabet Bellander är med i verkstaden och fångar matten i det som eleverna gör för tillfället. Eleverna blir mer engagerade i matteämnet. Det har ju visat sig i enkäter att de tycker att det är roligt och att de är väldigt positiva till det här projektet.

Kommer fler elever att bli godkända i matte när de får tillämpa ämnet på verkliga situationer?
– Ja, när yrkeslärare och mattelärare samarbetar, med respekt för varandras inriktning och ämneskunskaper, då får man riktigt goda resultat. Det kan vi tydligt se från andra delar av landet där man jobbar på liknande sätt.

LÄROPLANEN OM MATTE PÅ BYGGPROGRAMMET

  • I bygg- och anläggningsyrket behövs matematiska kunskaper.
  • Ämnet matematik ska ge eleverna möjlighet att utveckla metoder för beräkningar och praktisk problemlösning.
  • I karaktärsämnena ges flera möjligheter till praktisk tillämning.
  • Matte utgör 100 poäng av bygg- och anläggningsprogrammets totalt 2 500 poäng.
  • Skolan är skyldig att erbjuda extrakurser, till den elev som vill ha högskolebehörighet.
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: De tar matten ut på golvet

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig