Kategori: Bodsnack Skapa debatt - tyck till!

Publicerad 17 mars 15:02

Johan Lindholm, förbundsordförande, Byggnads: Skapa en ny modell för lönebildning

Byggnads har länge kritiserat att lönerna i exportsektorn ska sätta "märket" för hela arbetsmarknaden. Varför? Jo, för att detta sätt att skapa löner cementerar dagens löneskillnader. Det skriver Byggnads ihop med de fyra andra förbunden i 6F.

Teknikföretagens förhandlingschef hotar i dagarna med att säga upp industriavtalet om IF Metall ställer krav på låglönesatsningar. Det berättar en viktig sak. Nämligen att industriavtalet kan vara ett minne blott inom en snar framtid. Vi måste ta ett sådant hot på allvar. Därför har vi beslutat att tillsätta en utredning för att titta på en ny modell för att skapa löner. Sverige har inte råd att vara utan en sådan.

Märket kallas det avtal som påverkar alla andra löneavtal på marknaden och det har sedan 1997 varit just industriavtalet.

Det har nu gått 20 år sedan dess och mycket har hänt. Då hade höga och inflationsdrivande löneökningar varit ett hot. Därför ville man skapa en lönebildning som tog hänsyn till internationell konkurrenskraft.

Men tiderna förändras. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut nu jämfört med 1997. Allt färre jobb finns i industrin medan andra branscher växer – till exempel bygg. Samhällsutvecklingen har bland annat gjort att industrisektorn minskat. Därför, menar vi på Byggnads, är det inte längre självklart att det är industrin som ensamma ska styra den svenska lönebildningen och bestämma vad samhället i övrigt tål för löneökningstakt.

Industriavtalet från1997 skulle framför hålla nere inflationen och att inte äventyra konkurrenskraften. Nu 20 år senare är problemen snarare de omvända. Vi har under lång tid i stället en inflation som är lägre än Riksbankens mål. Många menar att en orsak till detta är att löneökningstakten varit för låg. Vi delar denna uppfattning. Vi måste främst titta på hur produktiviteten ser ut i Sverige.

Ur ett fackligt perspektiv finns det mycket att säga om den nuvarande modellen. Märket gör ju att industrin bestämmer alla branschers löneökningstakt. Bakåt i tiden har industriavtalet varit bra och gjort att Sverige har klarat sig i den internationella konkurrensen. Det ska industrifacken ha beröm för. Men när man tittar på fördelningen av löneökningarna finns det en tydlig vinnare: tjänstemännen. Tjänstemännens köpkraft har i kronor räknat ökat med dubbelt så mycket som för arbetare sedan industriavtalet tecknades. Det är en helt oacceptabel utveckling.

Jämställda löner är en annan aspekt. Löneskillnaden mellan kvinnor och män år 2015 är 4,6 procent. Då har vi tagit hänsyn till yrke, sektor, utbildning, ålder och arbetstid.

Det är ingen hemlighet att arbetsgivarna har avfärdat krav på låglönesatsningar som skulle gynna kvinnodominerade grupper på arbetsmarknaden. Förklaring: de går inte att kombinera med industriavtalet. Att resonera så gör förstås att dessa klyftor blir kvar och till och med ökar – både vad gäller kvinnor och män och arbetare och tjänstemän. Nu hotar dessutom arbetsgivarsidan med att säga upp industriavtalet om lågavlönade får lite mer. Vi vill gå en annan väg. Vi vill ha minskade klyftor och mer jämställdhet. Därför behöver vi en ny modell för löner som det möjligt.

Ett annat vanligt argument som ofta lyfts fram av dem som hyllar industriavtalet är att "för höga" löneökningar är ett hot mot industrins konkurrenskraft. Självklart finns det en gräns för hur höga löneökningar vi kan ha i Sverige. Men att löneökningar under 2 procent skulle ha en sådan effekt stämmer inte.

Att följa europeiska konkurrenters löneökningstakt är inte heller ett argument. Vi måste främst titta på hur produktiviteten ser ut i Sverige. Nu när vi har en flytande växelkurs är det inflationsmålet som är viktigt att ta hänsyn till. Frågan alla bör ställa sig är vad som är en rimlig löneökningstakt i relation till det. Teknikföretagen kräver i år löneökningar på maximalt 1,5 procent.

Vi inom 6F har länge kritiserat det här sättet att sätta lön eftersom vi saknar inflytande över något så avgörande för våra medlemmar som lönenivån.

När man säger att något inte funkar, bör man också ha ett svar på vad som är alternativet. Det har vi inte i dagsläget. Det vi vet är att Teknikföretagens hot om uppsägning av industriavtalet gör att vi kan stå helt utan modell för hur vi sätter lön i Sverige.

Därför har vi bestämt att bidra till en utredning som tar fram ett underlag för att bedöma nuvarande lönebildningsmodell. Därefter kommer vi att presentera hur vår nya lönemodell ser ut. Denna kan bygga på nuvarande modell. Den kan också se annorlunda ut. Men en sak vet vi. En ny modell, som tar hänsyn till annat än industrins villkor, vill vi ha.

Tyck till! Kommentera artikeln

Sortering av kommentarer:

Visa senaste förstVisa äldst först
  1. Johan Lindholm, förbundsordförande, Byggnads gör en utläggning här den 17 Mars på sidan Bodsnack om löner mm. Då hade jag förväntat mig att ni killar och tjejer som ff jobbar och då borde vara intresserade av vad han skriver?

    Men inte en ända kommentar finns? Visst är det konstigt? Men om någon skriver något ofördelaktigt om SD och deras politik - ja då brakar det loss här!

    Sverige går just nu med S ledning och med en svetsare som statsminister jättebra. Borde vi inte vara glada då? Jag som pensionerad "Byggare" är det. Vi har fått lite tillskott på vår pension. För min del med 600 kr/månad.

  2. Lön är bra. Men den överskuggas av inflation och höjda skatter så det blir ändå marginellt kvar i börsen. En svensk arbetare har blivit billigare, byggarnas priser högre. Vart hamlar pengarna? I storbolagens sparbössa. Byggnads gör ett bra jobb, men de kunde krävt mer i dessa tider...

    Nej Sverige går inte bra. Många arbetslösa fasas undan till diverse projekt för att försvinna i från statistiken. Bidragen ökar, kriminaliteten ökar, välfärd och säkerhet blir sämre. Skolan behöver vi inte ens prata om ..

    Hur varm och naiv får man vara som sitter i sitt pensionärsboende och far med osanning i sann sossepropaganda varje vecka på byggnadsarbetaren.

    Sök jobb på veteranpoolen eller något och gör lite nytta istället för att sprida fake news och motsägande hat till personer som inte tycker som du själv...

  3. De senaste 20 åren, när exportindustrin satt "märket" har reallönerna ökat totalt 60%!!! De 20 åren innan dess var ökningen 0%. Allt åts upp av inflation. Konstigt att min namne förbundsordöranden vill överge en svensk modell som bevisligen under lång tid levererat ökade reallöner till medlemmarna?! I vems intresse ligger det?

  4. Inflationen är idag 1,4 - 1,8 procent, vilket riksbanken tycker är för lågt. Riksbankens mål för penningpolitiken är att hålla inflationen på 2 procent. För hög inflation är skadlig för ekonomin eftersom inflationen brukar variera mycket när den är hög. En allt för låg inflation är också skadlig, eftersom då ökar risken för deflation, det vill säga att den allmänna prisnivån faller. Deflation skapar problem. När det är deflation kommer de framtida priserna att vara lägre än dagens. Eftersom det blir billigare i framtiden väntar hushållen med att konsumera till dess att priserna fallit. Företagen skjuter å sin sida upp investeringarna tills priserna fallit. Detta gör att produktionen kan falla så länge som deflationen pågår.

    Vi har alltså inte en för hög inflation, utan dagens inflation borde snarare öka med några tiondelar.

  5. Alla seriösa kriminologer och brottsforskare är överens om att kriminaliteten minskar i Sverige. Detta har medfört att antalet fångar som sitter i fängelse har minskat kraftigt. För tio år sedan satt 5 533 personer i fängelse. Samma siffra för 2016 är 4 231, vilket är en minskning med 24 procent. Detta trots att både folkmängden och straffens längd har ökat. För till exempel livstid har strafflängden tredubblats på några årtionden.

    Vi ska inte låta oss luras av de populistiska högerkrafter som sprider myten att brottsligheten ökar. Dessa mörka krafter spelar på människors rädsla och värvar på så sätt röster. Människors oro och rädsla är rasisternas livsluft. Utan denna rädsla stod sig rasisterna slätt.

Skriv en egen kommentar

  • Skriv kort! Korta texter lockar fler att läsa (Om du vill skriva en längre debattartikel: klicka på "Bodsnack" i topmenyn, sedan på "Skapa ny debatt".

För att du ska få publicera en kommentar måste du läsa och godkänna vårt regelverk för artikelkommentarer

Webbreporter

Tipsa Kaj Söderin!

Kaj Söderin
010-6011036
072-2348469
Skicka e-post

Lönelyft för golvläggarna

Tidlön upp. Ackordet upp. Här siffror för golvläggarna sista kvartalet 2016.

Finns det språkproblem på ditt jobb?

Finns det språkproblem på ditt jobb?

Svarsalternativ Antal röster
Ja, det förekommer 556
Nej, absolut inte 99

Tigern som ryter högst

Tigersågar/ Tyngst vinner, när bygglaget utser bästa tigersågen. Samtidigt avslöjar vårt test stora skillnader i hur mycket maskinerna vibrerar.

Tester

Knivar, knäskydd, hammare, vattenpass, skruvdragare, lasermätare....Byggnadsarbetaren testar dina verktyg på bygget.

Arbetsmiljö

Har du rätt skyddsutrustning? Läs Byggnadsarbetarens artiklar om arbetsmiljö.

Annonsera

Med en annons i Byggnadsarbetaren når du både yrkesarbetare och chefer i branschen. Kontakta Acke Stenquist, Stenquist Försäljning AB.
Mejl: acke@sqfab.se
Telefon: 076-781 52 22.
Klicka här för mer info om priser, utgivningsdagar och målgrupp.
Välkommen!

  • Läs om byggnadsarbetarnas egna smarta uppfinningar som gör byggjobbet lättare.

  • Har du själv uppfunnit en bra grej? Tipsa Byggnadsarbetaren, ring 010-601 10 33, eller mejla: red@byggarb.se