Publicerad 13 februari 06:00

Försökte rädda kollegan: "Ingen ska behöva dö på sitt jobb"

Betongarbetaren Jan Lindblom var en av de nio personer som dog i byggolyckor förra året.
– Det ska inte få ske, ingen ska behöva dö på sitt jobb, säger snickaren Kent Sjölund som förgäves försökte rädda sin arbetskamrat.

År 2017 blev ett svart år i byggbranschen. Nio personer miste livet, visar Byggnadsarbetarens genomgång. En av dem som förlorade livet var betongarbetaren Jan Lindblom som föll över fem meter från ett tak ner i ett betonggolv.
Snickaren Kent Sjölund minns dagen då han försökte rädda sin svårt skadade arbetskamrat.
– Det kändes helt overkligt. Man tror inte det ska hända, vi gjorde allt vi kunde för att rädda honom, säger han.

Dödsolyckorna ökade under 2017, från sju stycken 2016 till nio i fjol. För varje olycka, varje siffra i statistiken, finns en människa som ryckts bort från anhöriga och arbetskamrater. Vars plats i hemmet nu är tom, liksom stolen vid fikabordet på jobbet.

Läs mer: Nio dog i byggolyckor 2017

Han var Janne med folk på bygget och med kollegor runt om i Kalmar. Betongarbetaren Jan Lindblom hade fyllt 65 och med ålderns rätt gått ner till fyradagarsvecka. Men han ville fortsätta jobba.
– Han brukade alltid komma tidigt och brygga kaffet. Jag kom strax efter honom och då satt han på sin plats i boden och löste korsord, berättar Kent Sjölund.
Kent och Janne hade stött på varandra genom åren på andra byggen, men detta var första gången de jobbade i flera månader på samma ställe.
– Vi satt och språkade en stund före jobbet. Han hade en underfundig humor och var en mycket noggrann arbetskamrat, berättar Kent.

Olyckan inträffade tisdagen den 4 juli på ett skolbygge i Halltorp utanför Kalmar. Det var veckan före semestern, stressigt, på sluttampen före ledigheten. Taket och takpappen skulle läggas på tillbygget, samtidigt låg förväntan i luften inför ledigheten. Klockan var runt tre. Kent stod på en saxlift då han hörde en duns.
– Han föll mellan takstolarna, jag fattade först inte vad som hänt, vad som trillat ner.
Kent sprang mot nerslagsplatsen och hörde att någon skrek den skadades namn.
– Vem som helst kunde se att det var allvarligt. Han andades inte. Jag visste att skyddsombudet ringde SOS, så jag började göra hjärtkompression för att få igång hjärta och andning. Vi var två som turades om.

Minuterna som förflöt kändes oändliga. Men till slut började hans arbetskamrat andas och när ambulansen kom kände Kent hopp.
– Jag tänkte att nu tar sjukvården vid, nu klarar han livhanken.
Men på kvällen sökte NCC:s personalman honom för att berätta att kollegan dött.
– Jag blev förbannad över att det var så illa och så tänkte jag förstås på hans anhöriga.
Nästa dag hölls debriefing och krishantering på NCC:s kontor. Kent var på jobbet de sista dagarna före semestern. Arbetsmiljöverket och polisen var där.

Under sommaren kom minnesbilderna som i vågor. Återkomsten till jobbet var tung. Det gick inte att sitta i samma manskapsbod där Janne suttit. Inte när han inte fanns kvar. Laget sa ifrån före semestern. När Kent kom tillbaka var boden utbytt och taket färdiglagt. För honom och arbetskamraterna har olyckan ständigt varit närvarande, de har talat om orsaken, om kamraten. Flera ville inte vara kvar utan bytte arbetsplats.

Ingen vet exakt vad som hände när Jan Lindblom föll. Det var en ovanligt rörig dag, nya arbetare kom till platsen och arbetsuppgifter skiftades. Janne var uppe på takstolarna för att bräda in, spika fast spontluckor som var 50–60 centimeter breda. Det fanns skydd runt huset, men där Jan jobbade var det bara spontluckan som skyddade framåt mot fall från takstolarna. Plötsligt föll han på sidan av den spontlucka han jobbade vid, genom en tunn masonitskiva.
Lagen och reglerna är tydliga. Farliga jobb ska riskbedömas av arbetsgivaren och det ska finnas skydd mot fall från två meter och uppåt, antingen fasta skydd eller sele. Olyckan borde alltså inte kunna hända. En åklagarledd polisutredning granskar nu hur det kunde ske, utreder ansvaret och om något brott begåtts. Arbetsmiljöverket har gjort en åtalsanmälan.

Men i praktiken, ute på många byggen, är arbetssättet mycket vanligt, berättar Mats Johansson, facklig arbetsmiljöhandläggare från Byggnads i NCC.
– Många upplever spontluckan som ett skydd mot fall framåt och tänker inte på att man kan falla på sidan. Jag vill varna andra byggnadsarbetare och arbetsplatser. Nu måste det till bättre skydd, säger han.
Cecilia Lundgren, arbetsmiljöchef på NCC Sverige, säger att företaget efter olyckan gått ut med information till alla anställda, förtydligat kravet på skydd och numera har en daglig säkerhetsgenomgång på alla sina arbetsplatser.
I första hand ska man använda ett fast fallskydd, som en ställning eller ett skyddsnät vid inbrädning. I andra hand, eller som ett komplement, ska man ha ett personligt fallskydd.

Kent Sjölund är utbildat skyddsombud och har 35 års erfarenhet som snickare. Han har gjort samma jobb som kollegan både i Halltorp och på andra arbetsplatser.
– Man försöker vara försiktig, men det är lätt att bli hemmablind. Sedan hände den här fruktansvärda tragedin.

I Kalmar, i en annan verklighet, lever Karolina Lindblom. Hon förlorade sin man i olyckan den fjärde juli.
– Det skulle funnits fallskydd. Han skulle aldrig kunna falla, hur kunde det få ske? Det fanns så många fel på arbetsplatsen, säger hon.
Hennes liv tog en brutal vändning den där sommardagen. Bara veckan efter olyckan skulle hon och hennes Janne åka till franska Rivieran. De hade så mycket att fira. Janne hade fyllt 65, hon hade fyllt 60 och de hade varit gifta i 30 år.
– Vi hade så stora planer. Vi ville resa tillsammans. Vi var ofta ute med husvagnen, både i Sverige och utlandet och vi bodde på en plats som var vårt paradis. Jag ville att han skulle gå i pension, men Janne sa att de behövde betongarbetare. Han ville fortsätta lite till.

Det finns inte ord nog att beskriva förlusten av en älskad person. Karolina är sjukskriven sedan olyckan.
– Janne var så snäll, så rolig, han sa alltid "det löser sig". Han var mycket försiktig, han skulle aldrig chansa.

Källa: Byggnadsarbetaren

Dödsolyckan var en av fyra fallolyckor med dödlig utgång förra året. Närmare 90 personer har dött i byggolyckor de senaste tio åren, 38 av dem har fallit, enligt Byggnadsarbetarens genomgång. Andra vanliga orsaker har varit att tunga föremål eller jord rasat, samt klämolyckor.
Bygg har flest döda genom olyckor av alla branscher. Professor Bengt Järvholm har granskat orsaker till dödsolyckorna i arbetslivet.
– Det går oftast att förhindra dessa olyckor genom olika säkerhetsåtgärder, men det krävs ett evigt arbete, medvetenhet, noggrannhet och bra rutiner. Allt annat än en nollvision är moraliskt omöjligt, säger han.

Arbetskamraten Kent Sjölund tycker att dödsolyckorna i byggbranschen måste uppmärksammas mer.
– Ofta blir det bara en notis. Vi måste diskutera säkerhetsfrågorna mer. Det är lätt att glömma farorna.
Nu kommer alla att få arbeta på ett annat sätt vid inbrädning, konstaterar Kent Sjölund.
– Det var många olyckliga omständigheter som gjorde det svårt att skydda sig på den här arbetsplatsen. Det måste till fasta fallskydd och längre byggtider. Det gäller att vi som ska göra jobbet f�r rätt förutsättningar att göra det säkert. För en sak är säker. Ingen får dö på jobbet.


Branscherna med flest dödsolyckor
Totalt antal 2008-2016:
413
1. Byggverksamhet: 87
2. Jordbruk, skogsbruk och fiske: 70
3. Transport och magasinering: 68
4. Tillverkning: 65
5. Handel, reparation: 21
Källa: Arbetsmiljöverket

Nyckelord:

Fallolycka

Tyck till! Kommentera artikeln

Nio personer dog i byggolyckor förra året. Fyra personer kom aldrig hem efter att de fallit på byggen. En av dem var Jan Lindblom, 65 år, som föll vid takläggning i Halltorp. Ras och klämskador ledde till andra dödsfall.

Sortering av kommentarer:

Visa senaste förstVisa äldst först

Det finns inga kommentarer till den här artikeln ännu. Tyck till!

Skriv en egen kommentar

  • Skriv kort! Korta texter lockar fler att läsa (Om du vill skriva en längre debattartikel: klicka på "Bodsnack" i topmenyn, sedan på "Skapa ny debatt".

För att du ska få publicera en kommentar måste du läsa och godkänna vårt regelverk för artikelkommentarer

Lönen svagt upp för ställningsbyggarna

Från sista kvartalet 2016 till sista 2017 steg tidlönen med 3:01 kronor i timmen.

Byggnadsarbetaren granskar

Svartjobb, skattebrott och storskalig penningtvätt. Följ med bakom fasaden på Nya Karolinska.

Har du varit utsatt för asbest på bygget?

Har du varit utsatt för asbest på bygget?

Svarsalternativ Antal röster
Ja, det har hänt 329
Ja, flera gånger 261
Nej, aldrig 60

Webbreporter

Tipsa Johan Fyrk!

Johan Fyrk
010-6011043
073-3387946
Skicka e-post

Bodsnack!

Mera bodsnack

Tester

Knivar, knäskydd, hammare, vattenpass, skruvdragare, lasermätare....Byggnadsarbetaren testar dina verktyg på bygget.

Arbetsmiljö

Har du rätt skyddsutrustning? Läs Byggnadsarbetarens artiklar om arbetsmiljö.

Annonsera

Med en annons i Byggnadsarbetaren når du både yrkesarbetare och chefer i branschen. Kontakta Acke Stenquist, Stenquist Försäljning AB.
Mejl: acke@sqfab.se
Telefon: 076-781 52 22.
Klicka här för mer info om priser, utgivningsdagar och målgrupp.
Välkommen!

  • Läs om byggnadsarbetarnas egna smarta uppfinningar som gör byggjobbet lättare.

  • Har du själv uppfunnit en bra grej? Tipsa Byggnadsarbetaren, ring 010-601 10 33, eller mejla: red@byggarb.se