Stäng fönster
	Sa nej till utlandsjobb - då sänktes a-kassan Har arbetsförmedlingen rätt att anvisa jobb utomlands? Per-Olof Persson tackade nej till ett byggjobb på ett bemanningsföretag i Norge. Då sänkte a-kassan ersättningen. Enligt en färsk dom i kammarrätten, gjorde a-kassan rätt. Det var för drygt två år sedan, i november 2003, som arbetsförmedlingen anordnade en träff mellan det norska bemanningsföretaget Adecco, och snickaren Per-Olof Persson. Adeccos representant erbjöd Per-Olof Persson ett korttidsjobb i Norge. Företaget var i behov av folk och ville att Per-Olof skulle ge besked inom några dagar och att han skulle börja jobba nästföljande vecka. - Jag hade med kort varsel blivit tvungen att byta socialförsäkringssystem. Men jag hade inga kunskaper om vad det innebar, och ville inte åka innan jag hade tagit reda på vad som gäller hos skattemyndigheter, försäkringskassa och fackföreningar, säger Per-Olof Persson. Dessutom hade han tre barn på 8, 13 och 16 år och hans fru, som är undersköterska, jobbade sena kvällar. - Jag hade tvingats vara borta från hemmet i 13-14 timmar om man räknar in lunchen och resorna på cirka fyra timmar totalt per dag. Skulle barnen lämnas ensamma på kvällarna? Vem skulle lägga åttaåringen? Det var många frågor att ta ställning till innan jag kunde tacka ja. Jag behövde mer tid, säger han. Att a-kassan skulle sänka ersättningen, var inget Per-Olof hade väntat sig, det kom som en överraskning. Per-Olof har aldrig haft särskilt långa arbetslöshetsperioder genom åren. - Med tanke på allt man har hört om bemanningsföretag plus allt man hört om folk som hamnat mellan två stolar när de bytt till det norska socialförsäkringssystemet, kände jag stor tveksamhet inför att ta jobbet på Adecco. Men enligt a-kassans tolkning av reglerna hade han erhållit ersättning i 100 dagar och måste därför bredda sitt sökande geografiskt. I normala fall betyder detta att den arbetslöse måste bredda sitt sökande inom landet. Men i detta fall menade a-kassan, och senare även länsrätt och kammarrätt, att en arbetslös person som bor i så kallade gränstrakter, ska acceptera att ta jobb i annat land. - Jag bor inte ens i en kommun som ligger vid gränsen. Det är cirka 8 mil till gränsen härifrån. Vi bor lika nära Kil och Karlstad, säger Per-Olof Persson. A-kassan sänktes med 25 procent i 40 dagar. Idag är Per-Olof Persson är glad att tackade nej, trots förlusten av ersättningen. Några månader senare fick han jobb på Peab, och där har han arbetat fram till december i år. Sedan en månad tillbaka arbetar han på ett vanligt byggföretag i Norge, som har bra försäkringar i fall han råkar ut för en arbetsskada eller förslitningsskada. En kollega rekommenderade företaget. Barnen har också vuxit till sig nu. Lars Mejern Larsson är ordförande för Byggnads i Värmland. Han har aldrig hört om något liknande fall av sanktioner mot en arbetslös. - Vi har visserligen 300-400 byggnadsarbetare från Värmland i Norge. Men de är där på frivillig basis. Är det verkligen rätt att tvinga någon på det här sättet? Lars Mejern Larsson anser att kammarrättens beslut riskerar att få absurda konsekvenser. - Ska lagen gälla för alla, så ska inte bara byggnadsarbetare tvingas att ta jobb utomlands utan folk inom alla yrken. De som bor i kommuner längre in i Sverige, ska de tvingas ut ur landet? Och tvingas byta socialförsäkringssystem? Vart går egentligen gränsen? Ska folk i Skåne skickas till Danmark, gotlänningar till Baltikum? frågar han retoriskt. FAKTA/ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Domen i kammarrätten kan ändra den praxis som gäller idag. Enligt Ams ska man inte tvingas in i ett annat lands socialförsäkringssystem med hot om sanktioner, till exempel indragen a-kassa. Däremot har en person som bor i södra Sverige, skyldighet att ta anvisat jobb i norra Sverige, alltså inom samma land och inom samma socialförsäkringssystem. Problemet är att Ams etablerade uppfattning inte har satts på pränt. Rättssystemet anger en rad situationer, då den arbetslöse har rätt att tacka nej till en viss arbetsgivare. För att ett jobb ska vara ”lämpligt” ställs en rad krav på arbetsgivaren, till exempel kollektivavtal, att man följer arbetsmiljölagar etc. Därutöver ska a-kassan ta hänsyn till den sökandes förutsättningar för att kunna utföra det erbjudna jobbet, samt personliga förhållanden, innan man sätter ner dagpenningen med 25 procent i 40 dagar. Lagen om arbetslöshetsförsäkring gäller bara svensk arbetsmarknad. Huruvida det finns risker för den enskilde med att byta socialförsäkringssystem, står det inget om. Länsrätten hänvisar alltså inte till svenska regler när det gäller den sociala tryggheten, utan till EG-förordningarna 1408/71 och 574/72 som reglerar skyddet för EU-medborgare som bor och jobbar i olika länder och Nordiska konventionen om social trygghet. Länsrätten konstaterar att det finns ett reglerat skyddsnät för den som anvisas jobb i exempelvis Norge. Kammarrätten anser att en arbetssökande i första hand ska stå till den svenska arbetsmarknadens förfogande, men anser också att den som är bosatt i ”gränstrakterna till ett annat nordiskt land” måste acceptera ett erbjudet arbete i grannlandet. Nina Christensen - 060122-18:49 Webb: www.byggnadsarbetaren.se E-post: redaktionen@byggnadsarbetaren.se Tel. redaktionen: 08-728 48 00