info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Lyxhusen som blev en spökstad: ”Risk för förslumning”

Radhusprojektet Vita staden i Hammarbyhöjden har kantats av byggproblem och förseningar. Nu står sex planerade lyxhus i Stockholms närförort halvfärdiga sedan bygget lades på is för tre år sedan.

Husen har stått tomma i flera år på grund av produktionsfel och minskad efterfrågan. Foto: Marta Bartosiak

Det skulle bli sex exklusiva kedjehus i trettonmiljonersklassen. Nu gapar de tomma i en skogsdunge ett stenkast från tunnelbanespåret mellan Hammarbyhöjden och Skärmarbrink. En daglig syn från fönstret för tusentals resenärer på gröna linje 17.

Det regnar lätt när Byggnadsarbetaren är på plats en gråmulen dag i slutet av november. Armeringen sticker upp som antenner från det ofärdiga taket. Inuti skymtar oanvända byggelement. Stommarna är missfärgade och troligen vattenskadade.

– Det ser bedrövligt ut. Otroligt att man har så dålig kontroll över sin ekonomi att man inte kan fullfölja, säger Härje Möller, pensionär och bosatt i området sedan 20 år.

Han promenerar förbi varje dag och har sett hur husens skick blivit allt sämre sedan bygget avstannade för tre år sedan.

– I början hade de presenningar över taken, men ungarna har väl dragit av dem. Jag tror att de kommer behöva riva alltihop. Det här blir svårt att bygga klart.

Historien har över tio år på nacken. Hammarbyhöjden började byggas på 1930-talet och består främst av flerbostadshus, men 2008 ville staden förtäta och se fler boendeformer i stadsdelen. Radhusbebyggelse skulle bli ett nytt inslag. De nya suterränghusen skulle smälta in och ”flirta med funkisstilen i närområdet”.

Husbyggaren Småa fick en markanvisning från Stockholms stad för att uppföra 17 rad- och kedjehus och köpte mark för 35,7 miljoner kronor, eller 2,1 miljoner per hustomt. Detaljplanen vann laga kraft i januari 2014 och året därpå skulle allt vara klart. I dag är det bara de elva radhusen som står färdiga.

Vägen dit har varit lång och kantad av förseningar. När fastighetsutvecklaren Alm Equity köpte Småa i februari 2017 var radhusen fortfarande inte färdigbyggda. När de äntligen stod klara året därpå upptäckte byggherren fukt i betongkonstruktionerna. De stödmurar som satts upp hade heller inte hamnat rätt, utan placerats utanför tomtgränsen. Det krävdes omfattande åtgärder innan köparna kunde flytta in.

– Vår flytt blev ett och ett halvt år försenad, berättar Jon Jonasson, pensionerad läkare boende i ett av radhusen. De hade blandat för mycket vatten i betongen och inte torkat ut den innan de lagt på flyt-spackel. De hade för bråttom och Småa hade inte koll på sina entreprenörer.

Även efter inflyttning har det varit krångel med värme och ventilation.

– Vi hade svårt att få rätt temperatur. Det var kallt i ett rum och när jag vred upp hände inget, utom att det blev hett som i helvete i ett annat rum. Till slut kom jag på att byta plats på termostaterna och då fungerade det perfekt, säger Jon Jonasson och skrattar.

Han framhåller samtidigt att han är mycket nöjd, trots byggmissarna och trots att utsikten mot de ofärdiga husen lämnar en del i övrigt att önska.

– Du får inte framställa det enbart som en katastrof. Det är alltid småfel i nybyggen och vi har nog klarat de flesta barnsjukdomar, säger Jon Jonasson.

Jon Jonasson bor i ett av radhusen intill som också dragits med problem: ”Flytten blev ett och ett halvt år försenad.” Foto: Marta Bartosiak

Efter att ha stått halvfärdiga i två år meddelade Alm Equity våren 2019 att arbetet med de sex kedjehusen skulle återupptas under hösten. Flera av radhusen var svårsålda. Kedjehusen skulle ritas om och bli billigare än tänkt. Men nu har byggplanerna skjutits på framtiden igen. Det senaste beskedet är att arbetena ska komma igång våren 2020.

