Publicerad 25 oktober 2016 06:00

Tigersågar/ Tyngst vinner, när bygglaget utser bästa tigersågen. Samtidigt avslöjar vårt test stora skillnader i hur mycket maskinerna vibrerar.

De har jobbat sig igenom vägg efter vägg. Testat tigersågar mot gipsväggar och reglar. Till slut utsåg bygglaget sin favorit.
– Hiltis maskin är bäst. Den är starkast, stadigast och gör jobbet effektivast. Jag gillar att den väger lite mer, då behöver jag inte själv ta i så mycket, säger rivningsarbetaren Alvaro Jara.

Klicka här och läs hela testresultatet (PDF-dokument, 273 kB)

Han prövade tigersågarna tillsammans med tre kollegor vid Corvara Miljörivarnas arbete på ett bygge i södra Stockholm. De säger att det för deras del skiljer uppemot 50 procent i effektivitet mellan den bästa och sämsta maskinen i testet.

Hilti vinner
Hiltis maskin får mest femmor av arbetarna men tidningen Byggnadsarbetaren drar ner slutbetyget till en fyra, på grund av dess höga vibrationstal. Vibrationsskador är den vanligaste orsaken till arbetssjukdomar. En maskin med Hiltis värde, 20 meter per sekundkvadrat, uppnår gränsvärdet för daglig exponering efter en halvtimma. Maskinen med de lägsta vibrationerna i testet, mindre än hälften, får användas i fyra timmar innan gränsvärdet är uppnått.

Funktionella
Två andra maskiner, Makita och Hitachi, hamnade på samma slutbetyg som Hilti, bland annat eftersom de vibrerar mindre. De fick ett något lägre betyg av rivarna, men ansågs bra och funktionella för jobbet.
– Makitan fungerade jättebra, var en av favoriterna men jag uppskattade också att Hitachin hade lägst vibrationer. Det spelar roll, säger Alvaro Jara.

Ont i armen
Samma vibrationer kan upplevas olika. Alvaro säger att han hade betydligt svårare att jobba med Dewalten som vibrerade ungefär lika mycket som Hiltin.
– Jag fick ont i armen och måste ta mer pauser. Den maskinen var för lätt, kändes mer som en maskin för hemmabruk.

Glappande blad
På arbetsplatsen använder arbetarna för det mesta Hilti. Vi har också låtit rivarna, efter deras eget önskemål, använda de rivblad som de använder normalt sett. Har detta gynnat Hiltis maskin?
– Nej, jag har prövat många olika maskiner och kan bedöma om en maskin fungerar bra eller dåligt. Då det gäller sågbladen ska alla gå att använda till alla maskiner, annars är det en nackdel. Man byter ju mellan maskinerna, säger rivaren Daniel Kuback.
På två av maskinerna, Dewalt och Bosch, upplevde rivarna att bladet glappade vid körning.

Hastighet viktigt
Rivningsarbetarna använder tigersågarna för arbete i olika material. Då är det viktigt att man kan ställa in hastigheten på maskinen och rörligheten i bladet.
– De funktionerna var bäst på de maskiner som vi tycker är i topp, säger Daniel Kuback.
Samtliga maskiner i testet är anslutna med sladd. Enligt rivningsarbetarna är det fortfarande det som passar dem bäst. Vid stora rivjobb krävs mycket kraft.

Minimera tiden
Lage Burström vid Umeå universitet forskar om vibrationer.
– De bästa maskinerna är de som är lågt vibrerande och samtidigt effektiva. Att ett lågt vibrationsvärde är bra är självklart, men fungerar maskinerna bra så kan man minimera tiden man arbetar med dem, säger han.

Arbetsgivaren ansvarig
Arbetsgivaren är skyldig att bedöma riskerna och se till att anställda inte skadas. Det finns regler för hur mycket vibrationer man får utsättas för under en arbetsdag. Då man gör bedömningen ska alla verktyg räknas in. Hur mycket man utsätts för beror också på vilka material man jobbar i.

Publicerad 22 mars 2016 06:00

Rörmokarna på Bravida hade inga svårigheter att utse vinnare i rörtångstestet, när vi ställde en klassiker mot två uppstickare.

Göran Månsson, Tommy Digernäs och Stephan Holmberg är rörmokare på Bravida och i sin vardag flänger de runt mellan olika serviceuppdrag. En rörtång är ett måste i verktygsuppsättningen i servicebilen, även om polygripen åker fram med jämna mellanrum.

Klicka här och se hela testresultatet (PDF-dokument, 305 kB)

Klar vinnare
I Byggnadsarbetarens test har rörmokarna fått testa tre olika rörtänger; Bahco, Ridgid och Super-ego, både i stora och små varianter. Resultatet är solklart.
Bahco är den rörtång som de använder i vardagen och i testet blir den en klar vinnare. Bahco får toppbetyg på alla kriterierna; grepp, stabilitet, smidighet och käftarna.
- Den är greppvänlig och den har hyfsat långa skänklar så man får kraft, säger Göran Månsson.

Gummerat handtag
Det som främst skiljer Bahco från de andra rörtängerna är att handtaget är gummerat. Det gör att handtaget blir vänligt mot huden och varmare. De andra rörtängerna är betydligt kallare efter att ha legat en dag i servicebilen. Och metallen gör att rörmokarna får blåsor i händerna.
- Bahco är överlägsen, mycket på grund av det ergonomiska greppet, säger Tommy Digernäs.

Hyfsad amerikan
Testgruppen tycker att den amerikanska Ridgid är en hyfsad rörtång som är fullt användbar, men den når inte upp till Bahcos nivåer.
- Den känns som en kopia på de rörtänger som vi hade tidigare. Käftarna är bra, men den känns sladdrigare, förklarar Göran Månsson.

Lätt att plocka isär
Sämst betyg i testet får Super-ego. Den spansktillverkade rörtången går inte hem hos testgruppen. Den gemensamma åsikten är att den är klumpig, sladdrig och det är svårt att komma åt med den.
- Det är en hobbyrörtång som duger åt hemmafixarna. Det är inte något förstahandsval, säger Tommy Digernäs.
Det som möjligen är att bra med Super-ego är att den är lätt att plocka isär och det går att byta käftarna.


Läs mer
Fler verktygstester

Långsam utveckling
Rörmokarna på Bravida konstaterar också att det händer väldigt lite när det gäller vidareutveckling av rörtänger.
- Det har inte hänt ett skit på tio år, konstaterar Göran Månsson.
Även om Bahco är en klar vinnare, så finns det saker att vidareutveckla. Tommy Digernäs tycker att Bahcos rörtång skulle kunna bli mer svängd. Då skulle den bli smidigare och vara lättare att komma åt i trånga utrymmen.
- Å andra sidan om du gör den mer svängd så minskar hävarmsprincipen och då får du mindre dragstyrka, funderar Tommy Digernäs.


Så gjorde vi testet

  • Tre rörmokare på företaget Bravida testade under två veckor sex rörtänger.
  • Vi lät rörmokarna testa rörtänger från tre olika tillverkare.
  • Testgruppen testade under perioden en stor och en mindre variant.
  • Rörmokarna har genomgående satt samma betyg på både den stora och lilla rörtången.

Publicerad 10 februari 2016 06:00

Bästa handsken utsedd

"Perfekt passform och bra grepp"

Arbetshandskar/ Dyrt är bra. Trots det regerar lågprishandskarna på bygget. Om ställningsbyggarna själva fick bestämma, skulle de ha flera olika par i verktygslådan.

Duggregn, rivningsarbete, kyla, montering, snöstorm, pilljobb, ösregn, intäckning. Ställningsbyggarnas arbetsuppgifter varierar, vädret likaså. Det ställer stora krav på arbetshandskarna. Krav som är mycket svåra att nå upp till. Mer om det senare – men först testresultatet.

Kolla in hela testresultatet här (PDF-dokument, 2,4 MB)

Ställningsbyggarna provade åtta olika handskar under två veckor. De gjorde det i samband med montering av en fasadställning kring ett stort hyreshus norr om centralstationen i Gävle. Prisskillnaden på handskarna var stor. Billigast var handsken från Gesto med ett cirkapris på 28 kronor och dyrast Tegera 9128 med ett cirkapris på 230 kronor. Dyrare handskar fick generellt högre poäng i testet än de billigare. Och vann gjorde handsken Guide 12. Ställningsbyggaren Mikael Andersson tyckte att den hade perfekt passform och bra grepp.

Men det var jämnt i toppen. Det var små skillnader mellan de tre som hamnade på prispallen. Vinnarhandsken fick höga betyg då det gäller smidighet, grepp och passform. Tvåan – Tegera 9128 – uppfattades som varm och skön och smidig. Trean – Wonder Grip WG-380 – hissades för ett bra grepp. De billiga handskarna hade mycket mer att önska. "Kondomen" från Gesto som förvisso hade ett bra grepp och var smidig upplevdes som mycket svår att få av och på. Något som skapade irritation. Och handsken från Soft Touch kallades för "målvaktshandske" av en av ställningsbyggarna.
– Den var för klumpig och hållbarheten var inte den bästa, säger Adam Östlund.

Resultatet till trots – vädret och arbetsuppgiften är helt avgörande för vilken handske som är bäst vid varje given tidpunkt. Testgruppen i Gävle kan inte se att det finns en universalhandske som är perfekt för alla situationer. De skulle vilja ha fler att välja på.
– Arbetsmoment och väder varierar och det innebär att vi skulle behöva ha tillgång till flera olika sorters handskar samtidigt. Det är skillnad på att riva och bygga ställning och ibland är det vått och ibland torrt, säger Adam Östlund.
– Vi skulle behöva ha tio olika sorter, säger han och skrattar.

Självklart begriper han och kollegan Ulf Jansson att den lösningen inte är praktiskt möjlig. Det skulle bli ett virrvarr av handskar.
– Det blir svårt, men det skulle vara bra, säger Ulf Jansson.

Mm, tio olika handskar att välja på – det vore något. I stället ser verkligheten ut så här för många: Chefen åker till bygghandel och köper ett gäng av samma sort. Oftast storlek 10 och 11. Ofta billiga. Sedan tillbaka till bygget och in med handskarna på en hylla i förrådet.
Valmöjligheten för ställningsbyggaren blir då inte så stor. Nämligen ingen alls.
– Utan tvekan ett problem, säger Ulf Jansson.

Men varför köps det in billiga handskar? Orsaken är slitaget. Det hjälper inte att handskarna är av bra kvalité. De slits ändå ut fort.
– Handskarna trasas sönder. Mina brukar hålla en dryg vecka. Sedan måste jag byta. Och en del slänger handskarna så fort de blir blöta, säger Ulf Jansson.

Möjligen är det dags för ställningsbyggarna att skaffa sig en större verktygslåda. Flera olika sorter verkar vara den bästa modellen.

Publicerad 1 juni 2015 06:00

MINIBÅGFILAR/ En pålitlig minibågfil är guld värd. Fyra rörmokare ägnade en dryg vecka åt att fila på vilken som egentligen är bäst.

En bra minibågfil är guld värd och ligger alltid i verktygslådan hos en vvs-montör, särskilt när det är dags för rotjobb. Därför lät vi fyra vvs-montörer testa sex olika typer av minibågfilar i en vecka. De utför ett rotjobb 
i Tumba utanför Stockholm där ett 
miljonprogramsområde just nu håller 
på att stamrenoveras av Rörfixaren AB.

KLICKA HÄR OCH KOLLA BETYGEN FÖR ALLA BÅGFILARNA

Efter en veckas hårdkörning med minibågfilarna fick Puk Universalsåg en förstaplacering när totalpoängen räknades fram. Puk gav fina snitt, hade bra skärpa och ett stabilt bladfäste. Den sågade bra i både plast, gängstänger och kopparrör. Det som drog ner betyget något var greppet, handtaget, som inte kändes helt bra för någon av de fyra vvs-montörerna, samt att det var lite krångligt att byta blad.

Som god tvåa, kom Bahco-268. Bahco-268 är en välkänd minibågfil för de fyra vvs-montörerna, eftersom den regelbundet används inom företaget, och två av montörerna tyckte fortfarande att den var bäst i jäm-
förelse med övriga varumärken. Det var framför allt greppet som de 
tyckte var bättre på Bahcon jämfört med Puk. Annars var de båda båg-
filarna nästan likvärdiga. Det som dock drog ner betyget på Bahco-268 var att den sågade sämre i plast, och att bladets infästningar inte riktigt höll i längden, vilket gjorde att 
bågfilen började såga snett efter ett tag.
– Den optimala minibågfilen skulle vara en minibågfil med samma stabilitet som Puk men med Bahcos handtag och grepp, kommenterar Milos Savic, resultatet.

FLER TESTER FÖR RÖRMOKARE
RÖRSKÄRARE

BORRHAMMARE

Absolut sämst betyg, fick de bågfilar som hade för snäv båge.
– Eftersom det inte går att använda den utstickande delen, blir det för liten sågyta att jobba i den här delen, säger Daniel Berlin och pekar på bladet, på minibågfilen Irwin.
Varumärkena "Irwin" och "Bahco 208" är exempel på minibågfilar med för snålt tilltagen sågyta. Stanley Fatmax, som helt saknar båge, hade ingen stabilitet alls i bladet, konstaterade flera av vvs-arna i sina utvärderingar.
– Enda tillfället då man skulle kunna få användning av Stanley Fatmax som vvs-are, är om man ska såga jäms med en vägg. Men det gör man ju aldrig, konstaterar Daniel Berlin.

Allra sämst betyg fick Bahco-208. Milos Savic höll på att såga sig i handen när bladet släppte. När han 
skruvade fast bladet igen, vred sig bladet och blev snett. Andreas 
Österback drabbades också av att bladet plötsligt släppte från infästningen på Bahco-208 när han sågade.
– Om det finns risk att såga sig i handen är det ju katastrofalt dåligt, slår Milos Savic fast.

TEXT: NINA CHRISTENSEN

Publicerad 2 mars 2015 05:50

Sju rörskärare, ett antal meter kopparrör och fyra rörmokare. Det är grunden för detta test. När rörmokarna testat klart var tre av dem RÖR-ande eniga

Tre hade rörskäraren från Rothenberger som vinnare.
– Till viss del handlar det nog om vana, men kniven från Rothenberger skär väldigt bra. Sedan är den lätt och smidig, säger montören Håkan 
Johansson.
Kollegan Mickael Andersson var den i gänget som inte håller med.
– Fromax var bäst. Den skär snabbt och bra.
Han hinner knappt yttra orden vid fikabordet innan han får mothugg:
– Fromaxkniven är för tung och den har fel utformning vid rullarna. Det är svårt att fixera mindre dimensioner vid kapning, säger Håkan Johansson.
Det blir svar på tal direkt:
– Det gäller att lägga röret i rätt läge, säger Mickael Andersson och skrattar.

KLICKA HÄR OCH KOLLA HELA TESTRESULTATET (PDF-dokument, 380 kB)

Synen blev annars ett återkommande tema då montörerna berättade om sina erfarenheter efter testet. Det gällde bland annat vid byte av skär. Där finns det flera olika lösningar. En lösning är en sprint som hålls på plats med en "kula" eller en bricka.
– Om brickan spritter iväg ner på golvet blir den ju omöjlig att hitta. Den syns ju inte. Och sedan är frågan hur länge "kulan" håller sprinten på plats när den börjar bli sliten. Det kanske funkar eller så finns det risk för att sprinten börjar glida ut när det blir lite slitet, säger montören Kalevi Mäkinen.

Skäret kan även sitta fast med en stjärnskruv som på till exempel 
vinnarkniven från Rothenberg.
– En stjärnmejsel har du alltid 
i fickan. Så den lösningen är bra, säger Kalevi Mäkinen.
Det visar sig att en förklaring till stjärnskruvens förträfflighet är att den funkar bra för äldre med lite sämre syn.

Det skiljer mycket i vikt mellan rörskärarna. Här finns det två skolor. En del montörer bär kniven i byxfickan, andra har den i den lilla verktygslådan. De som bär rörskäraren på sig vill självklart ha en lite lättare variant.
Vikten spelar även roll vid 
själva kapningen. Det tycker i alla fall Håkan Johansson.
– Det är lättare om kniven inte är för tung. Det blir ju en del varv varje gång. Sedan handlar det om känslan också – känslan vid kapningen är viktig och även då spelar vikten roll, säger Håkan Johansson.

När röret är kapat ska graderna bort. På alla rörknivar förutom den från Bacho finns det avgradare. Montörerna gav tummen ner för två av knivarna då det gäller avgradarna. Den från Ridgid har en avgradare i form av en utfällbar kniv som inte blev så poppis. Än värre var det för rörskäraren från Wisent som hade en lös-
tagbar avgradare vilket ställde till en del problem.
– Det behöver inte finnas med någon avgradare alls. Vi kör ju ändå med brotsch, säger Kalevi Mäkinen.

Kniven från Wisent fick hård kritik när det gäller extraskäret 
– ett extra skär som sitter monterat på kniven. Där finns det olika lösningar, men i detta fall då det var skyddat av ett plastlock 
gillades inte. Rörmokarna var övertygade om att locket med 
tiden skulle ramla av och försvinna.

