Tema: Arbetsmiljön – Nedmonteringen

Publicerad 11 oktober 09:00

Krångel efter regeländring i Norge: "Det var mer tydligt förut"

Medan svenska Arbetsmiljöverket planerar att förändra sina regler har det redan skett i Norge . Men det tog tio år och i dag tycker byggnadsarbetare att det var enklare att hitta i det gamla systemet.

2013 fick arbetsmiljöreglerna i Norge en ny struktur i likhet med de svenska planerna. 47 föreskrifter blev sex. De gamla reglerna sorterades om i ett helt nytt system. Men det har inte gått problemfritt. Vi åker till grannlandet och byggarbetsplatsen Jordal Amfi, i Oslo. Där har en VM- och OS-arena för hockey rivits för att ge plats åt en ny. Regnet hänger i luften medan grävmaskiner river i schaktmassorna. Sprängmattor vittnar om en av riskerna, damm och tunga lyft ska också hanteras här.
– Det tog tio år att bli klara. Det var i många år bråk mellan oss och arbetsgivarna om hur regelverket skulle se ut. Mycket tid gick åt att värna om reglerna inom byggbranschen som är så riskutsatt, säger Heine Nilsen, regionalt skyddsombud för fackförbundet Fellesforbundet som var representant i regelarbetet.

"Har varit med i arbetet"

Det var norska Arbetsmiljöverket och arbetsgivarna som ville göra förändringen.
– Men vi har hela tiden varit med i arbetet. Att vi till slut sa ja berodde bland annat på att vi kunde stärka reglerna om medbestämmande och utbildning för arbetstagare och att vi fick garantier för att reglerna inte skulle förödas, säger Heine Nilsen.
Det gamla systemet var likt det svenska. Med asbest- och ställningsföreskrifter. Reglerna finns nu i stället samlade på ett nytt sätt. Ingångsföreskriften är "Organisering, ledning och medverkan" och under den samlas föreskrifter med generella namn som "Arbetsplatsföreskriften" och "Arbetets utformning". För att leta efter regler som fanns i asbestföreskriften går man in i tre andra föreskrifter. För ställning och höghöjdsarbete får man leta i fyra. Man måste lära sig systemet för att hitta.


Rune Vorkinn, huvudskyddsombud på NCC, och Johnny Aaland, facklig förtroendeman, kollar reglerna via mobilen. Johnny tycker det var enklare att hitta före förändringen. Foto: Vidar Ruud.

Johnny Aaland är facklig förtroendeman på NCC, som har entreprenaden på Jordal Amfi.
– Jag tycker att det var enklare när vi hade en egen föreskrift, ett häfte för ställningar. Det var mer detaljrikt och tydligt förut hur ställningen skulle vara med kvalité, material och dimensioner. Nu måste man leta på fler ställen, säger han.
Företagets Kjetil Wang, ansvarig för hälsa, miljö och säkerhet på bygget, håller med.
– Du har färre föreskrifter att förhålla dig till men det betyder också att varje föreskrift innehåller mer information. Tidigare var det enklare om man till exempel skulle jobba på hög höjd, då fanns det en föreskrift om det. Vi hade föreskrifter som var mer specifika, precis som ni i Sverige. Det är lite vanskligare att orientera sig nu, säger han.
Bland byggnadsarbetarna varierar kunskapen om regelförändringen. Många förlitar sig på skyddsombuden och NCC:s stab. Christian Johansson är svensk och skyddsombud hos underentreprenören Hercules grundläggning.
– Jag hittar bland reglerna, det är mer fråga om att tolka. Men vi förhåller oss mycket till NCC:s regler och har hjälp av dem. På ett mindre företag kan det vara svårare att finna information för det är kanske ingen som kan det i firman, säger han.

LÄS MER:
Säkerhetsregler på väg att ändras: "Leder till ökad risk"
Arbetsmiljöverket svarar på kritiken: "Inga regler försvinner"


Skyddsombudet Torgrim Haugan på Jordal Amfi har fått lära sig att hitta bland reglerna i ett nytt system med färre föreskrifter. Det är ännu inte känt hur likt det norska systemet som det svenska blir. Foto: Vidar Ruud.

Tanken var att det skulle bli lättare att få överblick över reglerna. Stora informationskampanjer genomfördes men ingen utvärdering har gjorts av hur det fungerar. Trots att de deltagit i arbetet finns kritik både bland arbetsgivare och norska LO, enligt uppgifter till Byggnadsarbetaren och Dagens Arbete.

Är det lättare att hitta i reglerna nu?
– Nej, de föreskrifterna är så omfattande att det är svårt för företagen att hitta rätt. Det har inte blivit enklare. För de små företagen är det faktiskt värre, säger Ann-Torill Benonisen på norska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, NHO.
Wenche Thomsen, rådgivare på LO i Norge, vet inte om det är en övergångsperiod eller om det faktiskt har blivit mer förvirrande:
– Hur den nya regelmodellen fungerar är något vi fortfarande diskuterar. Det har inte utvärderats. Innehållet i föreskrifterna har egentligen inte förändrats. Några av bestämmelserna är mer generella än förut och tydliga regler finner man inte samlade som förut.
Janne Brenne är seniorrådgivare inom lag och regelverk på norska Arbetsmiljöverket, Arbeidstilsynet.
Varför förändrade ni regelsystemet?

– Vi ville reducera antalet föreskrifter, få en bättre struktur och ett mer brukarvänligt regelverk för företag och skyddsombud.
Varför valde ni att ta bort de specifika föreskrifterna?

– Vi ville gå bort från att man hade specifika föreskrifter och i stället få ett samlat grepp med utgångspunkt i systematiskt arbetsmiljöarbete. Inom kemi till exempel ville vi få in flera aspekter i riskvärderingen, som till exempel ergonomi.

Norska systemet
Tanken i det norska systemet är att man startar övergripande och arbetar sig ner i detaljerna. Det innebär att man får gå in i flera föreskrifter. De gamla reglerna är omgrupperade.

Föreskrifterna är:
Föreskrift om organisering, ledning och medverkan
• Arbetsplatsföreskriften (regler om hur arbetsplatsen ska utformas)
Föreskrift om arbetets utförande
Föreskrift om åtgärder och gränsvärden (innefattar bland annat krav vid fysiska, kemiska och biologiska risker. Innehåller både krav på asbest och vibrationer)
Producentföreskriften
Föreskrift om administrativa regler (innefattar olika krav för företag och personer i arbetsmiljön, däribland regler om säkerhetsutbildning, regionala skyddsombud, certifieringsorgan, dykare med mera)

Tyck till! Kommentera artikeln

Förra året skadades runt 3 600 arbetare i byggolyckor. Planer på en nyordning bland säkerhetsreglerna får hård kritik av skyddsombud och byggnadsarbetare, som varnar för fler olyckor.

Sortering av kommentarer:

Visa senaste förstVisa äldst först

Det finns inga kommentarer till den här artikeln ännu. Tyck till!

Skriv en egen kommentar

  • Skriv kort! Korta texter lockar fler att läsa (Om du vill skriva en längre debattartikel: klicka på "Bodsnack" i topmenyn, sedan på "Skapa ny debatt".

För att du ska få publicera en kommentar måste du läsa och godkänna vårt regelverk för artikelkommentarer

Tema: Arbetsmiljön – Nedmonteringen
Byggnadsarbetaren granskar

Svartjobb, skattebrott och storskalig penningtvätt. Följ med bakom fasaden på Nya Karolinska.

Vilket verktyg kan du inte vara utan?

Vilket verktyg kan du inte vara utan?

Svarsalternativ Antal röster
Skruvdragaren 59
Hammaren 44
Annat verktyg 32
Polygripen 16
Najomaten 12
Borrmaskinen 9

Lönen på tomgång för maskinförarna

Det går trögt för maskinlönerna. Det senaste året har de ökat med knappt tre kronor per timme.

Webbreporter

Tipsa Ivar Andersen!

Ivar Andersen
010-6011036
Skicka e-post

Tigern som ryter högst

Tigersågar/ Tyngst vinner, när bygglaget utser bästa tigersågen. Samtidigt avslöjar vårt test stora skillnader i hur mycket maskinerna vibrerar.

Bodsnack!

Mera bodsnack

Tester

Knivar, knäskydd, hammare, vattenpass, skruvdragare, lasermätare....Byggnadsarbetaren testar dina verktyg på bygget.

Arbetsmiljö

Har du rätt skyddsutrustning? Läs Byggnadsarbetarens artiklar om arbetsmiljö.

Annonsera

Med en annons i Byggnadsarbetaren når du både yrkesarbetare och chefer i branschen. Kontakta Acke Stenquist, Stenquist Försäljning AB.
Mejl: acke@sqfab.se
Telefon: 076-781 52 22.
Klicka här för mer info om priser, utgivningsdagar och målgrupp.
Välkommen!

  • Läs om byggnadsarbetarnas egna smarta uppfinningar som gör byggjobbet lättare.

  • Har du själv uppfunnit en bra grej? Tipsa Byggnadsarbetaren, ring 010-601 10 33, eller mejla: red@byggarb.se