info

Vill du söka artiklar i papperstidningen?

Använd sökfunktionen i e-tidningen. Öppna e-tidningen

Annons
Annons

Rekordhett på frusna byggen i Luleå

Det har aldrig byggts så mycket i Luleå som nu. Staden glöder och inte ens den norrländska vintern kan kyla av byggkonjunkturen, även om tjälen förstås gör livet tuffare för markarbetarna.

Klockan 09 stiger en blek vintersol över bygget på Malmudden i Luleå. Ur mörkret, genom snön som yr, träder fyra huskroppar med röda tegelfasader fram. Betongaren Lars Ekman går runt och tätar dörrarna till de nya bostadshusen.
– Så att inte ledningar fryser när den ordinarie värmen sätts i gång, förklarar han.
Det är HSB som beställt hyresrätter. Totalt blir det 52 lägenheter fördelat på fyra hus med planerad inflyttning under första kvartalet 2018. En bråkdel av allt som just nu byggs i Luleå. I september 2017 passerade antalet invånare i kommunen 77 000. Året dessförinnan var befolkningsökningen 682 personer, den högsta sedan början av 1990-talet. Facebook har etablerat sig med en gigantisk serverhall, andra teknikföretag har följt i dess spår och tekniska universitetet expanderar.
Boomen har ingjutit framtidstro, men också gett växtvärk. Nu storsatsar staden vid Bottenvikens kust för att bygga bort bostadsbristen.
– Det betyder väldigt mycket för Luleå. Staden har ju en stor vision om att öka och växa, säger Lars Ekman.

Läs också Röjningen klar inför Google-bygge

Under perioden 2015–2018 beräknas 2 000 bostäder bli klara. En god bit fler än de 1 500 kommunen hade utlovat. Och framtiden ser fortsatt ljus ut.
– Blir det oroligt och räntorna stiger så kan det ju förändras. Men vi får nog högkonjunktur i 5–6 år till skulle jag tro, säger Lars Ekman.
På Malmudden togs första spadtaget i november 2016 och som de flesta andra på bygget har Lars Ekman varit med hela vägen. De som monterat stommen fortsätter med olika färdigställandejobb. Det ger en arbetsplats där alla känner alla och stämningen i boden är god.
– Absolut, du lär ju känna vvs:arna, ventilationarna och de andra. Vi bor inte så långt ifrån varandra heller. Folket här är ju från Luleå med omnejd, säger Lars Ekman.

”Branschen skriker efter betongarbetare”

Utvändigt ser husen på Malmudden färdiga ut men invändigt är de fortfarande kala betongkulor. Ton Jongplookklang gör sig redo att flytspackla golven. Elva ton spackel går åt per huskropp.
– Vi skulle ha gjort det i går egentligen men då var det för kallt. Minus 22, säger han.
I dag har vädret varit skonsammare, minus 9 grader, och med norrländska mått mätt har vintern varit mild. Bygget har bara drabbats av ett köldstopp. Det var i januari 2017, termometern visade minus 33 och betongleveransen kom aldrig.
– Allting funkar bra här, men Norrbotten är Norrbotten. Du hör ju på namnet, säger Ton Jongplookklang och himlar med ögonen.
På Malmudden är NCC huvudentreprenör och har 17 anställda yrkesarbetare på plats, ungefär hälften av arbetsstyrkan.
Ton Jongplookklang tillhör underentreprenören Jekab från Boden och kommer närmast från den nya stadsdelen Kronan, som när den är helt utbyggd år 2030 ska husera 7 000 boende. En del i Luleås plan att växa med 10 000 invånare de närmaste åren.
– Vi flytspacklade totalt 30 våningar där på Kronan, säger Ton Jongplookklang.
Sedan han gick ut gymnasiet har han haft arbete konstant.
– Det är fullt upp med jobb hela tiden. Efter skolan fick jag höra att branschen skriker efter betongarbetare. Det finns mycket snickare men betongarbetare är det ont om.
Så då fick det bli betong. Och hittills har Ton Jongplookklang inte ångrat sig.
– Jag trivs jättebra, säger han.
Det nästan spegelblanka flytspacklet klafsar under fötterna när han kör runt med piggrollern.
– Det är nya utmaningar hela tiden. Ibland stora hus, ibland små. Ibland går det bra, ibland går det dåligt.
Ton Jongplookklang kom in i byggbranschen mitt i en högkonjunktur av sällan skådat slag. Muraren Jimmy Berglund minns när tiderna var annorlunda. Han började jobba inom bygg 1990, lagom till att lågkonjunkturen slog till.
– Då blev det ju så att man som regel var hemma om vintrarna och började igen om våren. Men nu har jag inte stämplat på 12–15 års tid.
Vintern är en utmaning.

Vid arbete utvändigt envisas bruket med att frysa. Men just nu färdigställer Jimmy Berglund hyreshusens gemensamma tvättstuga och bastuutrymme.
– Jag är färdig här i morgon, sen blir det trapporna och kökskaklet. Så jag är nog kvar en månad eller två till på det här bygget.
Han är anställd av en underentreprenör och har varit på Malmudden sedan fasadarbetena drog i gång. Även om entreprenadkedjorna alltjämt är väsentligt kortare än i storstadsregionerna har mycket förändrats under Jimmy Berglunds knappa 30 år i branschen.
– Jag jobbade åt Skanska i många år. På den tiden hade alla de stora byggbolagen alla yrkesgrupperna. Nu har NCC grovisar och snickare och så UE på allt annat.
Men allt var inte bättre förr.
– Säkerheten har blivit en mycket större fråga under den tiden.

Ledningar läggs i tjälen

Bostäder är inte det enda som behövs i en växande stad. När fler ska bo på samma yta måste infrastrukturens kapacitet öka i samma omfattning som befolkningen. Luleås svar heter Östra länken, ett massivt anläggningsprojekt i fyra etapper som beräknas kosta runt 550 miljoner kronor. Just nu pågår arbetet med den nya pumpstationen, precis vid den frusna Skurholmsfjärdens strand.
– Vi började på sista etappen för ett år sen och blir färdiga nu till våren. Det har gått sanslöst bra. Allting har flutit på väldigt väl, säger Alex Gabrielsson, rörläggare på NCC.
Inne i bodens värme diskuterar han och arbetslaget de utmaningar vintern för med sig, och de lösningar som finns. Som tjältiningsmattor eller Heatwork när det är dags att lägga kabel. Men när det vräker ner är det maskinförarna som får dra det tunga lasset.
– Förra torsdagen var det snöstorm, då var det inte så kul att stå ute. Det snöade extremt och blåste, det drev ju snön. Det blir mycket för dem som snöröjer. Varenda hjullastare är ute, säger Alex Gabrielsson.
De nya vattenledningarna som grävs ner mäter 0,5 meter i diameter och avloppsledningarna 1–1,4 meter. Östra länken ger 44 000 kubikmeter överskottsmassa som kommunen använder till att bredda gångvägar och anlägga nya rekreationsområden.
Totalt ska flera kilometer ledningar läggas i marken. Vilket förstås blir svårare om marken är frusen.
– Det tar längre tid när det är tjäle i backen och det är lättare att saker går sönder. Många jobb som stensättning eller plattsättning får man pausa. Eller så får man använda tjältiningsmattor, men då är man tillbaka till att saker tar längre tid, säger markarbetaren Julia Hjalmarsson och tillägger:
– Vi gör så bra vi kan och sen tar vi finliret till våren.
Vintern är en utmaning för de flesta yrkesgrupperna på bygget, men för vissa påverkar den i högre utsträckning tillgången på arbete. För Julia Hjalmarsson och de andra markarna är ett par månaders uppehåll om året ofta en påtvingad realitet.
– Det är ju problemet, att det finns en begränsad mängd jobb på vintern. Ju längre du jobbat på NCC desto tidigare börjar du och desto senare går du. I år blir det åtta månader för mig.
När kölden är som strängast undervisar hon i stället i markarbete på Lernia, där hon själv utbildade sig för några år sedan. Innan dess arbetade Julia Hjalmarsson inom trädgård. En bransch där det var ännu svårare med jobb vintertid.
– Då får man stå i butik och jag är inte så intresserad av att vara inomhus hela dagarna. Jag trivs ute så det blev ett steg åt det här hållet. Och jag trivs jättebra.

BYGGBOOM LÄNGS NORRLANDS KUST

  • Luleå Har passerat 77 000 invånare och växer så det knakar. Kronanområdet som växer fram där regementet LV7 tidigare låg ska bli en naturstad och byggs delvis i trä. När den står färdig 2030 ska stadsdelen vara Luleås största och husera 7 000 boende.Under perioden 2015–2018 beräknas 2 000 bostäder bli klara.
  • Skellefteå Siktar på 80 000 invånare år 2030 och bygger och planerar som aldrig förr. Skebo, Riksbyggen och Skellefteå Industrihus bygger den nya stadsdelen Strömsör som ska ligga vid älven 
i centrala stan. Dessutom ska ett nytt resecentrum och ett kulturhus byggas, och förstås den 27 mil långa Norrbottniabanan till Luleå.
  • Umeå Har det kaxiga målet 200 000 invånare år 2050, och om stadens nuvarande befolkningstillväxt bara håller i sig de närmaste 32 åren kan målet faktiskt nås. Samtidigt är bostadsbristen redan i dag stor. Kommunen hoppas avhjälpa den genom att bygga 2 000 nya bostäder om året.
  • Sundvall Har fått se sig omsprunget av Gävle och är numera bara Norrlands tredje stad. Försöker klättra över 100 000 invånare genom satsningar på infrastruktur och bostäder.

Annons
Annons
Annons
Annons

Du läser: Rekordhett på frusna byggen i Luleå

Senaste byggnyheterna!

Få vårt nyhetsbrev

Anmäl dig