Mot rörskäraren från Bacho framfördes det synpunkter om att företagets logga på kniven – den sticker ut lite – skaver i handen när kniven snurras runt ett rör. Ett irritationsmoment!

En förbättring som rörmontörerna skulle vilja se generellt är att det ska bli möjligt att snabbinställa rördimensionen på rörskärarna. En funktion som finns på större modeller. På de här små måste skäret snurras fram och tillbaka hela tiden. Att med ett handgrepp byta läge skulle vara bra.

TEXT: CENNETH NIKLASSON

Så gjorde vi testet

  • Fyra rörmontörer testade rörskärarna i det vanliga 
jobbet. De fick sedan sätta betyg. Det handlade uteslutande om kopparrör.
  • Något pris i butik för rörskärarna har inte satts då flera av dem inhandlats via grossist. Dessutom köper rörmontörerna sällan rör-
skärarna själva, utan ofta är det firman som står för kalaset.

Publicerad 21 januari 2015 05:50

Nu bjuder vi på ett riktigt tungviktartest: 
Borrhammare. Vi lät ett gäng vvs-montörer i Solna testa fyra modeller. Och vinnaren blev ...

Användbarhet, vibrationer och dammutsug var avgörande när Hilti med knapp marginal blev etta i Byggnadsarbetarens borrhammartest.

KLICKA HÄR OCH LÄS HELA TESTRESULTATET (PDF-dokument, 296 kB)

Ingen var helgjuten. Testgruppen hittade både för- och nackdelar med alla maskinerna.

– Viktigast är att maskinen funkar i jobbet, har bra skjuts, är smidig, tar hand om dammet och har så lite 
vibrationer som möjligt, säger vvs-montören Mikael Werner.

Han placerade Hiltis maskin som etta, liksom kollegan Johan Andersson.

Däremot drogs betyget ner av 
tyngden, att maskinen väger strax över fem kilo med dammutsug.

– När man jobbar hela dagarna med en maskin blir det väl tungt, säger 
Johan Andersson.

Makita var nära en tätposition med höga betyg inom flera områden. 
Totalbetyget drogs dock ner av dess höga vibrationstal.

Att minska vibrationer och damm är viktigt för vvs-montörerna, eftersom båda skadar kroppen. 
Vibrerande verktyg kan ge vita 
fingrar och svåra nerv- och muskel-
skador. Arbetsgivaren är därför 
också skyldig att se till att exponeringen blir så liten som möjligt. I testet hade Milwaukeen bäst dämpning av vibrationer, tätt följd av Hilti, enligt tillverkarnas egen redovisning. Bosch vibrerade mest.

Trots det var den en favorit för två av vvs-montörerna. För dem avgjorde att maskinen var smidig och testets lättaste.

– Både i vikt och längd var den 
perfekt, säger vvs-montören Timo Pihlainen.

Men maskinen hade också en 
annan avgörande annan nackdel, dammutsuget, som gjorde att testlaget inte tycker att den fungerar vid takjobb, trots att dammet sögs upp effektivt. Den måste kopplas med slang till en industridammsugare.

– När man står och borrar i tak får man damm över sig hela tiden, säger Mikael Werner, som tillsammans med kollegor på Sandbäckens Rör testade borrhammarna vid borrning i betongtak på Nya Karolinska sjukhuset i Solna.

De jobbar dagligen med Hiltis 
maskin, men menar att det inte påverkar testet. Genom många år i yrket har de erfarenhet av att bedöma olika maskiner.

Sämst omdöme gav testlaget totalt sett för Milwaukees maskin, trots att den ansågs kraftfull. Framför allt för att den saknade dammsugare. Från början av januari 2015 finns dock en dammsugare att köpa till.

– Men jag tycker också att maskinen redan utan dammsugare är för tung och dåligt balanserad, säger Johan Andersson.

Makita fick toppbetyg för sin dammsugare.

– Det var den bästa av alla. Genomskinlig och med stor behållare, säger David Gevriye.

SÅ GJORDE VI TESTET

Fem vvs-montörer har använt maskinerna i sitt dagliga arbete, då de borrat hål i betongtak.Tillverkare har bidragit med de maskiner de ansett varit mest relevanta för jobbet.

Bloggarkiv