Frågan är om de ändå måste rivas. Konstruktionen har väckt frågetecken hos Stockholms stadsbyggnadskontor, enligt mejl som Byggnadsarbetaren tagit del av. ”Det vi har sett på plats är att den bakre ytterväggen mot utfyllnadsmassorna har fått stöttas upp inifrån. Vi har även sett på plats att en bärande innervägg inte placerats på vot i bottenplattan utan bredvid. Armeringen som kommer upp ur bottenplattan var avsågad i stället för att samverka med väggen”, skriver stadsbyggnadskontoret till Småa i november 2019 och undrar också hur materialen har påverkats av att bygget stått ofärdigt.

Småa svarar i ett mejl till kontoret att de är ”medvetna om projektets utmaningar” och ska redovisa identifierade problem innan arbetet återupptas.

Fredrik Möllerberg är ordförande i en bostadsrättsförening intill och berättar att de har diskuterat frågan länge. Husen står i en djup grusgrop omgärdad av byggstaket.

– Det är en hög slänt som man kan ramla ner i. Vi vill att de monterar ordentliga fallskydd. Det är en tvist mellan kommunen och Småa om vem som ska göra det. Summa summarum är att inget händer. Vi har blivit lidande för att Småa får grus i maskineriet.

Påverkar det värdet på era bostadsrätter också?

– Ja, det är klart. Runt om ser det fint ut, men så ser man det här krigslandskapet. Det vill ingen ha som närmsta granne. Det kanske inte inverkar på priserna, men det påverkar kundflödet.

”Det borde vara hårdare sanktioner om man inte bygger färdigt”, säger Alfred Askeljung, lokalpolitiker för Centerpartiet och boende i området. Foto: Marta Bartosiak

Alfred Askeljung är lokal gruppledare för Centerpartiet och bor själv i närheten. Han är less på följetongen.

– Det finns en risk för förslumning om det får fortsätta. Det kan dra till sig kriminella och unga kan skada sig. Fram till för någon vecka sedan användes husen som graffitivägg. Nu har de i alla fall sanerat.

Alfred Askeljung menar att det krävs politiska verktyg för att komma tillrätta med problemen.

– Det behövs ett vitessystem om man inte färdigställer i tid, säger Alfred Askeljung. Alternativt att man gör överenskommelser om rabatt på tomträttsavgälden eller köpeskillingen som en morot.

Jenny Norrman, projektledare på Stockholms stads exploateringskontor, berättar att det pågår en process mot Småa. Staden har begärt vite för förseningar och felaktigt utförande. Bland annat har träd skadats och arbetet med bergslänten har inte utförts enligt stadens krav. Stockholms stad vill ha 1,5 miljoner kronor enbart för förseningen, utöver det pågår andra vitesdiskussioner.

– Enligt överenskommelsen ska samtliga åtaganden vara färdigställda senast fem år efter att detaljplanen vunnit laga kraft och i annat fall kan staden utkräva vite. Staden har i detta fall krävt vite av Småa och en dialog kring kraven pågår, säger Jenny Norrman.

– Tyvärr verkar viteskravet inte ha gett önskat utfall. Jag ser definitivt utrymme för att ta diskussionen om nya eller fler möjliga åtgärder vidare politiskt, kommenterar Alfred Askeljung.

Fakta

Fukt och sprickor i väggarna

16 villaägare i Hässelby, Stockholm, stämde Småa 2014 vilket slutade i en förlikning i Solna tingsrätt 2015. Alla nybyggda hus slutbesiktigades 2009 men visade sig snart ha flera fel: fukt, värmeläckage, sprickor i innerväggar och förhöjd elförbrukning. Småa fick betala totalt 7,6 miljoner till köparna.

2018 upplevde boende i ett nybyggt stadsradhusområde i Sundbyberg en rad problem, som sprickor och bucklor i väggarna, slarvig fogning och pendlande inomhustemperaturer. Några grannar har stämt Småa och en process pågår. En av de boende, Hannah Svensson, har startat den kritiska bloggen smaahus.se där hon löpande publicerar historier om företagets problem.

Kristian Borg
Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Lyxhusen som blev en spökstad: ”Risk för förslumning”

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig