Patrik Wikström, Örebro: Folk har vant sig vid nyliberalismen

Sverige har blivit det land med avancerad ekonomi där liberaliseringen har haft störst genomslagskraft i form av avregleringar, privatiseringar och skattesänkningar i samhället. I ljuset av denna utveckling är det anmärkningsvärt vad svårt socialdemokraterna har det att leverera någon avgörande systemkritisk hållning gentemot nyliberalismen.

Frågan som socialdemokraterna borde ställa sig är vad är det för samhälle Sverige utvecklats till med tanke på hur fördelningen av de ekonomiska resurserna nu ser ut bland medborgarna.

Problemet för socialdemokraterna är att de inte vet hur de ska handskas med motsättningen mellan de kapitalstarka som gynnas av skattesänkningar, privatiseringar och valfrihetsreformer och de som blir medellösa och maktlösa just på grund av samma utveckling.

I stället för olika valfrihetsreformer för medelklassväljaren borde socialdemokraterna utmana denne till att bli en politiskt medveten medborgare. Det som gör det svårt för socialdemokraterna att orientera sig i väljarlandskapet är att det inte gjorts någon ordentlig konsekvensanalys.

Det är där som mycket av utmaningen ligger för socialdemokraterna. De måste hitta tillbaka till den tankefigur om social jämlikhet som socialdemokratin historiskt haft som sin politiska värdegrund. Social jämlikhet behöver omdefinieras, anläggas ett bredare perspektiv på dess innebörd.

Problemet nu är att begreppet enbart är förknippat med det liberala synsättet som utgår ifrån att varje människa har samma möjlighet till att uppnå ett gott liv. Det socialdemokraterna missar är att samma möjlighet också förutsätter samma utgångsläge. Att alla inte har samma utgångsläge blir mycket tydligt om man ser på det faktiska utfallet av den nyliberala jämlikhetspolitiken.

Konsekvenserna av den uteblivna jämlikheten och de ökade klyftorna är alltför väl synliga. Socialdemokraterna kommer inte heller att vinna några val genom att försöka blunda för det som är så många människors verklighet idag.

Finns det ett kritiskt förhållningssätt mot det ekonomiska systemet hos socialdemokraterna? Frågan har sitt berättigande när de gång på gång kommer med politiska förslag som är alldeles för lika de borgerligas. Eller tänker de som så att folk har vant sig med den borgerliga politiken så det är ingen idé att komma med några egna alternativ?

Om de här tankarna finns utbrett inom socialdemokratin så kommer det bli svårt att försvara en socialdemokratisk politik inför väljarna. Om socialdemokraterna siktar på att förändra politiken och inte bara förvalta den så är det nu dags att de börjar bekämpa utfallet av den borgliga politikens avregleringar, privatiseringar och skattesänkningar.

Socialdemokraterna måste göra tankefiguren om social jämlikhet begriplig för väljarna. Att övertyga väljarna om att ett samhälle blir mer socialt jämlikt om fördelningen av samhällets resurser når fler människor. Det som en gång var socialdemokratins inre drivkraft har idag försvunnit.

Det spänningsförhållande som gick ut på att hantera den inneboende konflikten mellan att förena politisk styrning och fri marknadsekonomi med varandra. Att hantera konflikten utan att göra sig av med den var det som gav socialdemokraterna näring åt sitt politiska uppdrag. Det som var att finna löftet om den gyllene medelvägen till ett solidariskt och jämlikt samhälle.

Finns det någonting kvar av den här ambitionen hos dem? Istället för att lösa motsättningen mellan politisk styrning och fri marknadsekonomi har de gjort sig av med den. Det är anledningen till varför det idag är så svårt att se någon större skillnad mellan socialdemokraterna och moderaterna.

Det verkar heller inte vara något problem för dem att själva poängen med deras politik är som bortblåst. De behöver vända ut och in på sig själva och utsätta sig för ett ordentligt korsdrag av inre spänningar. Socialdemokraterna står inför valet om de vill förvalta dagens samhälle eller förändra morgondagens samhälle.