Tema: Rasolyckan Ludvika

Publicerad 1 augusti 09:15

12 skadades i rasolyckan "Allt har kollapsat"

Dramatiska scener- Nu granskas hur det kunde ske

12 personer skadades, sex allvarligt, då gjutformen rasade i Ludvika mitt under pågående gjutningsarbeten."Hela konstruktionen brast", säger arbetsmiljöinspektör Jens Skantz som utreder varför.

Den 13 juli mitt under gjutning, brast broformen vid byggandet av en bro över järnvägen i Ludvika. 12 personer skadades. Sex av dem allvarligt, med kross- kläm och traumaskador, enligt landstinget i Dalarna. Dramatiska scener utspelade sig då arbetskamrater räddade kollegor som fallit ner i betongen. 16-18 personer befann sig på bron i samband med gjutningsarbeten då olyckan hände. De allra flesta tillhörde en underentreprenör till Skanska som fått i uppdrag att utföra gjutningsarbeten.
– Alla hamnade under betongen och vi hade stora problem med att dra upp alla våra arbetare ur betongen för de sjönk ner i den och några kantbalkar höll dem uppe. Det var en galen situation, sa en ansvarig chef på företaget till Aftonbladet strax efter olyckan.

Hade fyllt på med betong

Raset inträffade då gjutningen av brobanan var i full gång.
-Enligt uppgifter hade man fyllt i tre fjärdedelar av betongen då det rasade, säger Jens Skantz, arbetsmiljöinspektör som ska granska hur olyckan kunde ske. Parallellt görs utredningar av bland andra huvudentreprenören Skanska och Trafikverket. Åklagare Charlotta Tanner har inlett en förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott.
Bron som höll på att byggas är en bil och cykelbro över järnvägen. Tidigare hade brofästena gjorts. Vid olyckan skulle själva brobanan gjutas.

Kunde blivit ännu allvarligare

Jens Skantz vill han inte gå in på vad som kan ha orsakat raset.
- Det är för tidigt att säga något om orsaken. Det vet vi inte. Allt, hela konstruktionen har kollapsat under tiden som de göt. Man tycker att en sådan här sak inte ska kunna hända, säger han.
Trots de många skadorna konstaterar han att det kunde blivit ännu allvarligare.
-Med tanke på att hela formen rasade samman och att det pågick tågtrafik under bron hade det kunnat bli ännu allvarligare. När bron rasade bröts strömmen för tågtrafiken, säger han.

Vill veta mer om formen

Jens Skantz ska nu fortsätta att samla in uppgifter, bland annat prata med alla inblandade företag, och granska såväl byggformen som det arbete som skett på plats.
- Jag har varit där fyra gånger. Mycket i början har fokuserat på att utföra rivningen av formen på ett så säkert sätt som möjligt. Sedan har vi försökt fundera över hur formen var byggd även om det är väldigt svårt att se, säger han.

En av de svåraste byggolyckorna

Detta är en av de svåraste byggolyckorna under 2 000-talet.
2008 rasade en gjutform vid ett brobygge över Älandsfjärden, två personer dog och tre skadades. Också där hade Skanska huvudansvaret för bygget och dömdes till en företagsbot på sex miljoner kronor.
Hur kunde olyckan i Ludvika hända?

- Vi måste först invänta vår utredning innan vi kan kommentera det, säger Andreas Joons, pressekreterare på Skanska.
Vilka paralleller drar ni till olyckan vid Älandsfjärden?
- Det är för tidigt att dra några paralleller till olyckan vid Älandsfjärden. Vi får invänta resultatet av vår utredning.

Nyckelord:

Rasolycka

Tyck till! Kommentera artikeln

Byggbranschen måste bli bättre på att lära av tidigare olyckor. Formras som det i Ludvika ska inte få hända, anser broexperten Håkan Sundquist.

Sortering av kommentarer:

Visa senaste förstVisa äldst först
  1. Gjutformar rasar bara när någon gjort en felaktig konstruktion / beräkning av formen eller formstämpen. Byggnadsarbetarna kan inte lastas för sådana olyckor.
    Däremot är det skrämmande att Trafikverket tillät tågtrafik under pågående gjutningsarbete. Visar på stor inkompetens av riskbedömningen. Troligen hade Trafikverket låtit Skanska ta på sig BAS-U rollen?? trots pågående tågtrafik.

  2. Var finns säkerhetsbedömningsrapporten enligt EU-förordning om riskbedömning, nr: (EU)402/2013, artikel 6, 15 och infrastrukturförvaltarens försäkran artikel 16?

Skriv en egen kommentar

  • Skriv kort! Korta texter lockar fler att läsa (Om du vill skriva en längre debattartikel: klicka på "Bodsnack" i topmenyn, sedan på "Skapa ny debatt".

För att du ska få publicera en kommentar måste du läsa och godkänna vårt regelverk för artikelkommentarer

Tema: Arbetsmiljön – Nedmonteringen
Tema: Arbetsmiljön – Nedmonteringen
Tema: Arbetsmiljön – Nedmonteringen

LÄS MER

Byggnadsarbetaren granskar

Svartjobb, skattebrott och storskalig penningtvätt. Följ med bakom fasaden på Nya Karolinska.

Vilket verktyg kan du inte vara utan?

Vilket verktyg kan du inte vara utan?

Svarsalternativ Antal röster
Skruvdragaren 50
Hammaren 33
Annat verktyg 28
Polygripen 14
Najomaten 10
Borrmaskinen 6

Lönen på tomgång för maskinförarna

Det går trögt för maskinlönerna. Det senaste året har de ökat med knappt tre kronor per timme.

Webbreporter

Tipsa Ivar Andersen!

Ivar Andersen
010-6011036
Skicka e-post

Tigern som ryter högst

Tigersågar/ Tyngst vinner, när bygglaget utser bästa tigersågen. Samtidigt avslöjar vårt test stora skillnader i hur mycket maskinerna vibrerar.

Bodsnack!

Mera bodsnack

Tester

Knivar, knäskydd, hammare, vattenpass, skruvdragare, lasermätare....Byggnadsarbetaren testar dina verktyg på bygget.

Arbetsmiljö

Har du rätt skyddsutrustning? Läs Byggnadsarbetarens artiklar om arbetsmiljö.

Annonsera

Med en annons i Byggnadsarbetaren når du både yrkesarbetare och chefer i branschen. Kontakta Acke Stenquist, Stenquist Försäljning AB.
Mejl: acke@sqfab.se
Telefon: 076-781 52 22.
Klicka här för mer info om priser, utgivningsdagar och målgrupp.
Välkommen!

  • Läs om byggnadsarbetarnas egna smarta uppfinningar som gör byggjobbet lättare.

  • Har du själv uppfunnit en bra grej? Tipsa Byggnadsarbetaren, ring 010-601 10 33, eller mejla: red@byggarb.se